Det har snöat mycket idag

Men på Nya Zeeland, har de haft ett jordskalv som ödelagt mångas liv. Jag vet vad ett jordskalv är då jag för två år sedan stod i duschen, när vi hade ett här nere i södra Sverige. Jag har aldrig förr eller senare hört ett liknande ljud. Det lät som ett stort skrap, med ett dån efteråt. jag trodde att ett flygplan störtat i närheten. Min man att det var en lastbil som körde in i huset.

Alla grannar rusade ut på gatan och undrade vad det var. En del som sov ramlade ur sängen. Så hur har det inte varit på Nya Zeeland för någon dag sedan? Arbetskamrater som försvann i rasmassorna och man inte kunde nå nära och kära. Förbindelser avskurna och man lever i förtvivlad ovisshet.

Vårt lilla jordskalv här var ju som en fis i rymden jämfört med detta. Man berörs av det men hur mycket och hur länge? När glömmer man och slutar tänka på dom som drabbats?

Det sker helt ofattbara saker, runt om i världen hela tiden. Vi som lever i ett lugnt land får inte glömma eller sluta bry oss.

Det är många frågor i mina inlägg idag

Men när dagen börjar som den gjorde, och fortsätter som i en fråga kände jag att det får bli så. Själv känner jag att mitt liv var som en tango idag. Heta känslor och yviga gester. En argentinsk sådan.

Men i morgon är det nog en annan musik som gäller. Jag gillar variation så det är helt ok för mig. Livet är ju så hela tiden. Ena dagen upp och andra dagen ner. Inte för att den var speciellt ner idag men en liten dipp, känns det som.

När jag kom hem idag, hade jag stor lust att skälla ut en viss person. Tur att den personen inte ringde idag, för det hade absolut inte gagnat mig. Nu är jag mer sansad och mer avvaktande till nästa möte, som hon förhoppningsvis kommer till. Men ärligt talat vem vill bli behandlad som andra klassens människa? Jag tänker aldrig tillåta någon att behandla mig som en sådan, för det finns inga sådana. Alla människor ska bemötas med respekt.

Du vet aldrig när och i vilket sammanhang du kan träffa på samma människa igen. Då kanske rollerna är ombytta.

Rockar ditt liv?

Tycker du det är en konstig rubrik? Här kommer en liten förklaring, vad jag menar med den.

Om man tänker sig livet som musik, så vilken musik passar till ditt liv just nu? Och vilken musik skulle du föredra att ditt liv rörde sig i? Går det i någon av de äldre musikstilarna, som gammaldans, jazz, tiodanserna (vals,foxtrot mm), eller är det rock, pop, hiphop eller exprimentell musik. Kanske klassisk musik?

Har du ens tänkt i dom banorna tidigare? Nej, tänkte väl det. Fundera en liten stund på det.

Du kanske älskar hårdrock, men känner att det för det mesta är dansbandsmusik som ditt liv rör sig i. Trots att du bara lyssnar till hårdrock. Då är det något som inte stämmer, eller hur?

Så hur kommer det sig att ditt liv är som ”dålig” musik i dina öron, och inte den musik du älskar? För många tråkiga måsten? Vardagsslit som dödar musiken. Svårt att komma ifrån dammsugning mm. Du kanske ska se på dessa sysslor på ett annat sätt. Ha på dig andra kläder när du utför dom, avbryt när det suger och återuppta efter en bra låt kanske. Vem är det som säger att du måste göra just den sysslan på 40 min blankt? Låt det ta 2 tim eller en hel dag om så är. Gör annat mellan om det tar emot.

Med andra ord försök leva ditt liv, lite roligare varje dag. Du är värd det.

Du bestämmer hur din berättelse ska se ut

Ingen annan kan bestämma hur din berättelse ska se ut. Visst har du dna och gener från dina föräldrar, men det säger inte att du behöver ärva de sjukdomar dom haft. Du kan själv skriva om ditt liv. Det behöver inte bli en fortsättning, av dina föräldrars eller andra anhörigas. Du kan bryta kedjan av det som tycks vara din släkts förbannelse.

Det viktigaste du ska börja med är att se framåt och tänka dig hur du vill ha din framtid. Vad vill du göra och vad vill du uppnå? Dröm dig till dina mål. Se hur ditt liv ska bli och du börjar agera så att det blir så. Livet är inte förutbestämmt. Du är den som bestämmer hur det ska bli. Ser du dig själv som en udda person som andra ser ner på, så blir det så.

Om du istället tänker att, du visst är speciell men på ett positivt sätt. Så kommer andra att uppfatta dig så. Vad du än har att börja med, så finns det inget som säger att du måste stanna där. Bli vad du tänker att du är. Även om du känner att det inte fungerar att bli läkare, då du inte kan eller orkar att gå den utbildning som behövs. Så kan du läka människor på andra sätt. Vill du det så kommer du att kunna göra det.

Det viktigaste är att du tror på dig själv, för då gör andra det också. Var sann mot dig själv och låt inte andra människor begränsa dig.

Behandla andra som du själv vill bli behandlad

Idag hade jag ett möte, som var väldigt viktigt. Men vädret var mot mig och jag tänkte avboka det. När jag så fick reda på att jag skulle förlora mycket pengar om jag inte närvarade, så fick jag en närstående att hjälpa mig. Eftersom jag skulle bli sen, så ringde jag och meddelade detta.

Vid framkomsten hade jag turen att stöta på en man, som försökte finna den människa jag skulle ha mötet med. Men hon fanns inte i byggnaden. Jag fick reda på att hon var någon annan stans. Detta andra möte hade hon bokat in utan att meddela mig. Var det meningen att jag skulle sitta och vänta tills hon behagade att dyka upp? Är inte min tid ett dugg värd?

Man har sju sekunder på sig att göra ett första intryck vid ett möte. Jag har fått mitt första intryck av denna människa som jag aldrig har träffat. När jag väl träffar henne, har jag min uppfattning klar. Tyvärr är det så vi fungerar. Att nonchalera andras tid kan stå en dyrt i framtiden.

Man ödslar inte någon annans tid i onödan. Som du behandlar andra så blir du också behandlad tillbaka.