Innan jag stänger bloggen för ikväll vill jag skicka några ord på vägen till lördagen. Ser att lite färre har varit inne och läst idag men det kan ju bero på att det är fredag och man har en del att göra inför helgen. Jag hoppas att ni som varit här kommer tillbaka och berikar denna blogg med kommentarer.

Jag tänder ett ljus för Lena Nyman som lämnat oss idag. Så mycket glädje och skratt hon förgyllt våra liv med. En underbar människa på scen var hon. Alltid så positiv när hon var i media.

“Universum är förändring; våra liv är vad vi gör dem till med våra tankar.” – Marcus Aurelius

Ha en underbar fredagskväll….

Jag ska berätta en historia som jag läste igår. Den är ur boken En klagofri värld.

Författaren körde över en bro när han upptäckte en hemmagjord skylt, som uppmanade trafikanterna att: Tuta om du är lycklig.

Den gången ruskade han bara på huvudet och tyckte att det var en löjlig skylt, och följde inte uppmaningen. Men ett par veckor senare passerade han den igen. Då var han på väg till stranden med sin familj. De sjöng och skrattade och var på ett glatt humör och vid skylten tutade han av bara farten. De undrade vad som hänt och varför han tutade, varvid han förklarade att det stod en skylt vid vägen. Hans dotter gillade skylten och han fortsatte att tuta varje gång han passerade. Även när han var ensam och visst kände han sig lite lyckligare då.

Han började se fram mot att passera skylten och även fundera på vem som hade satt upp den och varför. Den stod på ena sidan av en träddunge och på andra sidan fanns några villor.

En dag råkade han befinna sig vid dessa villor och började titta efter vilken som kunde stå närmast skylten. Han stannade vid det hus som verkade stå närmast och ringde på. En man öppnade dörren och bad honom komma in före han ens hann öppna munnen, för att förklara varför han ringde på.

Författaren skyndade sig att berätta om skylten och frågade om mannen visste vem som hade satt upp den. Mannen log och berättade att det hade han gjort och att detta inte var första gången någon ringde på hans dörr.

Han och hans fru älskade att bo nära havet och var lyckliga i huset. Men så blev hans fru sjuk och det konstaterades att hon hade var obotligt sjuk. Hon hade bara fyra till sex månader kvar att leva. De blev förtvivlade och grät i flera dagar, tills de var tvungna att acceptera det hela. De flyttade in en sjukhussäng i ena sovrummet och där låg hon i mörkret med svåra plågor. Mannen var bedrövad och mådde dåligt av att hon hade så svåra smärtor.

En dag när han satt i vardagsrummet, hörde han bilarna som körde förbi till stranden. Han tänkte på hur lyckliga de varit de gånger de varit där. Då slog det honom att fast hans fru var döende så måste inte all lycka dö. Så han satte upp skylten, helt utan förväntningar på att någon skulle tuta.

Men så började det tuta både dag och natt. Hans fru hörde tutningarna och frågade sin man vad det berodde på. Han berättade om skylten och med tiden var det fler som tutade. Det blev en tröst för henne att veta att lyckan fanns därute. Författaren fick även träffa kvinnan som låg leende i sin säng trots att hon var dödssjuk. Hon berättade att hon fantiserade om dom som åkte förbi och om vilka dom var.

När han skulle åka sin väg sade han att han hade åkt förbi i ett år och tutat. Men mannens fru hade ju fått högs sex månader att leva. “Precis”, sade mannen.

Skylten satt uppe ett år till och en dag var den plötsligt borta. Han blev dyster och tänkte att kvinnan var död. Det blev inte lika roligt att åka över bron. Men så en dag när han skulle passera såg han en ny skylt. Den var knapp två meter bred och en meter hög, bakgrundsfärgen var gul och kantad med blinkande lyktor. På båda sidor om skylten stod det:”Tuta om du är lycklig!”

Kvinnan hade med sin osjälviskhet berört miljontals människor och gjort dom lyckliga.

Precis så kan vi vara för andra människor om vi slutar att klaga.

Sitter och ser på honom i tv, klagande på allt och alla. Han måste verkligen må dåligt. Kritiserar “posörer” säger han, vilka är hans fd kollegor på dramaten. Dom har han hängt ut i sin bok. Dessutom menar han att han inte vill hänga ut dom i boken. Hela hans person skriker ut “Tyck synd om mig, bry er om mig, se mig”. Jag funderar om han får för lite roller eller för dåliga.

Han om någon skulle behöva läsa boken En klagofri värld. Jag tycker faktiskt synd om honom. En så duktig skådespelare gnäller i tv istället för att göra bra teater. Tror han är avundsjuk och känner sig utkonkurrerad. Det verkar som att han skrivit boken på grund av att en teaterpjäs lades ned. Ingen ville spela med honom som regissör. Han blev utslängd från Dramaten och det verkar vara grunden i det hela.

En sårad människa som istället för att gå vidare, klagar på allt och alla. Så tråkigt.

Jag brukar läsa nyheterna på webben och blir verkligen bestört över hur man behandlar journalister, som befinner sig i Egypten just nu. Myndigheterna läs Mubarak vill hindra media från att rapportera därifrån. Så nu har man börjat misshandla folk från massmedia.

Detta får ju absolut motsatt effekt. Medierna riktar sig än mer mot oroshärden i Kairo. Regeringar världen över reagerar och rapporteringen intensifieras.

Det känns som att diktatorn i Egypten vill avgå, men det ska ske med buller och bång. Eller är han helt galen? Den frågan har också snurrat i mitt huvud, när jag läst om vad som skett. Makten har stigit honom åt huvudet. Jag tänker på Hitler och hur det var på slutet.

Blir även bestört när jag läser om hur man försökt kasta in molotowcoctails i museet. Så idiotiskt. Historia kan man inte förstöra ändå, bara föremål som finns kvar av den. Jag undrar verkligen vilka det är som gör något så urbota dumt?

Vaknar upp till en riktigt kulen morgon. Verkligen vårvindar friska. Det känns som att jag har drömt något riktigt bra. Men jag kommer inte ihåg exakt vad.

Jag ska än en gång tala om var ni kan få tag i det lila armbandet. Gå in på www.AComplaintFreeWorld.org och beställ, det kostar inget. Boken En klagofri värld skriven av Will Bowen finns att köpa på bl.a Ad libris och Livsenergi.

Jag försökte att inte klaga på vädret i morse men missyckades. Så jag är på dag ett igen. Hm…

Måste vakna till så det blir en kopp kaffe och läsning av nyheterna på nätet.