Bloggdrama

Jag läser andra bloggar och även skvaller om dem. Nu har det blossat upp ett drama om en av ”toppbloggarna”. Jag kan nämna att hon kallar sig Kissie och lever på att vara spydig. Hela tiden har hon på en väldig dålig svenska sablat ner på andra bloggare. Nu har en video, där hon och hennes bror smetar upp nazistpropaganda visas. Reportern som publicerat det hela har blivit hotade av henne och annonsörer har dragit sig ur hennes blogg.

Jag har sett dessa sk ”toppbloggare” länge och deras dramer, och bara väntat på att de ska göra bort sig. Att det inte håller att vara elak och skapa intriger. Men jag är glad att inte vara så ung längre och desperat.

Det jag vill med min blogg är att skapa ett djupare medvetande och harmoni. Och när jag når mer popularitet så har jag etablerat mitt signum. Jag är författare och ingen kluddare som många bloggare verkar vara. krafsa ner något om vad du äter och sminkar dig med så läser tonåringarna det. Det håller en kort period men sedan dör det. Att sen skriva på dålig svenska gör att med tiden, så orkar ingen läsa krafset. Eller vad tror du?De blir nog mycket ensamma i slutänden.

Allt är inte negativt

Det kanske verkar som att jag endast tar fasta på problem och tråkigheter. Men det gör jag verkligen inte. Mycket är positivt, och varje dag så försöker jag hitta guldkorn.

Det kan hända att man får en dipp, och då gäller det att riktigt leta efter något positivt. Ibland så får man anstränga sig för att göra det, när man andra gånger hittar det direkt. Har man djur hemma som jag har så händer det något varje dag som får en att dra på smilbandet. Men egentligen räcker det att stryka med handen över pälsen på ett djur, så blir man mjuk inuti.

På min dagliga hundpromenad, brukar jag ofta möta ett gäng hundägare. Det blir en massa hundar som skäller och ska hit och dit, men alla ler och skrattar åt dom. Efteråt har man alltid måbrakänslor inuti, hur man än har känt sig innan och hur dåligt vädret än är.

Kanske inte mycket och en del av er tycker nog det är banalt, men det är min vardag och jag älskar den. Jag lever inte ett hektiskt storstadsliv längre, utan har valt bort det. Jag söker det vackra i vardagen och oftast så hittar jag det. Livet är vackert.

Har du avsagt dig vänskap?

Jag har avsagt mig vänskap vid några tillfällen. När vänskapen visat sig vara falsk, har jag klippt av banden. Det har varit jobbigt men efteråt har jag känt en enorm lättnad. Mitt i det hela har jag inte förstått varför jag mått dåligt. Man tror ju inte att ens vänner vill något illa, utan man slätar över varje gång något uppdagats.

När någon suger ut kraften och glädjen, måste man tyvärr klippa banden. Annars går man själv under. Det finns människor som är energitjuvar, och det kan bero på att dom inte själva orkar med sitt liv. Dom mår så dåligt att dom inte själva förstår det.

Jag har alltid tänkt att, kanske ska jag återuppta kontakten i framtiden när jag orkar det. Men det har inte hänt. Lättnaden att vara fri från människan har varit för stor. Man går vidare i sitt liv och nya vänner, får en att inse hur dålig relationen varit. Då stänger man dörren till det som varit. Detta kanske låter hårt, men jag tror att alla varit med om någon som skadat. Kanske har det inte varit med vilje, men när personen inte förstått det så är det nästan värre. Den som avsiktligt vill skada någon, vet antagligen att vänskapen kommer att ta slut. Då är det inte lika svårt att avsluta det hela.

Det som är svårt är när någon inte förstår varför man vill avsluta en relation. Förhoppningsvis kan det hjälpa den personen att växa och förändra sitt sätt. Eller så går den människan vidare och skadar fler. Men man kan ju inte sätta upp varningsskyltar på folk.

Välja att avsiktligt inte delta i strider

Varför ska man välja att inte gå in i en strid? Jo, därför att i de flesta striderna som någon annan startar, så dikteras förutsättningarna av din motståndare.

Bara för att någon söker strid och längtar efter att skapa ett drama som får honom att känna sig som en ädel räddare eller ett offer, så betyder inte det att du måste spela med. Det är ju så att dina närmaste är expreter på att trycka på alla dina knappar. Dom vet hur dom ska driva dig till vansinne och få igång ilskna sammandrabbningar på bara några sekunder.

Så om du väljer att gå in i ett gräl, se det som att du gör det på lek och käbblar för att du tycker att det är roligt. Inte för att besegra din motståndare eller för att få rätt.

Man ska aldrig gå in i någon strid som någon annan försökt att starta. I samma sekund som du tar strid har du redab förlorat. Det slutar bara i att ingenting är löst och du går därifrån frustrerad.

Går du in i en strid ska du först fråga dig, vill du hålla fast vid din ståndpunkt eller vill du lösa problemet? Du vinner mer på att försöka hitta en gemensam nämnare med din motståndare och på så sätt vinna.

Säg till den som söker strid:”Det här låter som en inbjudan till mig att försvara mig.” Så undviker du gräl.