Bra dag i byn

hej varg Dags att stänga kontoret för idag och ta kväll. Faktiskt en väldigt bra måndag. Har fått veteraner till alla nya uppdrag och nu kan jag se fram mot i morgon. Har ett par nya veteraner som jag vill få fatt och intervjua. Jag har mailat dem men det är inte alltid man får svar där utan bäst att ringa. Alla går inte in och kollar sin mail regelbundet. Jag har veteraner som inte har mail och dem får man ringa till för att få tag i.

Nu har jag lite huvudvärk och misstänker att det kommer bli åska ikväll. Mörka moln har seglat in och det kom några droppar, så hundarna fick komma in för säkerhets skull. Vi har haft sol hela dagen så jag klagar inte.

 

Änglar finns

Ibland undrar åtminstone jag om det inte går omkring änglar på våra gator. De ser ut som vanliga människor, men när de börjar prata hajar man till. Ofta när jag sett på program om svårt sjuka barn undrar jag hur de kan vara så enormt kloka. Trots att de vet att de aldrig blir friska eller kanske ska dö tidigare än väntat, så ger de så mycket kärlek till sin omgivning. De tröstar sina föräldrar och syskon, som mår väldigt dåligt och sörjer över sitt barn. Hur kan de vara så lugna och tillfreds med sin vetskap? Det är som att de redan är små änglar som finns här på jorden.

En gammal människa har ofta samma utstrålning och verkar inte ens tänka på sin död. Samma gäller andra människor som lever med döden i sin närhet. Har de fått en vetskap som vi andra inte har tillgång till, eller hamnar man bara i det tillståndet när det inte tjänar att kämpa mot längre? Min pappa säger ofta att han inte är rädd för att dö. Han är snart 88 år gammal och trots alla skavanker man har vid den åldern är han nöjd med sitt liv. Jag frågade honom om varför han inte är rädd för döden. Lyte kryptiskt svarade han att han varit där och hälsat på så han vet att han får det bra. Mer ville han inte berätta, men jag ska försöka få honom att göra det. Får man besök av någon eller något när det börjar närma sig eller vad är det som händer?

Hur det än är med den saken, så verkar vissa människor ha ett inre ljus som sprider godhet. De finns mitt ibland oss och vi borde kanske försöka prata mer med dem. Döden kanske är en början på något mycket bättre, det som bibeln kallar paradiset. Men att söka döden som självmordsbombare verkar fel sätt. Att orsaka andras död är att spela gud i mina ögon. Vi ska nog alla vänta tills det är dags och under tiden försöka göra gott. Men ibland undrar jag om inte livet på jorden är helvetet, när man läser och hör om allt elände som sker.

Klappat och klart

Julbordet är dukat och maten klar att ställas fram. Nu har vi en stund av lugn och ro till de tecknade julkorten från Disney, som är mångas tradition. Då känner man att det är jul igen. Dimman breder ut sig över skåne idag och det ligger faktiskt lite snö kvar ute. Jag ska strax tända lyktan på trappan för alla de som inte kan vara med oss ikväll. De kanske kan se den från någonstans.

Jag önskar att ingen behöver vara ensam idag utan får känna av någon slags gemenskap. Men tyvärr finns det de som inte har någon att fira julen med och då är väl tvn en tröst. Hoppas Sarah Dawn Finder kan bringa lite värme och jul till de som endast har tv som sällskap. Tänk på att, det du önskar kan slå in, så passa på att sända ut en önskning nu.

GOD JUL !

Hur mycket vet vi egentligen?

Hur mycket vet vi om våra grannar och arbetskamrater egentligen? Vi kanske tror att vi känner dem rätt bra och visst, den sida de visar utåt mot oss känner vi rätt bra. Men vad vet vi om deras intressen och vad de gör när dörren till hemmet stängs? Den där trevlige grannen som pratar med allt och alla, hur är han i sitt hem? Han kanske älskar att bygga tågbanor eller samla på något. Är han lika trevlig mot sin fru måntro? Den där ilskna tanten som glor så elakt när man möter henne, är hon verkligen så ilsken? Hon kanske lagar underbara maträtter till sin man. Tösen i lilafärgat hår och massor av piercingar, kanske broderar dukar hela dagarna?

Om vi fick veta vilka intressen och hobbyn människorna runt omkring oss har, så hade vi nog blivit väldigt förvånade. Vårat synsätt hade omkullkastats och vi fick med all säkerhet omvärdera alla. Det är så lätt att sätta andra i ett fack och bestämma att vissa människor är på ett visst sätt. Vi vet ju själva hur vi är, vår ekonomi, våra intressen och vad vi tycker om eller ogillar. Utifrån det bestämmer vi hur andra har det och hur de är. Någon som ler utåt kanske gråter inuti. Som att om någon går i samma skor varje dag inte har råd att köpa nya. Det kan ju vara så att personen har någon åkomma som gör att han/hon inte kan ha andra skor, eller kanske bara älskar dessa skor.

Jag har blivit duktigare på att inte döma människorna efter vad de visar utåt och försöker känna av det de inte visar. Livet blir lite roligare och mer intressant då. Men jag märker också att många andra dömer efter vad de ser och är väldigt trångsynta. Varje dag ser jag en äldre dam som går med sin cykel ner till torget, flera gånger om dagen. Vad vet jag om hennes intressen? Inte ett dugg och inte heller varför hon går med cykeln. Hon kanske läser deckare när hon är hemma.

Så vi borde sluta att sätta andra människor i ett fack och bara låta dem vara som de är. Vi vet inte varför de är som de är eller gör vissa saker. Tänk, på det nästa gång du sätter någon i ett visst fack.

Precis som väntat avgick Tolgfors idag

Pressen från media och säkert också medarbetare i regeringen, blev säkert för stor för honom. Klart att Reinfeldt känner att förtroendet för Tolgfors sjunker när media avslöjar saker som kanske inte ens han fått vetskap om. Troligen har han fått arbeta ganska fritt och vem vet om allt varit till gagn för regeringen. Men skulden kan inte läggas enbart på Tolgfors, utan fler har säkert haft ett finger med i spelet. Förhoppningsvis kommer sanningen fram tillslut. Men att som aftonbaldet skriva i sin ledare att fler huvuden ska rulla, är fruktansvärt barnsligt. Tidningen verkar ha fått storhetsvansinne och tro att det är de som styr Sverige. Åtminstone den som skrivit dagens ledare.

Det partiet som startade hela affären är mycket tyst just nu och man kan ju undra vad det beror på. De har kanske haft fingrarna i syltburken under hela tiden? Som sagt så hoppas jag att den verkliga sanningen kommer fram och det med saklighet och korrekthet. Jag vill inte läsa om en massa spekulationer och sådant trams. Kasta skit på folk för att skapa rubriker och sälja lösnummer, går jag inte på längre. Något Juholtsdrev vill åtminstone inte jag vara med om mer.

Men det är ju klart att som i vilken position som helst inom näringslivet, så får folk sluta om de inte har ägarnas förtroende. Så visst kan det bli fler som får byta jobb när allt är utrett. Men jag håller Tolgfors högt som skonar sin familj och avgår som minister för att folk ska ha fortsatt förtroende för moderaterna. Till skillnad från Juholt som bet sig kvar med näbbar och klor. Det tyder bara på den makthunger som tydligen finns i det socialdemokratiska partiet.

Skapade ord

Jag vill invända mot ordet barnfattigdom. För det är inte några barn som egentligen är fattiga, utan deras föräldrar är ju de som är fattiga. Barnen lever då i fattigdom. Som medierna behandlar ordet får man intrycket av att det är de som ska dra in pengarna till försörjningen. Ett barn är helt beroende av hur föräldrarnas ekonomi är. Därför känns dett ord barnfattigdom fel. Jag tänker mer på hur barn har det i de länder där de faktiskt arbetar för att tjäna pengar. Där barnarbete är ett inslag i den vardagliga bilden. Där kan jag placera ordet barnfattigdom, eftersom många av de arbetande barnen inte har föräldrar.

Hur de barnen har det och hur barnen med fattiga föräldrar i Sverige har det, är en enorm skillnad. Barnen här har kläder på kroppen och mat för dagen, då vi ändå har ett skyddsnät. Emedan barnen i t ex Afrika är helt utlämnade till sig själva. Jag vill absolut inte förringa detta att barn lever i familjer med skral ekonomi. För visst gör det det. Det jag vill påvisa är att detta skapade ord stämmer illa på hur det är i Sverige. Min bild blir en helt annan när jag ser ordet.

Jag tycker inte att det är okej

Idag får man höra på nyheterna att Reinfeldt anser att pensionsåldern ska höjas till 75 år och det är inte okej. Alla är individer som varken kan eller vill arbeta lika länge. En del älskar sina arbeten och går under när de måste gå i pension, medan andra letar efter möjligheter att sluta så tidigt som möjligt. Därför anser jag att pensionsåldern ska vara mer flytande och att man ska utgå från individen. Vår statsminister säger också att man ska vara beredd på att byta arbete minst en gång under sitt arbetsliv. Det kan väl jag tycka är helt ok, allrahelst om man har ett fysiskt krävande arbete. Men faktum är att du kanske inte har haft så stor valmöjlighet från början, av olika orsaker.

De som har fyssikt krävande arbeten har ofta slutat studera tidigare, vilket innebär att de inte har kunskap att arbeta bakom ett skrivbord. De kanske inte vill heller utan känner att det arbete de har är något de klarar bra och inte vill göra något annat. Om man har haft ett arbete bakom ett skrivbord så får man andra krämpor med åldern och det gör att ett fysiskt arbete inte är att tänka på. Krämporna kommer också med åldern och det spelar ingen roll vilket arbete man haft. Vi är ju väldigt olika när det gäller hur mycket våra kroppar orkar.

Att byta arbete mitt i livet innebär att du ska ut på en arbetsmarknad där yngre slåss med dig om arbeten. Du är sliten och har vissa räkningar som måste betalas. Därför är det inte många som vågar hoppa på ett nytt arbete, där du blir sist anställd och riskerar att åka ut först vid nedskärningar. Att avstå från den tryggheten är det inte många som vill göra. Därför stannar de flesta på sitt arbete trots att man har ont och inte trivs särskilt bra. Vi har en åldersdiskriminering i vårat land, som gör att det är svårt att byta yrke vid 50 års ålder.

Många skulle vilja men hur ska de tordas göra det när risken är stor att de blir utan arbete. Har man råd att ta den risken? Jag är mycket skeptisk till ett förslag att arbeta till 75 år. Sedan undrar jag hur man ska göra som egenföretagare? En rörmokare, elektriker eller snickare som har ett eget företag, är ofta väldigt duktig på det arbetet. Hur ska de kunna ta ett lättare arbete, där lönen är lika bra som den de har nu? De arbetar i regel mer än någon anställd för att få ha en viss levandsstandard. Ska de bli de enda som ska ha råd att gå i pension i en rimlig tid? Som anställd måste du arbeta längre.

Idag har det varit frågestund i riksdagen

Alla partiledare var med utom Löfvèn som inte sitter i riksdagen. Fridolin tog upp den eftersatta järnvägen och menade att regeringen inte gjort tillräckligt för att den ska fungera. Det får mig att tänka på en gammal låt som heter” SJ SJ gamle vän konstigt att du lever än”. Tror den skrevs på sjuttiotalet och då hade vi en socialdemokratisk regering, så denna nedmontering har pågått länge. Kommer även ihåg när jag reste med tåg som ung, slogs av att alla tåg ute i Europa var nya och fräscha, medan de svenska gamla och slitna. Det är tydligen ett olönsamt och dyrt transportsätt, vilket får konsekvenser. Att jag sedan bor i ett samhälle utan ens järnvägsspår, vilket många gör efter alla nedläggningar, får mig att bli arg då partier pratar om att rusta upp tunnelbanor och höja bensinpriserna. Man ska alltså inte ha råd att bo på landet utan tvingas in i storstäderna, där folk blir skjutna till höger och vänster.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt tog upp arbetsskade ersättningen för kvinnor och att den är lägre för dem. Han vill fjäska för oss kvinnor och jag kan inte påstå att han lyckas. En kommunist är ändå en kommunist och något som stöter bort mig.

Vad sverigedemokraternas partiledare pratade om var ju självklart händelserna i Malmö. Han vill ju säga att det som skett är invandrarnas fel. Men det är verkligen att generalisera ett problem som flera städer dras med. Ungdomar som inte har någon som helst respekt för andra människor och det gäller oavsett vilken hudfärg man har. Föräldrarna måste ta ett större ansvar och som någon sade i en intervju, de måste gå ut och se vad deras barn sysslar med istället för att sitta inne. Fler vuxna ute på gatorna behövs, inte bara fler poliser.