Idag hämtade vi Lilleman

Steg upp tidigt idag då vi hade en bit att köra. Vädret var perfekt för att köra i lite molnigt och sol emellanåt.

Trädäcket etapp två är klar. Både jag och JR är mycket nöjda med hur det blev. Nu är etapp tre kvar och sedan är vi klara med byggande på ett bra tag. Vi har inga planer på något mer. Lite svalare väder ska det bli och det passar bra att hålla på med byggande och det som ligger närmast klippa buskar. Men idag hade vi annat för oss.

Vi gjorde ett kort stopp innan vi körde in i byn så Turbo fick gå på toaletten och vi andra också. Sedan var vi in till fostermamman och fick direktiv om tabletter och lite småttan och gottan angående Lino eller som han kallades hos henne Livio. Men han har båda namnen och vi kommer att kalla honom Lino som är passande på honom och vårat smeknamn blir Lilleman när han väl lyssnar på det första. Han lyssnar faktiskt väldigt bra till Lino redan nu.

Inte så tydlig bild men det gör inget då han inte är så vacker med tratten runt halsen och se så mager han är. Läste i hans papper att han vägde 19 kg när han kom till fostermamman och efter två veckor hos henne väger han nu 22 kg. Märk väl att detta är en hund som är modell större och ska ha minst en labradors storlek. Så vi ska sakta men säkert se till att han ökar i vikt.

Vi har låtit honom gå runt i trädgården och Turbo går lös utan problem. Än så länge får Lino vara kopplad då han gärna vill leka och Turbo är inte redo för det ännu. Men det har gått över förväntan för Turbo går förbi honom utan problem och det är bara Lino som blir uppspelt. Mycket nytt för båda hundarna men de verkar anpassa sig bra till situationen.

Ska försöka få till lite bilder på Lilleman utan tratt också. Men han ska ha den tills 8:e september då allt ska vara läkt.

Nu är Kuma hemma

Vår veterinär ringde i morse och Kumas aska hade anlänt. JR klädde på sig och tog teslan dit. När han kom hem med en stor kartong högg det till i hjärtat på mig. Det var både sorgligt och skönt. Nu var han här och nu får han stå bredvid sin älskade Unkas tills vi är mogna för att begrava dem. Hoppas han springer runt med brorsan nu. Jag vill tänka så.

Där är han i den svarta urnan bredvid Unkas kopparurna. Känns som att deras själar svävar omkring oss och Turbo stod länge och tittade upp på urnorna. Jag har försökt att vara glad med henne och uppmuntrande. Hon har ju börjat komma ur sitt skal och det känns så skönt.

Ett hjärta följde med urnan och det innehåller blomfrön. Man kan antingen plantera hjärtat eller spara det. Tycker att det är en fin gest för att hedra en död familjemedlem. Jag vet inte hur jag ska göra men det får vänta ett tag i alla fall. Blir till våren eventuellt om jag planterar.

Det kom ett riktigt rejält åskväder igår natt. Inte för att det blev speciellt svalare, men vi behöver inte vattna. I morse hade denna ros slagit ut. En ros för Kuma.

Vi är så tacksamma för att vi fick förmånen att få ha Kuma i vårat liv och han har lärt oss massor. Skulle aldrig vilja vara utan dessa år.

En unik hund som det endast finns en av i världen. Tack, för att du fanns.

Tog en liten sväng idag

JR behövde fler plankor till trädäcket runt poolen och vi vill passa på att köra och handla innan Lilleman kommer hem. Nu fick vi ett pm från hans fostermamma och hon hade sett fel på dag. Det är i morgon tisdag han ska vaccineras och kastreras, så på onsdag kör vi upp och hämtar honom. Så i morgon får JR spika banka igen då.

Innan vi körde hängde jag upp lakanen som jag tvättade igår kväll. Trots hög luftfuktighet borde de torka till kvällen då solen lyste och det var lite vind. Turbo blev glad och pratade på när hon märkte att vi skulle ut och åka. Hon älskar att åka bil och behöver muntras upp en hel del nu.

Vinkade hejdå till huset och så var vi iväg. Det var ju inte någon lång bit vi skulle åka och efter dessa år är vi väl bekanta med vägen. Trodde jag.

Älskar byns fina allé. Den är så välkomnande när man är på väg hem, men nu var vi på väg bort. Kunde inte låta bli att fota den. Jag har sovit som en kratta inatt (om nu man kan säga att krattor sover) och jag skyller allt på lufttrycket. Så det var skönt att komma ut på en tur. Tror jag hade somnat ute på trädäcket annars.

Så för att hålla mig igång satt jag och pladdrade om dittan och dattan. Helt trygg med att JR klarade navigeringen själv. Det kändes så skönt att inte behöva vara co-driver. Så var hamnade vi? Jo, vid rondellen där man svänger till betalstationen till A9. JR hade helt sonika bara kört på och glömde att svänga mot Narbonne och den gröna vägskylten. Vi skulle inte köra betalväg idag. Inte idag sade jag och så gjorde vi en norrman och körde runt i rondellen. Tur vi har franska skyltar nu. Precis innan hade JR sagt att han tyckte att vi kommit iväg lite sent idag. Jaha, men en extra sväng var det okej med hm.

Vad säger man i detta läget? Jag sade ingenting bara jaha. Älskar JR för mycket och varför bli irriterad för i stort sett ingenting? Vi kom ju ner på rätt väg och jag tycker väldigt mycket om rondeller. De gör felkörningar så mycket enklare.

Så hamnade vi där vi hade tänkt oss och plankorna fick vi med oss. Dags att vända hemåt och JR skulle handla lite som vi kommit på igår kväll. När är man helt säker på att ha köpt precis allt man behöver? Vi upplever att det ofta är några extra småsaker som kan vara bra att ha.

Enda rondellen vi körde genom var den som leder till vägen hem. Väl hemma släppte JR av Turbo och mig. En mycket gladare hund har vi haft här hemma idag. Hon har varit ute med oss och inte bara varit inomhus. Lakanen torkade fint ute och vi fick ett skönt bad.

Nu vid 23.00 blixtrar det och åskar ute. Det är mörkt men när blixtrarna lyser upp himlen ser jag att det regnar också. Tror inte vi behöver vattna i morgon. Jag har tryckt ner alla jalusier så åskan inte hörs så bra då Turbo blir så rädd. Hoppas det slutar innan vi lägger oss att sova.

Så lugnt och tyst det är

Ingen hund som är i vägen när man ska göra något, för Turbo ligger sällan så att man måste kliva över henne. Just nu håller hon sig väldigt mycket undan och är inte ett dugg social. Hon är väldigt deprimerad och det gör mig så ont. Vi försöker göra henne glad och lite då och då glimtar hon fram den vanliga tösen. Men nu är det snart tisdag och då förändras vårat liv. Vi behöver livas upp allihop.

Ett bad fick det ju bli idag också och jag simmade mina metrar. Vi får väl turas om att bada om det blir väder till det. Ja, vi pratar och planerar för fullt inför Lillemans ankomst. Men egentligen får allt ge sig med tiden. Ja, vi är verkligen förväntansfulla. Nu ska det bli ljusare och mer liv här hemma igen.

Lite pyssel i trädgården har vi gjort idag. JR köpte ju ny jord och nu har en del krukor fått påfyllning inför hösten och vintern. Har man en trädgård finns det alltid saker att ta sig för. Meteo visade att det skulle bli svalare idag, men det blev tvärtom. Det har varit så varmt och efter att vi gjort rent golven bestämde JR sig för att inte hålla på med trädäcket. Det kommer fler dagar som inte är lika varma.

Med hösten i antågande blir det många dagar ute i trädgården. Träd och buskar ska klippas och det blir en del vändor till återvinningen med allt trädgårdsavfall. Men först har vi beställt byte av vår gaspanna till en nyare. Det blir väl gjort om ca tre veckor och beroende på vädret får vi vara i trädgården eller i husbilen när de jobbar med bytet. Jag hoppas att det går snabbt för de stänger av vattnet under tiden. Två dagar säger JR och jag hoppas att det inte blir längre än det. Men vi får väl se.

Mina kumquat har börjat få frukt. Blir fint med extra c-vitamin i vinter. I morgon ska vi köra och köpa lite fler plankor. Så Turbo blir glad eftersom hon älskar att åka bil.

Lite småjobb

Jag körde igång med att våttorka överallt idag. JR ville fortsätta med trädäcket runt poolen. Så det gjorde vi efter att ha ätit frukost. Sen var det ju så att JR glömde att köpa fågelfrö igår då han storhandlade. Nu är han inte den som är den utan helt resolut tog han teslan och köpte två påsar idag. Småfåglarna blir ju glada och vi värnar om dem. Så mysigt att ha deras kvitter i träden.

Annars har vi haft en lugn dag. I morgon stänger grönsakstanten sin butik för detta år. Då är det höst på riktigt. Fast vi kände mest sommar när vi badade och kanske som en svensk sådan. Jag njuter för snart är det över med simningen då vi inte tänker plåga oss med kallbad. Någon måtta får det ju vara tycker vi.

Vi fångar dagarna allt vad vi kan och njuter av solnedgången. Värmen har vi då det är +30 om kvällarna. Ett gott glad vin och sedan går vi inomhus. Alltså ljuset ser ni. Klockan åtta är det mörkt i Sverige eller hur?

Ja, vi räknar ner dagarna tills Lilleman är här. Jag vill valgosa nu.

Snart har vi harmoni igen här på Paradisudden. Älskade Kuma kommer snart hem igen och vi får ett avslut .

Ett nytt kapitel får sin början och det är ju så livet är. Vi hjälper en ny krabat att få ett fint liv.

Så blev det fredag igen då

Vet inte varför jag är nervös inför Lillemans kastrering. Vet ju att det är en väldigt enkel sak att göra på hanhundar, men nu är han ju min lille älskade vän. Måste berätta att då vi träffade honom klättrade han upp på oss och bara ville kramas. Han tog mitt hjärta direkt och jag var så rädd för att JR inte skulle känna samma sak. Men det gjorde han för han smälte som en glass i solen. Dessa stora sammetslena öron var bara för charmiga. Vänta bara tills han är här hemma, ni kommer att bli less på alla foton och berättelser om allt tok han hittar på.

Vår lilla tös är deppig och tycker ingenting är speciellt roligt just nu. Hon har slutat att ligga och titta mot grinden men antagligen förstått att Kuma inte kommer tillbaka. Oss vill hon inte umgås med utan drar sig undan mest hela tiden. Hoppas att Lino ska få henne att bli glad igen. Jag tror ju det. Men ni kommer få ärliga uppdateringar om hur allt går, var så säker.

Vi har haft en underbar dag med sol och värme. JR har fortsatt med trädäcket och det ser så fint ut. Vill gärna ha klart det mesta tills Lino kommer. Nu ska vi tydligen få svalare väder framöver och det är hösten som även kommer här. Jag ska klippa en del buskar, fylla på jord i krukor, ja det är en del som ska göras. JR köpte fyra säckar jord idag och det ska bli så roligt att pyssla när det blir svalare.

Vi passar på att bada nu när det är varmt och kan för sedan kommer ju Lino 🙂 Gissa om tankarna och vårat prat rör sig runt honom nu. Det ska bli så roligt.

Men jag ska erkänna att saknaden efter Kuma sitter i magen och kommer vara kvar i evighet. Men jag klarar att leva med den för att en ny individ ska få komma in i mitt liv. Mitt hjärta är stort och har plats för fler hundar.

Ikväll åt vi varm korv med bröd. Enkelt och gott. Kanske dags för musslor igen snart? Tankarna snurrar och det gäller att låta dem fara förbi så man inte fastnar och gör en ledsen. Jag önskar alla en fin helg!

Förväntansfulla

Idag är vi glada och förbereder hemkomsten för vår nye familjemedlem. JR har till och med köpt en leksak som han ska få. Jag har tvättat alla plädar till madrasserna som JR gjorde i första hand till Kuma. Han älskade dem och jag tror att Lilleman kommer att sova så gott på dem

Där till höger hänger den sista pläden som hänger på tork. Nu ligger den torr och fin på den stora madrassen i sovrummet. JR tycker att det ska bli så mysigt att ha en liten krabat nedanför sig. Han ska alltid ha en hand som tröstar och lugnar om nätterna. Jag har ju köpt en comfybed som ligger här i rummet där han kan sova i om dagarna och kvällarna. Turbo ligger ju i princip aldrig i allrummet på kvällarna. Hon vill ligga ensam och inte bli störd. Lite tråkigt men något vi fått acceptera.

Jag märker hur bra poolen varit för mig. Jag har i princip simmat 160 m varje dag vilket har gjort att jag blivit mycket starkare i min fot och ben. Ryggen har också blivit starkare. Denna vy har vi från vår pool. Det hade vi inte haft om vi valt att gräva ner poolen. Så jag är väldigt glad att kunna vila hakan på poolkanten och blicka ut mot detta. Säkert för våra hundar och det känns bra.

Turbo har varit lite piggare idag. Nu har det varit varmt trots att det var molnigt. Men glad är hon inte ännu. Tror hon tycker att det är tomt här hemma. Precis som vi tvåbenta också tycker.

Idag fick jag öppna min klipperia för JR var lite väl långhårig. Han blev nöjd med mitt verk. Jag blev svettig och tog en dusch efteråt. Skönt för även om det inte var stark sol.

JR tog sig an projekt trädäck och jag tog ledigt. Efter badet åt jag och Turbo lite små tomater som vi båda älskar. Fått förvarning om att Lino också älskar tomater så nu får JR köpa hem fler varje gång.

Jag har glömt att berätta att igår såg vi en farkost som susade över himlen. Först trodde vi att det var en zeppelinare men den gick för snabbt. Nu tror vi att det var någon slags sattelit eller kanske något som ISS skickat ner till jorden. Tror den var ämnad att landa i Atlanten för den for åt det hållet. Spännande och roligt att se. Kanske personalbyte från ISS ? JR tycker att det såg ut som en buss och det enda man hörde var ett starkt sus. Inga motorer som från ett flygplan.

Fredag i morgon vänner.

Resan hade ett mål

Vi var alltså framme vid den lilla byn i västra Frankrike. Hittade dit vi skulle och resultatet blev bra.

Låt mig presentera vår nya familjemedlem Lino 7 månader som är en en labradorblandning. Så kär och han ville bara kramas hela tiden. Turbo accepterade honom och det kommer att bli så bra. Vet inte så mycket mer om hans bakgrund än att en dogrescue hämtade honom i hans tredje hem, Ja ni läste rätt TREDJE HEM. Han var fastbunden i ett element hela dagarna och fruktansvärt mager. Nu är han sedan ett par veckor i ett fosterhem hos en helt underbar människa. Vi kunde inte ta med honom hem direkt då han ska vaccineras och kastreras på måndag nästa vecka.

Men på tisdag hämtar vi honom. Skrev på adoptionshandlingarna idag så nu är han vår. Det känns bra och med en valp får vi fullt upp. Vi ville ha en svart hund då de oftast blir kvar längst hos de som tar hand om hundar. Fostermamman har lyckats öka vikten 2 kg på Lilleman som kommer bli hans smeknamn när han väl är hemtam och lyssnar ordentligt på sitt namn. Vi ska nog kunna få lite mer hull på honom.

En vecka sedan Kuma somnade in och hans namn är för evigt inristat i mitt hjärta. Turbo stirrar inte mot grinden, men det kan bero på att hon är trött efter de sista dagarnas resor. Men man märker att hon inte är sitt vanliga glada jag. Hon äter men är inte lika matglad som tidigare. Hoppas att det ändrar sig när Lino kommer.

En del klarar inte av att ta in en ny hund då den älskade vännen somnat in, men vi har ju haft tre hundar i minst femton år och det var hemskt att förlora Unkas och endast ha två. Att nu förlora Kuma och bara ha Turbo kvar kändes som att vi fick ett stort hål i livet. Vi tappade fotfästet och JR var helt utom sig. Som tur är fick vi hjälp av underbara U som kopplade ihop oss med I och de fann vår lille kille.

Ett nytt kapitel börjar och nu kan vi se framåt igen.

Vi körde en lång väg

Idag steg vi upp tidigt och det är ju så att när något är viktigt tar man i extra och gör saker man egentligen inte tycker är så roliga. Idag var det en sån dag. Jag hade gjort klar smörgåsar igår kväll och det var endast kaffe vi behövde brygga. Gjorde oss klara och dagen verkade bli en varm sådan. Inte så tokigt att sitta i en bil med ac.

Men först måste vi ju tanka lite. Vi blir ju inte rånade här när vi tankar här. Men det var inte åt detta håll vi skulle.

Nej, det var åt detta håll vi skulle och allt började med en lång nerförsbacke. Jag älskar den här utsikten man har då man kör mot Narbonne.

Inte så mycket trafik så det flöt på bra och även om jag var supertrött kändes det bra att vara på väg. Hoppas inte JR räknade mina gäspningar. De avtog så småningom och jag vaknade till.

Vi passerade utanför Narbonne. Stannade inte där utan körde vidare.

Här ovanför står det stora huvuden av sten som visar hur katarerna såg ut. De är minnesmärken över något som hände här. Ledsen att inte kunna berätta om vad men en dag ska vi stanna här och gå upp och titta. Idag hade vi inte tid för det. Kanske vägen till katarernas land som skylten säger. Det är här det börjar.

Kanske däruppe? Fantasin flödar när man ser dessa borgar.

Vi närmade oss en historisk stad som vi tänker besöka igen. Kanske till julmarknaden för det lär vara något väldigt fint. Sist vi var här drabbades vi av canicule. Det som jag kallar Kallekula. JR sov inte på hela natten då utan stod utanför husbilen tillsammans med många andra som var på ställplatsen.

Där är den historiska delen av Carcassonne. Men idag körde vi förbi den.

Landskapet är helt annorlunda än vad vi har hemma bland vinfälten.

Korsade Canal du Midi längre upp än Beziers. På väg hem stannade vi här och åt smörgåsarna jag gjorde igår och drack lite kaffe. Det var bra för på väg hem var det stillastående kö utanför Narbonne. Inte bar om man har tom mage.

Solrosorna har blommat ut och frön ska nog skördas nu. En del fält var klara och bonden harvade för full för nu ska nytt sås.

Vi körde av betalvägen och nu är vi 15 mil från Andorra. Pyrenéerna syns där borta och nog är det lite snö på någon av topparna?

En bit till och vi var framme vid en riktigt söt liten by. Men vad vi gjorde där återkommer jag till senare. Inte lika varmt här som hemma men tillräckligt. När vi kom hem igen var vi rätt trötta så i morgon blir det en dag hemma.

Hemma idag

Turbo har varit lite trött idag. Inte undra på det då hon fått vara ute bland folk och hundar för första gången på ett bra tag. Men hon har varit glad och ätit bra som vanligt. Det roligaste är att hon inte legat inne hela tiden utan varit ute med oss i trädgården.

Skönt i skuggan och vi hade en skön vind idag så detta var bästa stället då vinden kommer svepande in där. Samma ställe som Kuma brukade ligga på. Lite märkligt eftersom hon inte brukar ligga där annars.

JR har städat poolen och sedan jobbat lite med trädäcket. Jag tvättade lakan och de hängde jag upp i morse så de skulle vara torra till i kväll. Vi har lyssnat på sista sommarprataren Linnea Henriksson som var väldigt bra tycker vi. Sedan blev det p1 dokumentär som har bra program som vi börjat lyssna på.

Turbo gillar inte när JR tar teslan på morgonen för att köpa bröd. Alla ska vara hemma. Fler får inte försvinna nu. Hon saknar att ha en liten flock och JR har börjat prata om att in två till. Jag är inte helt främmande för det men en sak i taget. Vi ska köra för att träffa en kille i morgon och så får vi se vad det blir med det. Det måste bli rätt. Därför har vi lite att förbereda ikväll.

Men idag tog jag tag i min b&d för efter regnet har det spirat upp ogräs bland rosorna. Hittade en ros som blommade för fullt. Satt och tog in allt, vinkade till grannen som körde förbi och hoppas att vi snart har en vovve till som piggar upp oss alla.