Etikettarkiv: tacksam

Brexit och 2021

Publicerat av
2

Vi seglade in i det nya året med H i luren och Skansen på plattan. Lugnt och bubblande här nere. Som sagt alla smällare är förbjudna här och våra djur slipper traumat. I Sverige fick vi höja ljudet på tv:n och stänga för fönstren. Men vad hjälpte det när ungdjävlar slängde in bangers i vår trädgård. Bara tur att vi inte var ute då. Nu slipper vi allt sådant Tack och Lov. Tror det skulle innebära fängelse att skjuta upp raketer bland vinfälten eller i byarna där inte bilar kan köra.

Så har England avskärmat sig och det kanske är problematiskt att leva på en ö? Men jag känner det som att man vill förminska sig i onödan. Ett enat Europa är mer till en fördel anser jag och vem vet om inte öjn kommer tillbaka inom en framtid? Men det får väl framtiden utvisa.

Vi fick ännu en solig dag med en värme som kändes välbehövlig. Såg en geting vid rosorna idag och igår en fjäril. Jag kastade tiger ute i trädgården med Turbo igår och idag var det JR:s tur. Lite överskottsenergi och hon kanske har lite vårkänning?

Plockade ett par kumquatar i morse och pressade ny juice till i morgon. Vi boostar oss allt vad vi kan med vitaminer. Hade ett planeringsmöte angående staket och nu har vi röstat för grönt och vad vi ska ha. Detta staket måste upp innan poolen ska komma på plats. Vi vet var och hur mycket så nu är det bara att vänta in våren.


Tänkte visa en bild på Ronja vår svenska wolfdog som vi hade äran att ha i vår familj i tolv år. Så lugn och fin denna hund var. Länge sedan nu men hon finns alltid hos oss och vår fotovägg.

Våra tre första i flocken. Ronja,Annie och Berrie. Min andra bordercoliie som blev min tröstehund och kamrat . Annie som adopterade Berrie direkt de träffades och som var som en mamma för de båda andra.

Så var det då och nu är de alla borta samt två andra som varit i vår flock efter dem.

Unkas vår ståtliga kille som vi hämtade en sen kväll efter att Berrie fått somna in. Han gav oss många fina stunder.

Min älskade fina Nellie som luktade tvål på hjässan. Det var min tjej och från att ha varit en övernervös liten tös blev hon en underbar hund. Vad jag älskade henne och det var hennes förtjänst att vi skaffade Turbo.

Lite hundresumé och det är inte alls slut här för vi kommer alltid att ha minst två hundar hos oss. Omplaceringar som alltid.

Med hundar för framtiden.

Lugnet åter

Publicerat av
3

Idag bestämde vi att båda R2D2 skulle få ta vinterledigt och JR gjorde rent dem innan de ställdes undan. Så tyst det blev inomhus. Nu hör jag tinnitusen sade: JR. Nätterna är nu svala så vi behöver inte ha någon fläkt på och på dagarna kan vi ha fönstren öppna istället. Turbo blev glad då hon har visat att nu vill jag ha tillbaka min utkiksplats vid fönstret.

Bytte lakan i sängen och sedan sopade jag trädäcket och den gröna ”gräsmattan”. Dagen bjöd på +25 och lite moln blandat med sol. Det kändes lite som en svensk sommar och nu fick vi energi till att göra rent golven inomhus. JR körde snabeldraken och jag moppade efteråt. Luktar gott av lavendel inomhus nu.

Det var fler som fick energi av att det var svalare idag. Jag kastade tiger med Turbo rätt länge faktiskt.

Men dagen har inte bara varit arbete utan även avkoppling i stolarna på trädäcket. Tror att det är det bästa vi gjort eller JR gjort denna sommar. Det är så skönt att sitta där under parasollet och bara vara.

Kuma intar alltid en mer värdig hållning till detta med lek och håller sig undan. Då dagen bjudit på vind från norväst har den svalkat skönt. Jag har övergått till t-shirt och shorts nu och det för att kunna jobba en del med rabatten och växterna. Har planerat att se över alltihop nu när det är svalare väder. Men sockorna får faktiskt vänta ett tag till, för så kyligt är det inte.

Nöjda hundar efter en dag utomhus och en god middag. Livet kunde inte vara bättre. Så tacksam att vi kunde genomföra flytten och hittade detta hus. Snart kommer nog pompiers och säljer väggalmanackorna för nästa år och så inleder vi år 2 här nere.

Ny vecka och sista augusti i morgon. Känns härligt tycker jag.

Ryggvärk

Publicerat av
Svara

Klart att jag känner av ryggen idag och sedan har jag muskelvärk i muskler jag inte trodde att jag hade. Det tar på krafterna att måla dörrpaneler en hel dag. Men man somnar bums på kvällen. Vi tittade på Sommarkrysset och ett annat program på play i datorn och sedan störtade vi i säng. Så denna fysiska aktivitet är bara bra. Fast idag måste jag ta en dust med skrivaren då jag har papper att skriva på och sedan scanna in. Just nu kraftsamlar jag mig inför det.

Radion rapporterar om Tour le France som började igår. Just nu kör de i östra delen av landet med början i Strasbourg. VM i fotboll slutade ju rätt bra för de svenska damerna som kämpade sig till brons. Tycker de är superduktiga. Jag är ingen idrottsälskare men följer ändå med i rapporteringen. Något jag började med för att pappa var så intresserad och när han inte riktigt kunde följa med i rapporteringen så höll jag honom uppdaterad.

Vår nya toalettstol dröjer då bilen gått sönder för vår hjälp. Hoppas bilen snart är lagad och vi får den nya insatt. Denna vi har spolar så dåligt och nu har Mr J lagt beslag på vår fina eko-toa. Den smular sönder bajjet och det låter som att den tuggar upp det. Jag kör eko-disk i diskmaskinen också, men den smular inte sönder disken. Fast den tutar då disken är klar. Mycket high-tech i detta hus. Vi har en induktionshäll också med tuch-knappar.

Det är faktiskt bra att vi får vänta på möblerna så vi kan måla i lugn och ro, utan att behöva flytta runt saker hela tiden. De är bokade på transport i slutet av månaden och då är vi klara med målning och annat. Trädgården har fått stå tillbaka ett tag och vi tänker ta tag i den när målandet är klart. Får bli någon timme på kvällen då det är lite svalare ute. Det är en hel del ogräs som ska rivas upp på kortsidan och på andra sidan av huset. För att kunna göra något nytt måste vi se hur det ser ut på marken.

En tur till Castorama i Bezieres är också inplanerad. Som ni märker har vi fullt upp och det är bra. Det gör att tankarna på pappa blir roligare och minnen bara trevliga.

Alltid glad,lite smutsig om munnen efter att ha ätit en polkagris. Men skrattet var aldrig långt borta. Precis som Unkas vår stora snälla kille. Alltid med ett stort leende.

Så glad att ni fanns i våra liv och era minnen lever vidare hos oss.

En sorgens dag

Publicerat av
13

Unkas har under de senaste dagarna blivit så svullen i magen och börjat matvägra. Han har plötsligt fått svårt att hoppa upp på sängarna och att fokusera blicken.

Han har tappat i vikt och blivit rent mager. Igår morse åt han en del och jag blev så glad. Men sedan var han som avdomnad resten av dagen.

I morse ville han inte dricka vatten. När Mr J tog ut honom så strupplade han på trappan. Sedan lade han sig på gatan. Då bestämde vi oss för att köra till vår veterinär i Bezieres. De skulle ha öppet idag och därför packade vi ihop. Jag fick upp Unkas på en säng och där satt jag med honom hela vägen in.

Veterinären skulle ta prover på honom och vi skulle komma tillbaka vid fyra. Cancer ekade det i huvudet på mig. Det visade sig vara precis det och i gallblåsan. Två stora knölar, varav en spruckit och nu hade Unkas blod i hela magen.

Tio och ett halvt år fick vi äran att ha denna underbara hund i vårat liv. Nu är saknaden enorm. Jag har gråtit och gråtit.

Sista fotot på Unkas tog jag denna morgon och redan då kände jag att det var hans sista dag.

Vila i frid älskade Unkas och tack för att vi fick ha dig hos oss.

Högtider vi har och borde ha

Publicerat av
Svara

Många av våra högtider vi har idag har vi tagit från andra länder. Julen och julgranen är ett av dem och på senare tid Halloween som alla barn gillar. En högtid som vi borde ta hit är Tanksgiving. En högtid då alla familjer samlas och tackar varandra för olika saker. Känna tacksamhet är något vi borde göra mer, för de flesta av oss har absolut något att vara tacksamma över. Sedan finns det småsaker att vara tacksam över, som att ha tak över huvudet,ha vänner en säng att sova i. Denna högtid innebär inte att man bara samlas i familjer utan även bjuder in vänner och grannar. Den är större än julen i USA och jag förstår varför. Julen är ofta en högtid endast för familj och släkt, där de ensamma lämnas utanför.

Vi har en dag i almanackan som heter tacksägelsedagen som kunde passa för en sådan högtid. Det behöver inte vara något religiöst om man inte vill, utan bara en helg då man är tacksam och generös mot alla. Jag är nog lite avundsjuk på amerikanarna som har denna helg.

Men de har inte Lucia som är en sådan fin helg. Tråkigt att dagens ungdomar inte verkar uppskatta den lika mycket som tidigare. Det är en högtid som verkligen behövs denna mörka årstid. Något som ger hopp och glädje. I vår by är det tradition att barnen spelar innebandy på kvällen innan Lucia. Tror de håller på till midnatt, vilket måste vara spännande för dem. En tradition som inleddes för att de inte skulle supa sig fulla.

Men först är det första advent och då pyntas det i hemmen med ljusstakar och stjärnor. Jag blir glad över alla ljus. På byns torg är alla träd som kantar det smyckade med lampor. Det är vackert att se på. Tråkigt nog pryds landsvägen av ytterst fula lampor som inte gör någon glad. Undrar vem som kommit på att man ska ha dem? Många dricker sin första glögg och äter pepparkakor denna helg. Man går ut på kvällen och tittar på julskyltningen i affärernas fönster. Något jag tyckte var väldigt spännande som barn.

 

 

Behöver tips

Publicerat av
Svara

Som jag berättat slutade min data att fungera ordentligt och jag har hållit på med att ordna upp allt sedan dess. Nu fungerar den bra förutom att jag inte kommer åt mitt hotmailkonto. Har försökt med att få en kod för att återställa det men de verkar inte godta mina uppgifter. Jag har hotmail på min mobil och den fungerar utmärkt. Men lösenordet kan jag inte få fram där då det bara är punkter.

Jag brukar spara mina lösenord på papper, men kan inte hitta det någonstans. Om någon som läser detta, vet hur jag ska göra så är jag tacksam för alla tips.

it-lexikon

 

Ibland får man sig en tankeställare

Publicerat av
Svara

Det behövs lite knuffar ibland om hur bra man egentligen har det. Idag råkade jag sätta på tv4 under programmet The Doctors, inget jag brukar titta på i vanliga fall. Jag är glad att jag gjorde det idag. Programmet handlade om Charlene som blivit attackerad av sin exman, vilken aldrig tidigare misshandlat henne eller visat någon som helst aggression. En dag hade han bara brutit sig in i huset och börjat slå henne i huvudet med ett basebollträ. Hennes döttrar lyckades fly ut med en mobiltelefon och ringde polisen. Charlene tuppade av och när hon vaknade upp hällde mannen något över henne. Hon hade ingen aning om vad det var, men det smakade mycket illa. Det visade sig vara lut. Hon tuppade av och vaknade när polisen stod lutad över henne. Av ren instinkt kröp hon in i badrummet och bad sin syster som kommit dit att duscha med iskallt vatten  över hela kroppen. Det brände som eld och detta kanske räddade hennes liv.

Idag satt Charlene i programmet med sönderfrätt ansikte, hon kan se konturer på ena ögat, har ett öra och utan läppar på munnen. Hon kan inte stänga ögonen eftersom ögonlocken inte finns kvar. Hon överlevde tredje gradens brännskador på 80% av kroppen. De värsta smärtorna hon har är på halsen som inte fungerar. Hon kan inte äta då den är förstörd och munnen inte fungerar.

Glädjande nog ska hon få operationer för att få ett nytt ansikte. Då ska hon få ett öra, ögonlock, läppar och skinn på halsen. Underbart att forskningen kommit så långt att hon kan få hjälp. Men trots allt hon gått och går genom, är hon så glad att få vara med sina döttrar och se dem växa upp.

Efter denna berättelse känner jag att mina små problem är mikroskopiska och blir tacksam för att slippa vara med om liknande händelser. Mitt liv är en dröm jämfört med hennes och många andras, som lever i ett helvete. Dessa berättelser ger en knäpp på näsan och en knuff i ryggen. För alla dessa artiklar man läser om både kvinnor och män som blir utsatta för olika slags misshandel, är inte bara berättelser utan verklighet. Om ni vill läsa om Charlene, så är det bara att gå in på www.doctors.com och läsa. Det leder till mycket eftertanke.

Hennes ex-man fick 30-70 år, på grund av att då kan han inte begära omprövning av domen. Han kommer att gå ur fängelset när han är 82 år gammal och Charlene som förlåtit det han gjorde, tycker att det räcker. Hon lever i nuet och inte i det förflutna.