Lite mer som vanligt

Lördagar är ju min vipplardag och det var vad jag tänkte göra en del av dagen. Men vi började morgonen väldigt lugnt och riktigt tog in dagen. Vevade upp parasollet och tittade på termometern som visade +31. Gör alltid det på morgonen för sedan hamnar den i solen ett tag och då kan den visa helt galen temperatur. När jag bäddade sängen passade jag på att titta på termometerm i poolen som visade +29. Bra badväder med andra ord.

JR tog fram högtryckssprutan för vi hade en del som behövde spolas rent. Våra vilstolar och de vita extrastolarna ser ut som nya nu. Sedan var det staketet vid oleandrarna och grinden som var full av fågelbajs. Leo fick sig en dusch och är så ren och fin nu. Tror JR fick feeling för Mackan fick sig en make over. Var en del smuts och flugskitar så det behövdes faktiskt. Men vi tvättar inte husbilen med något medel här på gatan utan det gör vi borta vid verkstaden. Tillslut fick vår bänk på udden en rengöring och jösses så smutsig den var. Den ser nästan ut som ny efter rengöringen.

Tittade till mina små krukor på baksidan och majsgräset har verkligen tagit sig. I krukan till vänster har jag tryckt ner flera korn sedan vi kom hem. Jag har planer på att sätta dessa plantor i jorden när de växt till sig. Roligt med lite hemmaodling som varken kostar tid eller pengar.

Blåste upp Cobblepot så han får simma runt. För de som inte sett serien Gotham som handlar om läderlappens uppväxt vet nog inte vem denne figur är. Men det har spelats in en del filmer och i någon spelar Jack Nicholson The Pingvin. Det är vår lille maskot i poolen.

Resten av dagen satt vi ute och njöt av utsikten och värmen. Riktigt skönt att ha plaskat omkring i poolen under en lång lång stund. Temperaturen hade gått upp till +30 i vattnet när vi hoppade i. Jag lyckades få i mig en hel ask med körsbärstomater till mitt glas rosé. Jag älskar tomater och här är de så söta och smakrika. Inte alls så syrliga som de är i Sverige.

Söndag i morgon och vädret ska tydligen bli som idag så det blir nog ett dopp efter att vi gjort rent golven.

En vecka hemma

Det var verkligen skönt att vakna hemma på fredag morgon och eftersom vi kom i så god tid kunde vi lasta ur allt från Mackan. Så vi kunde verkligen ta det lugnt och äta frukost i lugn och ro. Eftersom JR köpt limpa, ja ni läste rätt. Jag avskyr det då det är sötat bröd. Jag hade kvar en och en halv påse med hönökaka, så vi behövde inte köpa bröd. Men nu efter en vecka är det uppätet och vi har gått över till levainbröd. Gott att äta på morgonen och lite variation till baguette.

Det första vi gjorde var att klippa gräset, och jag hade en hel del tvätt att ta hand om. Sedan tog JR av täcket på poolen och rengöringen av den började. Eftersom värmen har infunnit sig till Languedoc ville vi få poolen badklar.

Kuma var lite sum de två första dagarna men sedan han fått sova ut ordentligt så har han piggnat till ordentligt. Andra dagen vi var hemma tog vi fram fläktarna och för någon dag sedan satte vi upp ac:n i sovrummet. Nu sover vi ännu bättre och vi märker att hundarna mår bra av det. Men än så länge räcker fläktarna på dagarna.

Vi var glada över att trädgården inte såg ut som övergiven när vi kom hem. Alla våra blommor och växter har klarat sig bra. Lite vatten och omvårdnad så mådde de ännu bättre.

Turbos koja hade blivit ännu tätare och det gillar hon. Där får hon både skugga och vindpustar. Sedan har hon bra utsikt mot vår lilla gata. Hon lämnar sin koja korta stunder för att patrullera och dricka vatten. Men helst vill hon ligga här hela tiden.

Vi har varit på vårdcentralen och tagit prover då vi behöver förnya våra recept. Nästa vecka är det dags att boka tid hos vår läkare och sedan är den saken avklarad. Våra deklarationer är inskickade och det blir 15% skatt vi ska betala. Hälften av vad vi betalar i Sverige. Helt överkomligt måste jag säga. Skönt att ha sådana allvarliga saker gjorda.

Något vi behöver göra är att köra iväg med trädgårdsavfall och det blir nästa vecka. En tur till Jaja för att köpa ny dörrmatta och en trevlig kudde till vilstolen i pergolan. JR vill ha något täckande till taket på tiny house som är hem för all el och pumpen till poolen. Så det är viktigt att taket är tätt.

Vi tog ett premiärdopp idag. +28,5 i vattnet och +29 i luften så det var riktigt skönt. Vattnet svalkade precis som det ska. Jag gick upp tidigare än JR och det var så mysigt att höra honom plaska runt. Enda missen vi gjorde var att lämna våra glas med rosé på bordet och inte ha dem på poolkanten. Men det kommer fler dagar och snart mognar melonerna. Gott att ha när man plaskar runt.

Nu när vi så att säga fått undan det mesta har vi endast lite småpyssel att göra som det alltid blir när man har ett hus och en trädgård. JR krattade undan alla fallna löv från mangolian och det blev tre hela säckar. Jag var en väldigt uppmuntrande arbetsledare. Vet inte om JR uppskattade det men han klagade i alla fall inte. Jag hade ju kört Duster inne på golven för att avlasta honom så det kanske var därför.

När gräsmattan var fri från löv ville Kuma ligga på den. Han somnade en lång stund och det kändes så bra för oss. Han brukar drömma massor och då springer han och viftar på svansen. Så han får nog tillräckligt med lukt,hör och synintryck om dagarna. Det jag har märkt är att hörseln blivit lite sämre och jag kör mycket med att visa med händerna om han ska komma mm. Det fungerar väldigt bra.

Med detta säger vi godnatt och efter en vecka hemma känns allt så mycket bättre. Vi har det bra här i vårat lilla paradis.

Äntligen hemma igen

Vi vaknade nästan innan mobilen signalerade att det var dags. Det var ju sista resdagen för oss och vi längtade hem. Passade på att tömma tankarna på gråvatten. Hundarna fick en ordentlig rastning och sedan var vi redo för avfärd.

Vädret var idel sol och temperaturen steg ju längre dagen gick. Jag njöt av landskapet och efter några timmar började det kurra i magarna. Dags att stanna och äta en bit. Först tankning av Mackan och sedan köpte vi hamburgare. Det fick bli vår frukost och lunch. Hundarna fick en rastning och lite att äta de också.

Äntligen var vi i Lyon och det gick lekande lätt att komma förbi staden. Man väntar ju alltid att det ska vara bilköer när man kommer in i stora städer och vi blev glatt överraskade att det flöt på så bra.

Floden Rhone flyter ju genom Lyon och en lång sträcka gick vägen bredvid den. Många små vattenfall var det och jag knäppte massor av foton och några av dem lägger jag ut här.

Tänk att ha ett hus vid floden? Se alla pråmar och fritidsbåtar köra förbi medan man sitter på sin veranda med ett glas vin. Jag tycker att det är roligt att fantisera om hur det skulle vara att bo på olika platser som vi kör förbi. Har alltid gjort så när jag varit ute och rest. Innan mamma och pappa hade körkort och bil, åkte vi alltid tåg då vi skulle någonstans. Pappa var anställd vid SJ och vi åkte gratis. De hade det som förmån. Jag tycker om att åka tåg.

Vattentorn behöver ju inte alltid vara grå och trista.

Man undrar ju hur det var möjligt att bygga dessa enorma borgar. Denna finns precis då vi svänger upp på A9 mot Montpellier och det är en väg som vi är väldigt bekanta med. Snart hemma låter det i däcken nu.

Där kom skylten och där sjönk axlarna ner. Inte lång bit kvar sedan.

Äntligen nådde vi Beziers. Jag tycker alltid att sista biten till målet alltid tar så lång tid. Blir nästan lite segt.

Vi svängde av D612 och in på vägen till byn. Där nere ligger vårat hem. Bland vinfälten och innan bergen tar vid.

Vår fina allé som leder till byn. Jag tycker den är så vacker och den känns som en stor kram. Den säger välkommen hem när man varit ute och kört.

Där är äntligen vårat lilla hus. Stolt ser det ut över gatan och på andra sidan vinfältet. Vi var så glada allihop när JR låste upp grinden. Hundarna rusade in och nosade runt i trädgården. Sedan in i huset för att åter komma ut. Vi är hemma!!!

65 mil körde vi den sista etappen och totalt har vi kört 420 mil tur och retur. Då har jag räknat med det vi körde i Sverige. Det får räcka med långturer på ett tag nu och Kuma håller nog absolut med om det.

Idag fick jag mail igen från svenska ambassaden i Paris att de skickar ned våra pass till Toulouse, så nu väntar vi på besked när de är där. Jag har också beställt en ny baddräkt och kaftan så jag kan bada i poolen utan att behöva dra upp byxorna hela tiden. Har ju en tankini men gillar inte den speciellt. En baddräkt kommer att bli bekvämare.

Vädret har gått åt det varmare hållet och jag har gått från byxor, till shorts och kör nu med klänning. Vår ena ac har fått flytta ut ur garderoben och gör våra nätter ljuvliga. Trädgården har vi gått över och nu återstår småpyssel. JR har gjort rent poolen,tömt ur vattnet och fyllt på med nytt. Idag hade vi +27 i vattnet så det lutar åt ett premiärdopp i morgon.

Nu blir det foton och vardagsberättelser hemifrån.

Äntligen närmar vi oss hemmet

Eftersom vi verkligen ville hem blev det ännu en tidig morgon och nu stannade vi inte förrens i Luxemburg där vi tankade, rastade hundarna och åt en smörgås. JR köpte kaffe på macken vilket gör att vi spar tid och disk. Nu hade vi en sista övernattning innan vi var hemma. Men bara det att vara i Frankrike igen piggade upp oss och det blev varmare så strumporna åkte av. Snickarbyxorna tog jag av mig när vi kom till Danmark och tunna byxor var skönare att ha på sig. Vi hade ac på korta stunder för hundarnas skull.

Små lätta moln på himlen och alla fina byar flödade i solsken. Asfalten är mycket tystare här och det fick hundarna att sova tryggt. Ett par stopp till gjorde vi för rastningar och det blev varmare och varmare ju längre söderut vi kom.

Vet inte hur det gick till men vi hade ställt Alva lite fel och hamnade på en ställplats för lastbilar som låg precis i närheten dit vi tänkt oss. Lite omprogrammering och en omväg på 4 mil blev det men tillslut hamnade vi rätt och i Largnes som byn heter där vår ställplats var.

Där är den och så vacker. En riktig borg pryder toppen av kullen.

Så roligt att se hur man renoverat stadsmuren och lite lustigt att det var en del nybyggda hus innanför den. Men det är ju så det ska vara.

Vi passerade stadsportarna och det två gånger eftersom vänstersväng ofta inte är tillåtet i Frankrike och vi skulle svänga åt det hållet. Men det var endast en kort bit så vad gjorde det.

Vi blev riktigt förtjusta i byn med alla gamla byggnader och muren runt om. Denna dag blev det 55 mil och det var tillräckligt. Trevliga tyskar stod bredvid oss och vi pratade en stund med dem. Naturligtvis blev de häpna då jag tilltalade dem på tyska och berättade att vi var svenskar. Mackan har ju franska plåtar. Men vi gjorde en tidig kväll då vi tänkte åka tidigt.

En liten summering av ställplatserna vi stått på och kan konstatera att alla platserna har varit toppenställen. Det har ju gjort att resan varit trevlig trots att vi kört så långa sträckor.

Jag skriver detta den 18/5 och idag kom ett sms och mail från polisen att nu finns våra pass och id-kort på den svenska ambassaden i Paris. En dryg vecka tog det och jag undrar hur det kommer sig att många skriver om att det skulle ta månader. Det gör det inte. Har skickat mail till ambassaden om att få allt nedskickat till konsulatet i Toulouse. Då har vi ca 1 timme och 40 minuter att köra för att hämta dem.

Från Danmark till Tyskland

Mobilen på väckning som vanligt på denna resa och efter en rastning av hundarna vinkade två fältharar hejdå till oss. JR kan ju danska och det var han som checkade ut oss. Nu var det först en bro som skulle passeras.

Lilla Bält och strax passerade vi gränsen som var helt obevakad. Nu var vi hungriga och svängde ner till Scandinavien Park för att tanka, rasta hundarna, tvätta bort alla flygfän från rutan och äta en sen frukost.

Vi passerade Kielkanalen och så körde vi ut på den dundrande autobahn. Inget som Kuma uppskattar speciellt och han mår inte bra av vare sig ljudet eller skakningarna från betongen. Vi stannade och avyttrade en grön madrass som vi haft mellan framstolarna då Kuma inte kunde hålla sig. Den hamnade i en sopcontainer vid en stor rastplats. Det var bättre för honom att sova i den bädd jag köpt och på tom mage resten av dagen.

Efter några stopp till var vi framme vid nattens ställplats som var en småbåtshamn men heter Jarplund Camping. Vi hade kört 65 mil och jag tyckte faktiskt att det var för mycket men JR ville hem. Hundarna fick en längre rastning och middag. Efter det somnade de direkt. Jag kände det som att jag hade ett bisamhälle i huvudet så vi satt inte uppe länge.

När vi körde norrut hade vi ju tur i Hamburg men denna dag var det flera av dessa berömda stau och vi såg flera kollisioner. Vi är väldigt nöjda med vår nya Gps Alva och tack vare henne kom vi genom denna stad helskinnade. Men åtminstone jag blev en del frustrerad då hon visade på x antal minuters försening vid varje kö. Därför anlände vi till ställplatsen över en timme senare än vad vi hade tänkt oss.

Som tur var hade vi smörgåstårtan och behövde inte laga någon middag. Så perfekt att ha som färdkost när man är på rull. Det blev över så vi hade middag även till dagen efter.

En herre flög ut från en parkerad Concord när vi anlände och anvisade en plats, samt växlade några euro så vi fick el. Vi fick intrycket av att han var någon slags vaktmästare där. Anställd eller självpåtaget låter vi vara osagt. Men vi somnade och sov gott hela natten.

Sista stoppet på resan hem kommer i morgon.

Skåne när det är som bäst

Måndag 14/5 var det dags att lämna Sibbarp för gott. Vi var uppe i god tid och hade en tid hos polisen i Ystad för förnyelse av våra pass. Men en tur till vår gamla by och en sista titt på huset vi bott i under 18 år. När vi gav oss iväg för tre år sedan var det uruselt väder och vi kände att det inte var så vi ville minnas vårat gamla liv.

Rapsen glödde i solen och det är skåne när det är som finast. Vykortsvackert tyckte JR.

Pileträdens grenar bugade sig i vinden och det finns väl inte mer karaktäristiskt för skåne än dessa alléer? Jag älskar ju alla slags alléer.

Nu kommer det en hel radda med bilder från min del av skåne.

Vår by i sikte och det mesta var sig likt, även om det gamla möbelvaruhuset idag är ombyggt till vårdcentral, förskola mm och kallas Familjens hus. Hoppas byborna är nöjda att byggnaderna inte står tomma längre. Vårat hus var sig väldigt likt och jag kunde konstatera att nuvarande ägarna inte är så förtjusta i rosor för hela min fina rosenrabatt på framsidan var borta. Men jag har ju mina här hemma så det gör mig inget.

Vi fortsatte vidare på Landsvägen mot Ystad. Kom fram till polisstationen i god tid. Väl där hade de haft elavbrott under natten så det blev väntetid tills vi fick bli fotade och fylla i våra papper. Vi fick ett mycket trevligt bemötande av polisen som hade hand om vårat ärende.

Körde kustvägen tillbaka till Trelleborg. Jag ville handla en smörgåstårta eftersom jag fyllde år den 12:e maj. Vi har alltid ätit smörgåstårta på födelsedagarna då ”farmor” min svärmor var helt suverän på att göra sådana. Köpte en del annat också och så passade vi på att äta vår lunch. Dags att vinka hejdå till Sverige.

Vi tog inte någon färja utan susade över Öresundsbron och strax var vi över i Danmark. Vi brukade ofta tillbringa helger och ledighet i Danmark. Många fina campingar med ställplatser för husbilar. Köge strand är en favorit med fina strövområden för hundar.

Denna dag tänkte vi köra över två broar då vi föredrar landvägen istället för färjan Rödby/Puttgarden. Det är så lätt att hamna uppe på andra däck och slå i underredet på husbilen.

Den andra bron vi körde över var Stora Bältbron och ett fartyg passerade förbi. Vi hade verkligen tur med vädret på denna tur och det höll i sig .

Direkt efter denna bro finns en camping och vi valde att köra dit för natten. Klockan började bli mycket och vi kände att hundarna behövde få mat och rastning. Så vid 18.30 körde vi in på Nyborg camping. Receptionen var stängd men de hade förberett tag till bom och så var det bara att ställa sig där man ville. Helt suveränt om man kommer sent som vi gjorde. Lite väl högt ljud från vägen men för en natt helt acceptabelt. Denna dag blev det 35 mil och då vi planerat fyra stopp på hemvägen blev det bra ändå. Hade det blivit fem så var det okej också. Den som reser får se.

Tredje dagen och vi nådde vårat mål

Klockan kvart i sju rullade vi iväg från Rinteln. Vi hade lovat mannen som gav oss gratis el att vara iväg klockan sju så det löftet höll vi med lite marginal. Det var ju så att vi ville komma till Sibbarp innan de stängde receptionen. JR är inte så pigg på att hålla på med automater vilket var alternativet om vi anlände senare. H ville komma hem och duscha, vi vet ju hur duscharna ser ut på Sibbarp och de är väldigt fina. Jag är inte glad över att behöva stiga upp tidigt men nu ville jag komma fram.

Hundarna somnade nästan genast när vi började köra. De gillar inte heller att gå upp tidigt.

Hela resan genom Tyskland förflöt bra och vi slapp sitta i köer som var helt stilla. Men nog har trafiken ökat sedan vi körde här för tre år sedan. Vädret var växlande och det regnade av och till.

Ett stopp vid Scandinavien Park så H fick köpa ett par flak öl, hundarna en rastning och så åt vi hamburgare till lunch. Vägen genom Danmark är så tråkig tycker jag. Finns ingenting att titta på och äntligen skymtade Malmö när vi kom upp ur röret under Öresund.

Vi hann checka in före sex och sedan körde vi hem H och återvände till Sibbarp. En tur genom Malmö blev det så JR fick en titt på sin gamla hemstad. Det byggs massor med bostäder och JR tyckte att det inte var till någon fördel. Men som han sade så bor vi ju inte här längre.

Den natten somnade vi helt ovaggade och klockan satte vi nio. Nu skulle jag slippa soluppgången. Så fann vi oss gå runt parken som var sig lik. Där har vi gått och pratat om var vårat hus skulle finnas och se ut. Sedan gjorde vi oss klara för att göra de inköp som vi hade planerat. Det tog lite tid men då vi körde till Svågetorp behövde vi inte flänga runt utan allt vi vill ha fanns i affärerna där. Allt på listan var avbockat när vi begav oss tillbaka till Sibbarp.

Under kvällspromenaden bestämde vi oss för att inte köra någonstans på söndagen. En riktig hunddag skulle vi ha där de fick lugn och ro. Något som de verkligen uppskattade. En stilla långpromenad mot småbåtshamnen i Limhamn fick de. Sedan duschade vi tvåbenta oss och förberedde allt inför måndagen.

Men det får ni läsa om i morgon och vi lämnade Sibbarp.

Andra dagen på resan upp till Sverige

Vi däckade snabbt efter första etappen av vår resa, men det var en skön sömn för alla. Jag hade satt klockan på sex och vi var uppe i tid. H gick bort och duschade och jag bäddade sängarna. Efter tömning och fyllning då hundarna fått en morgonrastning var vi på rull igen. Idag hade vi åtskilliga mil att köra.

Nu blev landskapet mer platt och vinodlingarna lyste med sin frånvaro. Här påminde landskapet mer om skåne. Ja det var ju dit vi var på väg.

Ursäkta blänket i fotot men jag satt ju på sidan och solen visade sig från sin bästa sida hela tiden.

Vi körde förbi flera byar och närmade oss slutmålet för dagen. Några stopp gjorde vi för mat och rastning av hundarna. Men de sov hela tiden. Vi närmade oss gränsen till Luxemburg.

Lite jobbigt blev det nog denna dag då vi körde så långt. Men klagade någon? Nehej, det gjorde varken våra fyrbenta eller tvåbenta.

När vi kom in i Tyskland såg vi massor av vindmöllor men de stod still så man undrar lite över detta med vindkraft. Men jag är ju ingen som kan något om detta. Tycker ju att man ska satsa mer på kärnkraft men det är min mening.

80 mil senare stannade vi i Rinteln i Tyskland. Campingen var stängd men vi fick stå utanför med el och tillgång till toaletter mm. Vi fick stå gratis och ändå få tillgång till alla faciliteter. Behöver jag säga att vi somnade rätt tidigt? Solnedgången var vacker och detta var en helt fantastisk camping.

En dag kvar till Sverige och lite vila för oss. Men hu så trötta vi var när vi landat här.

En liten återblick från vår resa

Nu när vi äntligen är hemma igen tänkte jag ge en lite mer utfylld berättelse och fler bilder av vår resa upp till Sverige och tillbaka. Vi hämtade vår H på måndag den 2:a maj och sedan tillbringade vi två dagar här i skön sommarvärme här. På onsdag den 4:e maj körde vi tidigt bort från vårat hus,

Det var med blandade känslor vi lämnade vårat paradis. Nu följde ett antal soluppgångar och det för att vi skulle köra 200 mil på tre dagar. För att ge H ett fint minne tog vi A75 som är en väldigt vacker väg mot Clermont Ferrand som är slutet på denna väg.

Jag satt i baksätet på resan upp då H hade sätet bredvid JR. Men det var en solig dag och vi var om än lite nyvakna så alerta.

Molnen hängde över bergen och det skulle visa sig att vi snart var omringade av dem.

Tyvärr fick inte H se Millaubron då vi var inne i molnen och vi inte såg ett dugg. Men efteråt kom solen tillbaka och med den värmen. Jag var tacksam då jag färdades utan sockor på fötterna. Vi hade ju svensk sommarvärme hemma +23.

Vi körde förbi järnvägsbron som Eiffel konstruerat, ja han som konstruerade Eiffeltornet i Paris. Han har gjort lite mer än det. Nu svängde vi till höger mot Lyon och vårat mål för dagen.

En del gillar ju att bo högt upp så man har utsikt. Men det måste vara ett företag att köpa frukostbrödet.

Äntligen var vi vid slutmålet för dagen och då hade vi kört 70 mil.

Så var vi framme i Dijon där vi stod första natten och en god Tikka masala gjorde oss på gott humör. Men vi hade en bit kvar att köra så det blev tidig sänggång. Inga problem att somna för någon av oss.

En trevlig ställplats med både dusch och el. H nyttjade duschen och vi passade på att fylla vatten och tömma toan, Tömde gråvatten också så dagen efter var det klart att köra vidare uppåt.

Sista natten på väg hem

Vi har kört ca 60 mil idag. Vägen på autobahn är skumpig och Kuma fick ont i magen. Men efter ett stopp där han fick göra ifrån sig ordentligt och bättre vägar blev han nöjd.

Vi passade på att tanka i Luxemburg och snart var vi i Frankrike. Skönt tyckte vi.

Vi hade knappat in lite fel på Alva så vi hamnade på ett truckstopp, men det var snabbt korrigerat och så stod vi på ställplats som vi bestämde från början.

I morgon kör vi hem. Åh vad jag längtar.