Hej och hå det är fredag igen

Så fort denna vecka gick då. Jag körde igång en maskin med tvätt då det var både vind och sol för torkning ute. Precis när jag skulle ge fåglarna deras vatten och mat mötte JR med brev i handen. Jösses här måste vi bekräfta att vi lever. Men det kunde vi göra med hjälp av bank-id på datan så det gick på några minuter. Tack, alla fuskande dumhuvuden som ordnat så vi måste bekräfta att vi lever. Vet att många lyfter pensioner från anhöriga som redan dött, så därför har denna säkerhetsgrej kommit till.

Jag sopade framför dörren som vanligt nu när kejsarträdet fäller sina blommor hela tiden. Hundarna tycker om värmen men inte solen så idag när det var molnigt tyckte de att allt var ok.

JR strödde ut en del gräsfrön på baksidan och sedan satte vi oss ned och förkunnade att vi tagit helg. +26 men molnigt och vi är båda utan strumpor nu. JR vågade till sist. Kan nu säga att det är sommar. Vi har även stängt av gaspannan så nu kör vi på luften som gett oss +23 inomhus i ett dygn. Ändå har jag fönstret i sovrummet helt öppet med lite glipor i jalusin.

Kanske lite tjatig men jag kan bara inte motstå att föreviga dessa små vackra blommor. Såg att det snart exploderar här vid rosenträdgården och även min första rosa fina ros har en ny knopp. Om jag kunde så skulle jag hoppa av glädje. Men jag har svårt att hoppa efter benbrottet. JR tycker att min ankel ser grotesk ut, så den kan jag inte förföra någon med längre. Jag som dansade klassisk balett i femton år och fick beröm av danslärarinnan för mina fina anklar. Det går utför med tanten ju äldre hon blir. Men humöret är det absolut inget fel på.

Kom nu och sluta larva dig där borta för nu ska vi ha mat, en tydlig gest från Kuma. Hade bara att ta ned tvätten från linan och lägga i tvättkassen innan. Jag har en kasse från Rusta som jag bär in och ut tvätten med. Fungerar perfekt för mig. Ser lite ut som en savann där Kuma står men det ska bli gräs där också så småningom. JR har skyfflat sten i mängder från detta ställe och hinken i bakgrunden är full med dessa stenar. Lite syns nog vid nya grillplatsen och vid sidan av hinken. Fast det är ju ingen hink utan den kruka som palmen kom i vid leveransen.

De har en liten bit till att klättra mina blåregn men vem tusan har bråttom? Här bakom ska bli min yogaplats har jag tänkt mig. Men först ska jag köpa en ny yogamatta på Declaton.

Just nu kör jag alla övningar inomhus. Men sommartid ska jag göra alla övningar ute har jag tänkt mig. Nu när staketet är uppe så hör vi inte så mycket från fimpan. Mycket behagligt.

Ny vipplardag i morgon och sedan får vi se vad vi gör. Inget är skrivet i sten hos oss. Sedan är det ju skönt att ha bekräftat att man lever också eller hur?

Nåväl vi gick ut tillslut

Efter lite lockande och pockande fick jag upp hundarna och kunde bädda sängen. Det blev en stund i trädgården också. Vilket råkallt väder det är idag. Det kändes nästan som att det var snö i luften, men det ska inte komma någon snö här i södra Sverige på ett bra tag verkar det som.

Men nu har en stor fin gran landat på torget och alla träd som kantar torget lyser så fint. Ett stort träd vid hundrastgården har fått röda fina ljus och syns lång väg. Tyvärr har jag bara sett allt på bild och film, men det ser väldigt fint ut. Kanske kommer jag att kunna ta mig dit och titta innan alt tas ned.

I övrigt blir det lugnt idag. Det enda jag ska göra är att beställa lite julklappar. Till min sorg och lättnad kommer min älskade SuvEllen att köra härifrån denna helg. En köpare ska komma och hämta henne. Nu får hon åka vidare på nya äventyr. En bil ska rulla och med pappa på hem, min fot som ännu inte klarar gaspedalen, så är det synd att låta henne stå. Jag kommer inte att behöva köra lika mycket som tidigare och vi har ju två bilar kvar. Mannens jeep och husbilen.

Jag kan avslöja att SuvEllen II kommer att hamna hos oss snart. Vi köper en nyare Wrangler och säljer mannens jeep också. Det är dags att uppdatera bilparken hos oss. Här i byn klarar jag mig med gamla Bettan, som hänger bakom Mackan varje semester. Tror att det är en av de mest beresta cyklar i världen. Henne kommer jag aldrig att sälja.

 

Gråt

Jag gråter ibland, men inte för att jag är ledsen. Oftast kommer tårarna när jag blir rörd av något som sker. Det kan vara musik eller en händelse som jag ser på tv. Men jag gråter sällan när jag är ledsen. Inte ens när min mamma dog, grät jag. Min förklaring har alltid varit att jag var tvungen att vara stark för att hjälpa pappa. Det var så mycket att ordna med och vardagen hade sina måsten. Efter det har vi fått släppa taget om fyra älskade hundar och jag har inte gråtit då heller. Trots att jag varit ledsen så det gjort ont i mig, har tårarna inte kommit. Har funderat på om jag är konstig på något sätt.

En morgon kom jag på att jag vet när jag slutade gråta. Det var när min första bordercollie Ragnar blev påkörd och dog. Jag såg hur han flög i luften och rusade fram för att hålla om honom. Han var i chock och de människor som var med rusade runt som sjuka hönor. Jag placerade en av dem vid Ragnar och sade till honom att värma hunden. Sedan rusade jag hem efter bilnyckeln och körde bilen till platsen. Vi lyfte in Ragnar i den och jag körde till Blå Stjärnan. Efter en evighets väntan då veterinären tog han om honom och han fick vård, kom beskedet att han levde och låg under värmelampa. Jag gick in till honom, men tordes knappt röra vid honom då han hade fruktansvärt ont. Med min hand vid hans huvud sade jag till honom att vad som än händer kommer jag alltid att älska honom. Det var ju han och jag som levde tillsammans. När jag gick vände jag mig om och Ragnar tittade på mig med ögon som sade att han älskade mig också. De ögonen kommer jag aldrig att glömma.

Hemma satte jag igång med att diska efter den middag vi ätit. Då ringde telefonen och Ragnar hade avlidit av de skador han fått. Tror jag hamnade i ett chocktillstånd för jag kommer inte ihåg så mycket mer av den kvällen. Jag skrek rakt ut och satte mig på köksgolvet. Där satt jag nog rätt länge utan att säga ett ljud. Sedan grät jag i tre dagar. Efter den gången har jag inte gråtit när jag varit ledsen. Vilket känns konstigt ibland. Jag saknar min mamma oerhört mycket, inuti gråter jag ibland men tårarna uteblir. Smärtan finns inuti mig och tårarna med.

Kan en döende hund titta på mig med ögon som lyser av kärlek, ska mitt liv innehålla just det. Det jag hedrar de som inte finns på jorden mer med, är att aldrig glömma det fina de gett mig. Därför känns det inte så konstigt längre att jag inte gråter av ledsnad.

Alltid krig någonstans

Jag läser gärna böcker som handlar om olika länders historia och hur världen en gång sett ut. Något slår mig direkt är att det aldrig någonsin varit fred överallt på hela jorden. Någonstans har det alltid varit någon gubbe som tyckt sig vilja ha mer land eller ansett sig vara nedtryckt. Jag skriver gubbe eftersom det i stort sett alltid varit en gubbe som haft makten. Kanske hade krigen varit färre eller fler om fler kvinnor fått styra. Det får vi aldrig veta eftersom det inte går att vrida tillbaka klockan och börja om.

Därför är det inte alls konstigt att det pågår krig i flera länder just nu. Vi blir kanske vilseledda av journalisterna som oftast rapporterar från ett speciellt krig. Just nu är Syrien i fokus och terrornätverket is. Inte så konstigt då de raserar historiska byggnader, avrättar människor och härjar i länder runt om i Europa. Men även om det lyckas att upplösa nätverket, kommer det ändå att krigas i Syrien.

Ibland känns det ganska tröstlöst att det aldrig blir fred överallt på jorden. Vi människor säger ju att vi vill leva så, men vi verkar inte klara av att skapa den fred vi vill ha.

Jag är glad att vara född i Sverige, även om allt inte är perfekt. För det perfekta landet finns inte. Men att slippa svält,krig och att fly från mitt hem är näst intill perfekt. Vi som har förmånen att leva i dessa länder som förstått att det bästa sättet att lösa konflikter är genom samtal, ska vara tacksamma.

Jag tänker tillbringa dagen med att titta på foton från förr. Som detta på lilla Kola, som jag hade förmånen att få träffa förra våren på vårat klubbmöte. Kan livet vara bättre än när du får kela med en lite valp eller kattunge?

Våren 2015 094

Mina barn har tassar

Jag blir oerhört trött på människor som säger att det ”bara” är en hund. Som när vi tvingats låta någon av dem somna in, eller blivit sjuk. Vi lever hund varje sekund,minut och timme av alla dagar på året. De är vår familj och även om de har tassar betyder de minst lika mycket eller mer än någon annan människa. Vi pratar med dem och alla hundar vi har och har haft förstår väldig många ord. De känner av vilken sinnesstämning vi är på och om någon av oss har ont eller är sjuk.

De är inte ”bara” hundar, utan våra närmaste och trognaste vänner. De ställer alltid upp på en kelstund eller en promenad. Jag får aldrig höra att de inte orkar eller inte har lust. De käftar inte mot mig eller är elaka. Inga giftiga kommentarer eller nedlåtande ord. De lyssnar när jag babblar strunt och även om jag sjunger falskt tycker de att jag är bäst.

Klart att jag inte kan göra samma saker som om de var mänskliga barn, de måste få vara precis de hundar de är födda till. Men jag avstår gärna från sådant där mina hundar inte får vara med. Om de inte får delta så avstår jag också. Vi anpassar oss och de anpassar sig till oss. Vi blir en familj och när en av oss måste somna in gör det ont i hjärtat. Ingenting blir som det en gång var. Jag glömmer aldrig de som inte tassar omkring oss längre. Deras tassar har för alltid gjort ett avtryck i hjärtat.

Aldrig att man får höra att det var ”bara” en elak kärring som gått bort eller senil gubbe. Det finns inget levande som är bara. Inte heller våra hundar.

Från Htc one x 2015 2352

Jag flyger aldrig nuförtiden

Sedan drygt tio år flyger jag aldrig, när jag ska någonstans. Idag är jag glad över mitt beslut, trotts att vissa kontinenter blir svåråtkomliga för mig. Jag avstår hellre än utsätter mig för den oro det innebär att flyga.

Efter mina sköna promenader med hundarna idag, möter mig nyheterna om att en airbus störtat i franska alperna. Inte det första planet på ganska kort tid som förolyckats. Min övertygelse är att dagens flygplan är mindre säkra än de var förr i tiden. Man använder sig av flygplan som egentligen inte borde befinna sig i trafik. Pengar styr det hela. Konkurrensen är hårdare idag och färre tar flyget när de reser.

Många ungdomar har omkommit idag och även två spädbarn. Människor som inte har levt sitt liv är nu borta från sina anhöriga och vänner. Så tragiskt.

 

Tänk om….

Ibland tycker jag att det är så tråkigt att tvätta håret, även om jag bara gör det en gång i veckan. Men så tänkte jag att jag borde vara tacksam över att ha ett hår att tvätta. Det är många som mist sitt hår av olika anledningar och skulle vara glada över att ha hår att tvätta. När jag tänker så är det inte lika tråkigt längre.

Jag har även börjat tänka i de banorna vid andra tillfällen. Som när någon matta ligger lite fel. Istället för att klaga på det, tänker jag att det är ett privilegium att ha mattor. Många människor på vår jord har blivit av med de eller den matta de haft då e fått lämna sina hem på grund av krig och naturkatastrofer. Andra har aldrig haft vare sig matta eller ens ett hem att ha mattan i. Då blir min reaktion på min matta väldigt löjlig.

Fler borde nog tänka som jag i olika situationer, istället för att bli irriterade och skälla ut andra. Jag är faktiskt glad att ha ett hus som måste städas och fönster tvättas. Vad gör det att gräsmattan ser ut som en luggsliten matta just nu? Jag har en trädgård där mina hundar kan springa omkring och leka i. Där inga farligheter finns som kan skada dem. Många djur och barn leker på soptippar och gator, där de kan skada sig eller bli påkörda av bilar.

Vad gör det att tv har tråkiga program? Jag har en tv som jag kan sätta på eller stänga av när jag vill. Istället kan jag läsa en bok och då kan jag välja precis vilken bok jag vill. Om jag inte har pengar att köpa några böcker för, kan jag gå till biblioteket och låna den. Finns den inte inne kan jag beställa den så att jag får läsa den. Vår lilla by har ett bibliotek där man kan låna böcker alla tider på dygnet, även om det inte är bemannat.

Tänk om allt detta inte fanns?

Dimma

image

Men så grönt och fint det är överallt. Vi klarade promenaden utan att bli våta.
Precis när vi kom ut började kyrklockorna ringa. Någon tar farväl av någon. Då tänkte jag på mamma och dagen då jag sade adjö till hennes jordliga kropp.
I huvudet tar jag aldrig adjö från henne. Det går inte att skaka av sig gener.
Därför tände jag ett ljus när jag kom hem och erinrade mig känslan av mammas hand som strök min kind.

Tröttnar aldrig

En del kanske tycker att jag lägger in för många musikvideos här, men musik betyder så mycket för mig. En låt kan sammanfatta precis det humör jag är på och det jag vill säga just då. Därför är det inte bara musik utan något mer jag vill med dessa videos. Som just nu när det verkligen är höstväder ute och det blir den sinnesstämning jag har när jag ser ut genom fönstret. Förövrigt klarade vi oss precis från busvädret idag.