Etikettarkiv: leva

Armistice 1918 = vapenvila

Publicerat av
3

Idag firar alla fransmän första världskrigets slut. Något som innebär en röd dag och ledighet för alla. Tror att i var by finns en eller några som deltagit i det Första världskriget och dog i det. Därför finns det ett monument för de avlidna i vår by. Jag har inte deltagit i detta års manifestation men kanske var det en liten för några invalda? Vi har ett monument i byn för de som deltagit. En viktig dag här i Europa som Sverige inte ens noterar då man ser detta som chokladens dag. Jag inser att det är dags att inse att man måste delta i både kriser,krig och välstånd även i lilla Sverige.

Lite mer liv och rörelse innebär en ledig dag och i detta fall fler som är ute och går. Vi får ju inte köra omkring hur som helst så många går runt i byn. Här gäller det att vakta tomten säger hundarna.

Vi har ju haft ännu en dag med sol och sköna temperaturer. Men skuggorna blir större hela tiden på eftermiddagarna.

Vi tar vara på den sol som bjuds och den värme som kommer med solen. Jag har pressat ny apelsin/clementin juice. Vi kör hårt med c-vitamin varje dag.

Men för mest tar vi det lugnt och försöker njuta av dagen. Varför springa runt och veva när det bästa bara är gött att leva?

Fortfarande fuktigt och det innebär en lugn dag

Publicerat av
3

Vi hade ju ett uppdrag förstås och efter duschen satte JR igång att packa Bongboxen. Han hade även köpt till lite då han gjorde en storhandling med Mackan. Hoppas alla saker ska bli till belåtenhet, men det lär vi väl få höra när väl paketet är framme hos mottagaren.

Nu är den levererad till postmadamen och förhoppningsvis snart borta från byn. JR kollade när posten skulle vara öppen idag och den öppnade klockan 17.00 till 19.00. Före det var den öppen på morgonen till 12.00 och det skulle vi aldrig hinna. Så efter en sommarpratare och lite b-vitamin tog JR teslan upp till posten. Han deklarerade allt som present och postmadamen hjälpte till att fylla i tullblanketten.

Vädret var som man nog säger växlande molnighet idag. Riktigt skönt med vindpustar som gjorde gott om man satt stilla. Vi hör traktorer sent på kvällarna när vi är ute innan läggdags så det jobbas på för fullt med skörden nu. Jag kan inte se om det är röda eller gröna druvor i vårat vinfält, men vet att de skördar de gröna först och det är bråttom nu.

Här börjas det blomma minsann. Strödde ut kaffesumpen idag på rosorna och snart ska det bli någon mer bild på en utslagen sådan. Vårat citronträd har växt otroligt mycket denna sommar och jag hoppas på att det ska blomma om något år.

Gräsmattan är till belåtenhet och även Kuma provligger den nu. Där bakom honom ska det bli trädäck och då kommer allt se enhetligt ut.

Ikväll firar vi med en GT eftersom det är pensionärernas dag. Grattis och Skål !!

Som igår fast inte

Publicerat av
2

Idag är det lördag, vilket det inte var igår trots att jag tyckte att det kändes så. Vädret är i alla fall lika. Varmt och skönt i solen. Dörren öppen mot trädgården hela dagen och hundarna lever inne och ute. Kom på att vi egentligen inte behöver vår stora husbil längre. Vi är ju där som Mackan tog oss till tidigare. Men nu är vi ju med hus och trädgård. Därför har vi börjat diskutera om att eventuellt byta till en plåtis. Alltså en mindre husbil som även kan fungera som bil med bra lastutrymme då vi är hemma. Men att ha en möjlighet för övernattning då det kan hända och nu säger jag kan med något vagt i rösten, att vi åker till Sverige på besök.

Hemma är ju här och det känns mer och mer för varje dag. Det som var nytt och främmande är nu mer något hemtamt. Ljuden vi hör från grannar och fåglar är vardagen. Som när Mr J rullar någon av tunnorna till sophämtningsplatsen.

Vi njuter av att bara strosa runt i trädgården och titta om det hänt något med växterna. Det gör jag flera gånger om dagen. På morgonen står jag länge på trappan och bara njuter av livet.

Kuma går gärna med mig varje gång. Men han går även ut själv då och då. Står och vänder nosen i vädret och tar in dofterna.

Jag spanar ut där vår gata och gatan på baksidan möts för att sedan mynna ut i farleden förbi byn. Fortsätter man rakt över leden är man ute i vinfälten och tillslut vid floden Orb. Man kan säga att vi bor i slutet av bykärnan eller i början av den. I morgon är det loppis vid Super-U och jag skickar i vanlig ordning Mr J som spejare på svarta faran. Det är en bit att gå så jag vill gärna veta om det är något att titta på innan jag traskar dit.

Icke ätbara bär har våra buskar fått mot gatan. Fina att titta på är de ändå.

Lavendeln växer och till våren kommer alla fyra buskarna att dofta gott. Ja, jag säger buskar för nu är de rätt stora. Jag är så glad att de tagit sig så bra. Min rabatt kommer att lysa blått och bakom står oleanderna som har både röda och rosa blommor. Det är nästan så jag klappar händerna av förtjusning.

Turbo ville absolut vara med på bild och tyckte att denna pose var fin. Jag håller med om att hon ser ståtlig ut här.

Lördag och vi ska äta lasagne idag. Räksmörgåsar igår och eftersom jag alltid får halsbränna efteråt så tar vi något med icke skaldjur idag. I morgon blir det något annat såklart. Tänk, det har gått en hel vecka utan att jag tvättat mer än lakanen, så nästa vecka ska jag ta mig tusan tvätta flera maskiner. Ja, tre i alla fall. Annars kanske jag får abstinensbesvär haha.

Vi ska även göra en inköpsresa nästa vecka och det vi ska köpa har jag glömt, men hoppas att Mr J vet vad det är. Annars blir det bara en rundtur för två förvirrade pensionärer. Men det ordnar sig nog.

 

Tiden går fort

Publicerat av
Svara

Idag för fjorton år sedan åkte pappa och jag in till MAS, för att ta farväl av mamma. Jag satt och höll hennes hand hela dagen tills hon flög iväg. Hon kramade min hand till farväl och sedan var hon borta. Pappa ville inte att jag skulle följa med honom hem och kanske ville han sörja ensam. Kanske pratade han med henne där han satt i sin ensamhet? Jag var som i dvala och allt kändes så overkligt. Min mamma skulle inte lämna oss då. Men det gjorde hon och det fick vi leva med. Det har vi gjort både pappa och jag, men saknaden kommer aldrig att försvinna. Jag tänker ofta på henne och alla våra pratstunder vi haft, något som jag vet att hon uppskattade. Därför är denna sång till mamma och jag skulle önska att hon verkligen kunde höra orden.

Tyst minut idag

Publicerat av
Svara

Jag stannade upp klockan tolv idag och blundade. Tänkte på de två besökarna som dog, kvinnan från Uddevalla, den lilla elvaåriga tös och den stackars hunden. En vettvilling som inte borde finnas i Sverige, dödar dessa människor som tyvärr råkade befinna sig på Drottninggatan. En hund som glatt följt med sin husse eller matte på promenad i stan. Oskyldiga som absolut borde vara vid liv idag.

Det kommer ta ett bra tag innan denna händelse bleknar. Visst måste livet gå vidare, men jag kommer alltid ha en liten pyrande ilska inom mig. En ilska över att det fick hända och att liv gått till spillo.

Livskvalité

Publicerat av
Svara

Vad är livskvalité? Det kan vara väldigt olika för människor. För mig handlar det om att ha en vardag som fungerar. Att slippa ha dåligt samvete för att inte ha tid för de jag bryr mig om. Det är viktigare än alla pengar i världen.

Jag tror inte att Kvinnan som bor i den lilla ettan med sin hund har sämre livskvalité, än familjen som jäktar till skola och arbete varje dag, eller mannen som äger flera företag och arbetar från morgon till kväll. De har säkert råd att köpa fler saker än kvinnan med hunden, men frågan är om de är lyckligare?

Kvinnan med hunden kan verkligen ägna sig åt att uppleva årstidernas växlingar och använda sin dag precis som hon vill. Visserligen är hon i den ålder som gör att ingen på arbetsmarknaden vill ha henne. Därför har hon heller inte särskilt mycket pengar att spendera.

Familjen som stressar på morgonen bor i en fin villa och har råd med att köpa saker, är bundna av tider och villan står tom nästan hela dagen. Barnen ska köras till olika aktiviteter efter skolan. De far fram och tillbaka varje dag. Trädgården förfaller och ingen leker id en eller njuter av den. Alla är trötta på kvällen och då ska nästa dag förberedas. Dagar flyger fram, månader förflyter och år läggs till. Från att ha gått med barnen till förskolan, skjutsat dem till aktiviteter, är de plötsligt nästan vuxna. Vart tog åren vägen och livet? Har de haft en bra livskvalité under hela denna tid? Jag tillåter mig att tvivla.

Mannen som äger flera företag hinner knappt se ut genom fönstret. Åren försvinner i rasande takt, tills han plötsligt rasar ihop över sitt skrivbord. Familjen har han inte haft tid med, huset har andra skött om, likaså trädgården. Han har tjänat enorma summor, men aldrig haft tid att spendera dem. Endast någon vecka varje år då han haft ångest över att inte kunna arbeta.

Varför tänker så många, att sen då ska vi minsann göra det och det? Det är ju nu vi lever, varje dag och livskvalité är att leva i vardagen. Det har jag lärt mig och varje dag är värdefull på sitt sätt.

Nähä, så hette han ju inte

Publicerat av
Svara

För tusan stormen hette inte Hugo, den hette Egon. Men det spelar kanske inte någon roll? Kommer jag att få en brandbomb slängd in genom fönstret nu? Den som är stormfrälst kan ju anse att jag hädat då jag skrev fel namn. Får jag skriva att det inte spelar någon roll?

Tack och lov är nog inte de som älskar stormar så fanatiska att de hänger upp sig på ett namn. Men tänk om jag hade skrivit fel namn i något annat sammanhang. Skulle jag fått hot och riskerat att dö då?

Tolerans ska utövas av alla och riktas åt alla håll. Vi svenskar anses vara rätt toleranta och det är ju en fin egenskap. Men ibland känner jag att vi är för toleranta, så det är riktigt löjligt. Man ska väl inte behöva utplåna sig för att någon annan kan ta illa upp. Å andra sidan behöver man inte heller basunera ut åsikter jämt och ständigt.

Alla har rätt att finnas till, djur som människor och vi måste lära oss att leva ihop.

learn

Människor som berör

Publicerat av
Svara

I mitt tidigare inlägg idag kan ni se Lizzie som kommer med så kloka ord. När hon gick i skolan var det någon elev som lade ut en film på youtube som sade att hon var världens fulaste flicka. Eftersom hon drabbats av en hemsk sjukdom, ser hon inte ut som vem som helst. Denna film hade kunnat tillintetgöra henne och bryta ned all hennes livsvilja. Men denna fantastiska flicka var så stark att hon kunde höja sig över elakheter hon drabbades av.

Ibland får man inblick i andra människors liv och vissa av dem berör mer än andra. Lizzie är en av dem som verkligen tog tag i mig och hennes ord har förändrat mig. Jag har börjat fundera lite på mig själv och vem jag egentligen är. Hur vill jag att andra människor ska uppfatta mig och hur uppfattar de mig?

Vad har du för ursäkter, för att inte leva som du vill? Eller du kanske redan gör det? Jag kan villigt erkänna att jag inte gjort det tidigare i mitt liv, eller ens reflekterat över att jag inte gjort det. Det fanns många ursäkter för att inte leva fullt ut. Idag är det annorlunda och med Lizzies ord kommer det att bli ännu tydligare. Jag tänker aldrig leta ursäkter mer.

love me

Så vackert att det gör ont

Publicerat av
Svara

Texten som han skriver är så vacker att det gör ont i mig. Han verkar verkligen leva varje minut av dygnet och har förmågan att skriva ned det han känner. Jag kan inte ens sätta mig in i att vänta på hur allt tar slut. Veta att tiden snart inte kan räknas i dagar längre. Kan inte greppa de tankarna och kanske inte ens törs försöka.

http://ikroppenmin.blogspot.se/2013/01/sangen-sjung.html