Jag har blivit med ett monster till gräsklippare idag. Mannen kom hem med ett muskedunder, som drog honom runt på vår gräsmatta.
Sanningen är att jag har ett uppdrag som kräver ordentliga doningar och vi fann det dags att investera. Nu kan jag erbjuda klippning av stora ytor.
Men det såg onekligen roligt ut när han sprang efter gräsklipparen.
Fast jag trodde inte att den skulle vara så stor.
Inför varje val duggar det löften som hagel från de olika partierna. Jag är så trött på just löftet om att arbetslösheten ska utrotas. Vem tror de går på en sådan saga? Det har alltid funnits arbetslösa i Sverige och det går inte att utrotas. Siffror kan hyfsas till, med att sätta folk i skolor som tillslut inte ger ett ruttet lingon i arbete. När det inte finns tillräckligt med arbetstillfällen för alla så kan inte alla få arbete heller. Den krassa sanningen är att företagen har krav på sig att gå med vinst och i lågkonjunkturer så försöker man skära kostnader. Det första man tittar på är personalen och om man kan avvara x antal. Det kostar att ha någon anställd och då är det inte bara lönen som ska räknas in. Det är sociala avgifter, pensioner och sjukförsäkring som ska läggas på lönen. Om man gör sig av med en anställd kan man i runda tal tjäna in nästan hundra tusen på en månad. Kanske tog jag i här eller inte.
Vad svenska folket vill ha är konkreta svar på hur man ska gå tillväga för att minska arbetslösheten. Var ska pengar tas från för att finansiera det man vill göra? Är vi beredda att få höjda skatter? För det är ju så att man alltid vet vad man har men inte vad man får. Vi vill veta vad det är vi får, inte en massa utopiska löften och slagord. Det kanske går hem hos partivännerna, men inte hos resten av väljarna.
Ibland känns det bara som att målet för alla partier är att få regeringsmakten och inte något annat. I en summering kan jag se att alliansen är den enda regering som faktiskt infriat många av de löften de gett i valtider. I många år satt socialdemokraterna i regeringen och hela tiden fick man höjda skatter och inget mer. Om de nu vill bli vår nya regering anser jag att de måste vara mer konkreta med sina löften och sedan hålla dem också. Att ljuga för oss väljare ser jag som ett hån om vår intelligens. Ibland har jag haft lust att skriva tomten på valsedeln eller kanske joakim von anka.
Ny studie: De dricker mest i Sverige http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16853559.ab
Har de räknat hembränningsapparaterna också?
Troligtvis inte då dessa är förbjudna och står undangömda i skogarna.
Hade de kunnat det så skulle resultatet sett annorlunda ut.
Själv sitter jag och ser på husräddarna, till snarkningar.
Det tar på orken att gå upp tidigare om måndagarna. Jag tror att det faktum att jag jobbar hemifrån, gör att jag orkar mer.
Men det blir tidig sänggång. Jag får ha sällskap av en bra bok. Som den om hundraåringen som rymde.
Nu har jag lite huvudvärk och misstänker att det kommer bli åska ikväll. Mörka moln har seglat in och det kom några droppar, så hundarna fick komma in för säkerhets skull. Vi har haft sol hela dagen så jag klagar inte.
Har faktiskt börjat undra om de som håller på att elda upp skolor och andras bilar, kan vara samma människor som förstör fotbollsmatcher? De är arga människor som är i stort behov av hjälp. Min förhoppning är att polisen ska kunna få fast dem, så alla andra blir lämnade ifred. De har ett hat mot polisen sedan länge och har här sett en möjlighet att få med sig andra ungdomar i denna förstörelse. Kanske ett slags rop på hjälp, som vi andra har svårt att förstå.
Jag kommer ihåg hur jag hade det förra våren. I vår lilla by började några ungdomar att kasta sten och snöboll på andras dörrar. Detta skedde vid tio på kvällarna men så började det ringa på dörren om dagarna. Vi gjorde polisanmälan och polisen åkte runt i byn flera kvällar. Vet inte om andra också anmälde, men vet att en granne hittade en brinnande härd vid sin ytterdörr. Det var väldigt jobbigt och man var ständigt orolig för vad som skulle hända härnäst. Eftersom jag bytte rum där jag satt och arbetade fick jag utsikt mot gatan och ytterdörren. Nästa gång det ringde på dörren fick jag fatt i de som höll på. Småbarn som tyckte att detta var roligt och uppviglade av en yngre bror till en av de äldre stenkastarna. Men efter ett samtal med barnen slutade det och ensam tordes han inte fortsätta. Jag konfronterade honom också och hånflinet försvann ur hans ansikte. Jag gjorde samma sak med hans äldre bror och de blev ordentligt rädda. En kväll kom hela gänget och ringde på vår dörr. När vi öppnade stod de kvar och vi pratade med dem. Det tog slut efter det.
Jag tror att det är precis samma sak med det som nu händer i Stockholm. Fick man tag i dem som är hjärnan bakom alltihop, så slutar det inom kort. De törs inte själva utan behöver andra bakom sig. De är egentligen väldigt fega och gömmer sig i massan. Därför tänker inte jag lägga in en enda film från det som sker på min blogg. De ska inte få mer uppmärksamhet. Det är de drabbade som ska ha uppmärksamhet.
Det finns tusentals sjukdomar men bara en hälsa.
Ludwig Börne
Regeringen diskuterar senior-rut http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article16848018.ab
Man behöver en hel del hjälp när man blir äldre. Pensionen är inte hög och man är så utlämnad. Hoppas verkligen detta går igenom.
En lugn dag med bara regn och en del arbete. Mannen har betalat räkningar och det är aldrig upplyftande. Men skönt när det väl är gjort.
Nu ska vi fortsätta ta det lugnt.
Mannen ringde sin gamla mor, kallad farmor, som var fruktansvärt oroad att dessa bilbränder skulle drabba byn.
Mannen kunde lugna henne med att sannolikheten var ganska obefintlig.
I en by med 2500 innevånare och ungdomar som är kända av var och en uppstår inte dessa problem.
Trots att viss vandalism förekommer då och då.
Vid något tillfälle hade någon stulit kylarmärken från en del bilar. Men värre har det inte varit.
Jag har arbetat lite idag och det betalar sig bra för jag har fått nya uppdrag. Låter kanske tråkigt att sitta och arbeta på en söndag men det är inte alls det. Det är mors dag och jag tog in en bukett syrener till min mor. Hon gick bort för tio år sedan och jag saknar henne lika mycket som jag gjorde då. Så jag tittar på syrenerna och tänker på henne. Min lilla bräckliga mamma som inte klarade den blodpropp som hon fick.
Därför firar jag inte denna dag speciellt för jag blir bara ledsen.
