Sorgligt och glädjande

Annonser

Idag har känslorna böljat hos mig på grund av två olika händelser. Men vädret har varit strålande med +30 på förmiddagen vilket var en trevlig överraskning.

Lino fick åka bil idag med eftersom veterinären ringde och ville att JR skulle komma och hämta Turbos aska. Det gjorde verkligen ont i mig när vi sedan satt med hennes urna på bordet ute på trädäcket. Så vårat humör sjönk där och vi förlorade oss i minnen av tösen.Det och askan är ju vad vi har kvar av henne nu precis som av alla våra andra änglahundar.

Men så burrade det till i min mobil och där var en så fin film på Jack och hans syskon. De är tre veckor nu och äter och sover väl mest. Tror att både jag och JR tittat på den filmen flera gånger idag och de ser ju faktiskt knappt ut som hundar vid denna ålder. Men jag känner något starkt inom mig när jag tittar på Jack. Så jag köpte en nalle som tål att bitas på rätt ovarsamt. Man köper väl en nalle till ett litet barn eller en valp tänker jag.

Lino väntar men hon kommer inte hem mer. Hon är hemma men det förstår ju inte han. Askan luktar nog inte Turbo. Men om några veckor kommer en bror som ser ut som en hund tulta in genom grinden och Lino ska få åka med och hämta honom.

Så denna dag har varit lite omvälvande och nu ska vi sova på saken och så ska jag ta min covidspruta det första vi gör när vi vaknar. Sedan ska vi hem och äta en god frukost. Alltså får Lino åka bil i morgon också. Han har ju blivit så duktig att han kan vara ensam och vänta i bilen när det behövs. Han kommer att bli den perfekta storebror som finns.

Ibland hade det varit skönt

Bra och dålig

Annonser

Jag har ju inte tagit mina sprutor ännu så idag bestämde vi oss för att köra mig till pharmacie och göra det. Dessutom behövde jag köpa en del andra saker som snart är slut hemma och hämta ut kittet för att ta cancerprov i magen. Skönt att kunna ta det hemma och sedan posta det. Allt bra förutom att de inte hade fått covidvaccinet så det ska jag ta på fredag eftersom det kommer någon gång i morgon. Men influensasprutan tog jag så det känns bra. Lite trist att behöva köra dit igen men Lino tycker att det är roligt att åka med så han blir ju glad.

JR klippte kejsarträdet idag så nu har vi klippt allt i trädgården för denna höst. Passade bra att göra det idag då det var gråväder och regnet stod och väntade på att få fälla sitt innehåll över oss. Men efter ett par droppar då vi ändå var inomhus och åt lite så gav molnen upp. Nu har JR en dela att gör i morgon med att klippa alla grenar så de kan läggas i soppåsar. Sedan kommer det som Lino tycker är så roligt och det är att åka till dechatteriet med allt avfall.

Lite lustigt när jag lade in dessa bilder på datorn märkte jag att det blev som en utan hund och en med hund. Jag föredrar ju den med Lino. Nej, jag har inte retucherat bort honom på det första fotot utan det bara blev såhär.

Hundarna har alltid älskat när vi jobbar i trädgården så vi pysslar ofta med något under de dagar då det är kallt ute. Det var ju därför vi flyttade hit, att kunna vara ute året runt utan att frysa häcken av sig.

Påminner mig hela tiden

Annonser

Var det en dröm eller har vi verkligen en liten kille som är på tillväxt hos sin mamma tiken? Det var min första tanke som dök upp i mitt huvud när jag vaknade denna morgon. När JR öppnade sin mobil hade han fått en vänförfrågan från uppfödaren och jag var snabb att skicka en från mig också. Eftersom JR har franskt abonnemang gav vi hans nummer till henne eftersom vi ju ska hålla kontakt även efter att Jack kommit hem till oss. Jag fick snabbt ja på min förfrågan och nu känns det verkligt igen. Det pirrar i mig när jag tänker på den lille fina killen som låg så fint i JR:s armar och sov. Kanske kommer en film snart på honom?

För utom att ge Lino hans godis råa morötter, så har vi inventerat bland våra halsband, koppel och selen. Vi behöver inte köpa något nytt direkt. Vi har även en bädd som Lino aldrig ville sova i så den stoppade vi undan. Men Kanske kan det bli en bra dagbädd för Jack som ju behöver en hel del sömn nu när han är så liten. Leksaker tänker jag köpa till honom för fluffiga djur tycker inte Lino om, men man vet aldrig om han börjar göra det när han får en lillebror. Han kanske lägger sig i bädden bredvid Jack också.

Ja det blir mycket hundprat nu och jag känner att det är precis vad vi behöver efter att Turbo inte är hos oss mer. Det känns fortfarande overkligt att hon inte gör det.

Detta är mina gamla/nya skor eftersom jag aldrig använt eftersom jag har traskat runt i mina gamla hela tiden. Okej, de har inte varit så bekväma nu efter… vad är det nio år? De var de enda skorna jag kunde ha efter att jag bröt benet och krossade fotknölarna. Foten var så svullen under flera år att det var de skorna eller sandaler som gällde och eftersom vintern i Sverige inte är idealisk för sandaler så blev det mina svarta gympadojjor, Men JR köpte faktiskt dessa skor till mig för han tyckte att de var så snygga. Jag håller med och de är sköna också.

Vad behöver en liten valp och vad händer under uppväxten? Jag har plockat fram våra hundböcker och läser om allt för säkerhets skull. Lino var ju sju månader när han kom till oss så den biten har jag inte glömt men det är veckorna och månaderna före det som jag vill friska upp minnet på, Det ska bli så roligt att få en liten kille till som busar runt här hemma.

Kluddat lite igen på skoj.

Bröllopsdag idag

Annonser

För 23 år sedan rusade jag direkt från jobbet och hem för att byta till min vinröda bröllopsklänning. Sedan körde vi i ilfart till rådhuset i Trelleborg och en timme senare hade jag bytt efternamn för första gången i mitt liv.

Vi brukar ge varandra något litet denna dag och jag fick ju den stora krysantembuketten av JR och han fick en klocka av mig. Men idag köpte vi den allra finaste present vi någonsin gett till varandra och Lino fick vara med på den presenten.

För att kunna skaffa denna present var vi tvungna att köra till Agde. Vi hade avtalat en tid för ett möte där.

Det blåste en del idag så det var faktiskt skönt att vara ute och åka. Inget skönt väder att vara ute i tycker jag trots att solen faktiskt visade sig.

Där borta på andra sidan finns ett hus som vi ska till. Det är verkligen fint här i Agde men fy tusan vad de bygger om och vi var tvungna att köra runt en bra stund innan vi hamnade på rätt gata nere vid vattnet,

Äntligen framme och vi är så stolta över att Lino klarade av att vara ensam i husbilen under tiden vi gick till mötet med hans lillebror. Vi såg vår nya hund för första gången och det var en underbar stund, JR satt med honom i famnen länge och så var det avgjort där var Jack en 3 veckor gammal ursöt golden retriver valp. Jaja alla valpar är söta men en del får man en viss känsla för och JR visste direkt att det var honom vi skulle ha. Nu blir det till att vänta på att Jack inte behöver sin mamma lika mycket längre. Det var namnet vi gav honom och även det kändes rätt.

Jag hade en bubblande glad känsla i magen när vi startade färden hem. En ledsamhetsklump som jag haft i magen släppte en del och nu är jag glad för Linos skull.

Lino har förändrats en del sedan Turbo somnade in. Han verkar mer vuxen och ja annorlunda på något sätt. Svårt att riktigt beskriva hur, mer än att han verkar så sorgsen hela tiden och är glad endast korta stunder. Han tyr sig ännu mera till oss nu än tidigare och vi öser kärlek över honom.

Underbar solnedgång ikväll och nu har vi något fint att se fram emot.

Normaltid är skönt

Annonser

Ännu en natt som vi har sovit bra och JR kom på att det var länge sedan som vi sovit åtta timmar i streck utan att vakna och varit oroliga. Undermedvetet har vi lyssnat efter Turbo och hennes slickande. Hon hade ju flytningar och försökte hålla sig ren den älskade raringen.Nu är det endast andetag som hörs om nätterna samt en del snarkningar från JR. Men jag störs inte av det utan det känns bara tryggt.

Jag har lekt jaga med Lino idag med och det är bra motion för mig och Lino blir glad av det. Han har ju mest gått omkring med Turbo ett bra tag och behöver röra på sig. Jag hoppas ju på avlösning av en ny kompis med mycket lek i benen så att jag kan hålla mig i bakgrunden. Med andra ord så letar vi och jag är säker på att vi snart får napp.

Vi pratade om hur vi fått tag i alla våra andra hundar och när vi gått genom hela listan visade det sig att vi aldrig köpt någon hund från en kennel eller hundhem. Ojdå där blev det ett fel för JR har faktiskt köpt en hund Annie vår golden retriever från en privat uppfödare. Men de andra var blocket eller annons. Min Berrie bordercollie ringde jag runt under en två dagar tills jag hittade hos en som låtit para sin tik.

Jag möttes av ett par överraskningar idag när jag gick runt i trädgården. Citronträdet ska tydligen börja blomma nu. Det gör mig mycket glad för det innebär att vi får egna citroner till våren.

Men denna ros tänker slå ut nu i höst. Det var den andra överraskningen och det muntrar upp mig efter allt som hänt.

Vatten är läkande

Annonser

Idag har min mage varit mycket bättre om inte riktigt symptomfri. Men jag tror att jag lyckades få i mig nästan en och en halv liter vatten igår kväll, för vi var hemma lite väl sent. Lino somnade strax efter att han fått sin middag och varit ute en sväng. Men trots det har vi inte sovet särskilt länge. Tror att vi sovit bra och djupt för åtminstone jag har känt mig riktigt utvilad.

Idag har jag troligtvis druckit minst två liter vatten,iste och juice tillsammans. Ja en kopp kaffe modell stor har också slunkit ner. Så visst mår jag bättre idag fysiskt, men psykiskt mår jag fortfarande inte så bra. Faktum är att jag brast i gråt helt plötsligt efter att vi plockat in alla varor som JR varit och köpt idag. Det bara kom och jag kände mig så svag. Tror att det var all spänning som släppte och måste komma ut. Kan det vara åldern som gör så med en eftersom jag aldrig upplevt att något som liknade en fördämmning släppte? Vet inte om det kändes bättre efter det men det kändes lugnare i alla fall.

Lino har varit deppig hela dagen och mest bara väntat på någon som inte kommer. Det gör mig så ledsen att se honom såhär. Jag fick honom att leka följa ett tag och då blev han glad. Han sprang runt som han brukar göra när han lekte med Turbo. Vi har förresten beslutat oss för att inte prata om henne inför Lino så att han inte blir påmind hela tiden om henne. Han fick förresten prata i mobilen med en vän till oss och då blev han glad. Nu blir JR hemma hela dagen i morgon och det tycker Lino om för då händer det ofta saker ute i trädgården.

Jag fick min årliga blomma idag och jag älskar denna tradition som de har här med dessa stora krukor varje höst. Vi brukar säga att det är min bröllopsdagspresent då vi har en 23 årig sådan på måndag nästa vecka. JR vet att jag blir så glad av blommor och just nu kändes det extra bra att få dem.

Stressont i magen

Annonser

Jag har känt av värken på vänster sida av magen ett par dagar nu och idag gjorde det förbaskat ont. Men jag försökte dricka vatten innan det var dags för oss att ge oss ut på rull. Idag har vi kört 30 mil fram och tillbaka till hundhemmet i Carcassonne.

Blandat väder idag så det var ett idealiskt reseväder. Tyvärr fick jag otroligt ont efter ett tag och hade svårt att röra mig. Men om jag satt stilla var det okej.

Hästen villa kanske känna vinden i svansen eller så hade ägaren missat att stoppa in den i kärran. Men det så lite roligt ut. Vi åkte bakom den ända fram till Narbonne då den vek av mot andra mål.

Så körde vi in i katarernas land med dessa statyer som berättar historien om dem. Men vi hade inte tid att stanna och gå upp på kullen. Lino Somnade direkt som vi kom ut på A9 och sedan sov han hela vägen fram till hundhemmet.

Vid detta laget kunde jag röra mig lite och JR tog ut Lino så att han fick rasta sig lite. Det var en väldigt brant backe ner till hundhemmet så vi parkerade precis ovanför eftersom vi troligtvis inte hade kunnat köra uppför den utan att slå i när vi skulle hem. Så JR lämnade mig och Lino i bilen och gick ner själv. Sedan kom han och hämtade mig och Lino fick vara själv. Premiär att lämna honom ensam. Den vovve vi hade tänkt oss var väldigt fin och vi hämtade Lino och gick en promenad med hundarna som kom väldigt bra överens och hade gärna velat leka men det hade vi inte tid med och vi hade bestämt oss.

Jag gick till bilen med Lino som var rätt trött efter promenaden. Så kom JR tillbaka och meddelade att hunden var reserverad av någon annan. Vi var besvikna och rätt arga eftersom de hade ju kunnat berättat det innan tyckte vi.

Så vi körde hem arga och besvikna. Lino somnade igen och sov hela vägen hem.

Vi körde mot solnedgången och jag ångrade bittert att vi inte tagit med vatten som vi brukar. Därför satt jag stilla som en staty för att det inte skulle göra ont då stressen i magen var markant. Det var mörkt när vi kom hem och det första jag gjorde var att hälla upp ett glas vatten som jag svepte direkt. Lino fick sin middag och sedan gjorde han sin toalett och nu sover han tungt. Jag har druckit massor med vatten och vi har ätit soppa med knäckemackor med ost så allt känns hyfsat bra men vi är ju inte så glada.

Om blåsten bara kunde blåsa bort sorgen

Annonser

Tre deppande individer har lommat runt i huset och trädgården idag. Lino kräver att jag ska ta fram Turbo och sluta gömma henne. Tycker så synd om honom. Men han äter bra och vi ägnar mycket tid tillsammans med honom , pratar, kelar och försöker engagera honom i olika saker.

För att göra någon nytta idag har jag tvättat täcket som vi brukar ha ute på trädäcket och även det som ligger på träsoffan under fönstret vid matbordet. Lilla Turbo hade ju flytningar och de var lite fläckar på täckena. Saken är den att idag har det blåst stormvindar ute och jag höll på att blåsa omkull när jag skulle hänga upp tvätten på linan.

Sedan har jag plockat löv glatta livet och JR har också gjort det. Kejsarträdet har jättestora löv som lossnar och en del av dem har prickat mitt huvud när jag satt och cyklade idag. Om bara blåsten hade kunnat blåsa bort sorgen i mitt hjärta så hade det varit bra. Idag var det även vägning för min del. Jag väger mig en gång i månaden och jag har gått ner två kilo till från förra månaden. Totalt har jag gått ner 18 kilo och det låter mycket och är ju rätt mycket. Allt utan piller eller annat hokuspokus. Livet har på den kanten blivit lättare medans annat blivit tyngre.

I morgon ska vi åka till Carcassonne och hundhägnet där. Ikväll har vi fyllt i blanketten om att vi vill adoptera en hund från dem. Vi har lite dålig erfarenhet från dessa hundhem då vi ville ha en hund då Kuma fick somna in. Men vi var aldrig på detta ställe då vi fick nys om Lino som var i ett fosterhem och det blev jackpott. Så vi får se om det blir det även denna gång. Ja, vi måste hitta en kompis till Lino och vi vill ha en ny vän som behöver ett hem. Det blir kanske två ?

Vi vänder blad i vår bok i livet och lägger även Turbo i hjärtats minneslåda.

En riktig skitdag

Annonser

Vi hade bokat tid hos veterinären åt Turbo eftersom hon haft problem med flytningar sedan hon löpte för tre veckor sedan och även hade en böld i kinden. Jag har varit nervös inför detta och känt mig så ledsen. Men hon har alltid haft lite flytningar efter varje löp så det borde inte vara alltför allvarligt. Usch, detta är så jobbigt att skriva, men denna gång var det fruktansvärt illa för hon hade livmodersinflammation och även problem med njurarna. Vi har inte tänkt så mycket på det eftersom hon alltid druckit mycket vatten ända sedan hon kom till oss för sju år sedan. Åter till idag så var veterinärens utlåtande att vi måste ta ställning till vad vi skulle göra direkt. En operation av hela buken där allt skulle tas bort och en operation i kinden där de måste lossa käken för att ta bort cystan för det var en sådan. Godartad eller inte så växte den och det kunde vi se varje dag. Eller låta vår älskade Turbo somna in för hon skulle inte överleva helgen som kommer. Tio och ett halvt år är en hög ålder på en hund och att utsätta henne för så omfattande operationer med osäker utgång ville vi inte, så idag har hon fått somna in.

Mitt sista foto på älskade Turbo som jag tog precis innan hon fick sprutan som skulle hjälpa henne att färdas över regnbågsbron till våra andra hundar som redan lämnat oss.

Nu är det så tomt trots att vi ju har Lino kvar. Den lille stackarn saknar storasyster trots att hon inte varit speciellt rolig de senaste dagarna.

Min sista tös för nu blir det inga fler tikar för vår del. Vi har inte haft så stor tur med de vi haft då de drabbats av åkommor som gjort dem sjuka och de fått somna in. Jag vill svära, gråta och skrika just nu. Vår vackra, knasiga tös finns inte mer. Jag kan aldrig säga:”kom lilla gumman nu går vi in” eller alla andra smeknamn som jag hade på henne.

Men en sak vill jag säga all denna värk i hjärtat som jag har då en av våra hundar somnat in är värd varje minut och sekund vi fått tillsammans med våra fina hundar

OCH

Vi tänker göra om det igen, adoptera ännu en hund eller två till. Minst en ny hund ska få ett hem hos oss.

Det har regnat inatt

Annonser

Jag blir lite häpen över att se spåren av regn när jalusierna öppnas, eftersom det var ett bra tag sedan det regnade här. Trodde att det skulle bli mer men de mörka moln som hotade med att täcka himlen seglade förbi som stora piratskepp. De inspirerade mig när jag tecknade ikväll. Kanske kommer hösten med känslan för färger och inte färger? Jag har tecknat en hel del med svarta pennor idag. Visst blir bra annat mindre bra. Men känslan är bra.

Vi ska till veterinären med Turbo i morgon och jag har skrivit ned alla hennes symptomer när det gäller de flytningar som hon har, på läs noga nu, på franska. Men även på engelska för det är JR som ska gå in med henne. Jag väntar i bilen med Lino. Kalla mig feg om ni vill men ärligt talat så är jag mycket nervös för både hennes kindböld och dessa flytningar som hon har. JR klarar detta med bättre lugn än vad jag gör. Jag ska till apoteket och försöka få bli vaccinerad och sedan handla lite smått som paracetamol, muskelsalva och ta ut ett kit för ett prova som jag ska göra hemma.

Solen ville vara med en stund idag och JR klippte resten av mullbärsträdet så då var det gjort. Vi tittade på största delen av dagen, ja efter att jag dammtorkat inomhus förstås. Det är bäst att hålla undan dammet,

Kan en turkisk film vara bra? Svaret är ja det kan den men eftersom vi inte kan turkiska och inte så många i Frankrike heller kan det såg vi en dubbad variant. Kanske var den lite åt det sockersöta hållet ibland men vi hade precis avslutat en rätt så hårdför serie så vi behövde lite åt andra hållet. Tyvärr har jag redan glömt namnet och nu ska vi väl titta på något annat. Jag tecknar vidare.