Jag är helt slut efter två vändor med hundarna. Det kom vindstötar som fick mig att tappa andan och iland kunde jag inte ta ett enda steg. Tur att jag hade hundarna som drog mig framåt. De tyckte inte om att träden lät så högt. De brummade olycksbådande när vinden tog tag i dem. En och annan liten kvist slog i huvudet på mig, men jag hade huvan uppdragen och kvistarna var små, så det smällde till lite. Jag var genomvåt på benen och byxorna fick stanna i torkskåpet när vi kom in.
Sven har ökat på sin styrka efter endast en halvtimme, så jag är glad att få vara inomhus nu. Det är mörkt som på natten ute och inga människor rör sig på gatan. Luckan på postlådan spelar trumvirvlar av och till. Detta blir med all säkerhet en blåsig kväll och natt. Hoppas inte elen slutar fungera. Men vi kan bli av med satellitsända program om parabolen blåser ned. Bara att vänta och se.
