Idag skulle pappa ha fyllt 95 år och det ville han inte. För min del är det andra året utan att kunna fira hans födelsedag. Men detta år är jag glad att han slapp vara med om. För det första har de stängt ner boendet i byn och han hade varit tvungen att flytta till Trelleborg. Jag hade inte kunnat titta in var och varannan dag. Något som han var van vid då han flyttade till sin lilla etta. Jag gick alltid förbi hans köksfönster när jag var ute med hundarna och såg honom sitta vid sitt köksbord och läsa i någon bok.

Här en gammal bild från vardagsrummet i sommarstugan de köpte utanför Sala. Där trivdes både mamma och pappa. De hade bekanta som hade sommarstuga längre bort och bakom huset kunde de plocka trattkantareller. Tror de hade flera trevliga kvällar med vänner ute i hammocken. Pappa mådde så bra där och de hade nog stannat där om inte någon tjatat om att de skulle flytta. Det var inte jag.

Pappa var född och uppvuxen i Möklinta eller rättare sagt Hede där farfar byggt ett hus. Vi körde ofta förbi och pappa berättade om alla hus och de som bodde där när han var ung. På äldre dagar pratade jag mycket med honom om hans barndom och jag är glad att jag fått veta massor om var vi kommer från och pappas liv. Hans äldsta syster Ingegerd begick självmord i trädgården och jag har ju alltid undrat över hennes grav. Vi körde ofta till kyrkogården i Möklinta och satte blommor på gravarna där. Jag ömmar särskilt för Ingegerd som pappa tror hade ett förhållande med en man och blev med barn. Så tragiskt. Men pappa var med sin mamma, min farmor och tog ner geväret som var riggat i ett träd.

Tror många familjer har någon gömd hemlighet som kanske kommer i dagern när livet närmar sig någons slut. Pappa visste vart han skulle efter livet och sade att det kommer att bli så bra. Han ville inte berätta allt men försäkrade mig om att jag inte skulle vara orolig. Fasen jag hade ju velat veta……

Men Grattis Pappa!!!!