Jag avskyr mygg och de i sin tur verkar älska mitt blod. Jag bodde i Luleå under hela fyra år och där fick jag lära mig vad knott var. De älskar också mitt blod, för de bet som galningar på mina ben och armar. Myggen suger ju blod och i Sverige är de hyfsat stora så man kan ge dem en stor klapp innan de sprutar in sitt gift. Om de bara gav tusan i att spruta in det så hade jag kunnat med dem trots att de är irriterande. Knotten kom i svärmar och det var helt omöjligt att värja sig.
Myggen här nere är små och man hör dem inte. Plötsligt svider det och kliar fruktansvärt. De flyger snabbt och jag hinner inte klappa på dem heller. Mr J har köpt ett roll on stift som jag sätter på betten och sedan slipper jag riva sönder mitt skinn. På natten har jag en dosa instucken i eluttaget som pustar ut lukt som myggen inte tycker om. Skönt för mig som gärna sparkar av mig täcket när det är varmt.
Igår trodde jag att jag skulle bli galen. Det var så många myggor som följt med in efter trädgårdsarbetet och de ville naturligtvis smaka på mig. Stiftet räckte inte, men jag har ytterligare antimyggmedel som Mr J införskaffat. En spray som luktar illa men det tycker även myggen så jag utstår gärna den lukten Därför fick jag en lugn kväll och även natt.
Idag har jag inte retat upp alltför många mygg och de fyra betten klarade mitt stift. Så nu kan jag sitta och läsa i lugn och ro utan att bli galen av klådan. Kan tillägga att Mr J knappt har ett myggbett. Önskar att jag hade ett lika äckligt blod.
