Den timmen hjälpte inte

Annonser

Å denna natt denna djävliga natt jag sjunger inte speciellt idag. Vi körde en lätt städning hemma igår och badade bubbel på det. Min hals blev bara värre hela tiden och det slutade med att jag satt i soffan som ett dött kolli. Jag hade så ont när jag svalde att jag inte ens kunde svälja min egen saliv. Funderade starkt på att använda kaffekoppen som spottkopp, men tjurig som jag är satt jag och tvingade ned saliven i strupen. Det gjorde så ont att tårarna kom varje gång. För att inte tala om när jag måste hosta. Hade jag kunnat riva ut bröstkorgen så hade jag gjort det då. Där skulle vi sitta och njuta framför tvn med kaffe och whiskey. Övervägde att hämta ett sugrör för att få i mig whiskeyn, men det är ju smaken jag vill ha så jag avstod. Hade väl blivit dretfull också och legat som ett kolli på golvet och tjutit när hostattackerna kom.

Men jag sippade mig genom kvällen och när jag fått i mig de fyra-fem centilitrarna, gick vi och lade oss. Sedan har jag sovit en timme i stöten hela natten. Hostat, gråtit tyst och ätit tabletter och medicin. Det var nästan en plåga att behöva ligga en timme extra i morse. Mannen var lagom glad att inte få sova längre, men å andra sidan så räcker timmarna aldrig till för honom. Han kan sova han. En tur förbi ica och med hjälp av vicks blå kan jag äntligen dricka vatten igen. Så förbaskat härligt. Jag kan svälja utan att det gör så fruktansvärt ont. Blir jag sedan av med hostan, så leker livet igen. Rösten kommer väl tillbaka så småningom och det är faktiskt rätt skönt att vara tyst.