En liten pojke har fötts idag och han är en bland många. Undrar hur många som kommer att få samma namn som han?
Vi fick ju många Estelle och Leonore efter att de två prinsessorna döptes.
Blir han månde en prins? Återstår att se.
Nu kan vi vänta oss dop under året och det ska bli roligt 😁 .
Det sker så mycket tråkigt att man blir glad när det kommer positiva nyheter .
Vi är det vi utger oss för att vara, och måste därför vara mycket noga med vad vi utger oss för att vara.
Kurt Vonnegut
Det är härligt med bröllop och helst andras, än mitt egna. Gårdagens tv-sända prinsbröllop var annorlunda och väldigt personligt. Jag tyckte att det var roligt att titta på det, vilket tydligen många andra också gjorde. Det var mycket folk på Stockholms gator igår. Vädret var perfekt och alla verkade så glada.
Nu finns det ju gnällspikar som inte tycker att vi ska ha ett kungahus och de kan ju flytta till t ex Finland. Då får de en president, som är halvfet och heter Hallonen. Eller varför inte Ryssland, då de får en folkvald galning som tror sig vara gud. Jag föredrar vår kungafamilj, som inte lägger sig i hur Sverige styrs eller klantar sig på annat sätt. Ser fram mot att Victoria blir drottning i framtiden.
Läste i tidningarna att prinsparet inte synts till sedan inatt. De vill ha in tips om någon sett dem. Nu kanske det är så enkelt att de stannar i sängen dagen efter bröllopet. Det hade då jag gjort. Äta, sova och älska hela dagen. Slippa andra människor och bara vara tillsammans. Eller så har de lyckats slinka iväg obemärkta på smekmånad. Då säger jag bara grattis till det. Inga efterhängsna journalister som smygfotar.
Nu inväntar åtminstone jag på Madeleines nedkomst som kommer när som helst. Ett dop på sensommaren eller hösten skulle sitta fint.
En blomma i all enkelhet till bröllopsparet.
Jag ska gå på det klädd i mina hemmakläder, skålande i kall öl 🍻 och till middag tapas som intas i bubblet .
Sådana bröllop gillar jag . Slippa vara uppklädd och bara vara jag .
Tack ,för att vi får vara med framför tvapparaterna . Jag älskar bröllop 💒 .
Livet har fört mig till den punkt då det är jag som tar hand om min förälder. Där hamnar man alltid till sist. Det började nog redan för tolv år sedan då mamma dog. En sörjande pappa behövde tröst och hjälp med en del praktiska saker. Ny lägenhet och iordningställande av den. Nya vänner och bridgeklubb. Allt flöt på och pappa var nöjd.
En hjärtinfarkt och pendla till sjukhuset ett tag. En pappa som plötsligt var ängslig för att gå ut. Men med lite övertalning gick han kortare promenader. Men inte ofta. Jag började göra de större inköpen på fredagarna så att han slapp bära alla tunga saker. Musklerna i benen, som tidigare varit starka efter många år vid järnvägen, bar inte lika bra längre. En käpp blev ett stöd på vägen.
Så en morgon ringde det och pappa stönade hjälp. Han hade halkat inomhus och brutit lårbenshalsen. Pendling till sjukhus igen och vid hemkomst utredning om vilken hjälp han måste ha. En rullator införskaffades, höjning av säng,stolar och toalett ordnades. Hemstädning varannan vecka. Det var då jag tog över lottoinlämning och dagens dubbel var onsdag. Trappen till tobak blev för svår att ta sig upp på.
Sedan har det blivit mer och mer han behövt hjälp med. Idag har vi en rullstol för längre turer till vårdcentral mm. Inomhus stöder han sig på rullatorn. Vi duschar var fredag och varannan byter jag lakanen i hans säng. Tvätten tar jag hem till mig och gör rent. Posten går jag förbi och lämnar antingen via fönstret eller på vintern genom dörren. Pappa fyller nittio år i december och nu är det mig han lutar sig mot.
Min idé är att införa vård av äldre förälder VÄF. Precis som att man vabbar när barnen är små. Det tar mycket tid från ens egen familj och är ju något man vill göra. Hjälpa den eller de som gjort det för mig när jag behövde det. När man inte har den tid det tar att hjälpa sina föräldrar mår man skit. Ska verkligen okända människor behöva göra det? Nej, inför väf genast och många arbetslösa i medelåldern som ändå aldrig får något arbete, kan göra något för dem de älskar mest i världen.
Jag ville visa en superbra sak som mannen köpte till mig. Eftersom jag inte kan beskyllas för att ha gröna fingrar, dör mina krukväxter då och då.
Jag blir alltid så ledsen när det händer.
Därför köpte han denna lilla sak. Det är en bomullstråd inuti ett plaströr. Man lägger den i en skål med vatten över natten. Sedan gör man ett litet hål i jorden på den kruka som ska vattnas. Kör ned röret i hålet. Den andra änden förs ned i ett kärl, fyllt med vatten. Sedan suger växten vatten när den är törstig.
Glaset på min bild var fullt för en vecka sedan. Nu är det snart dags att fylla på nytt vatten. Det fungerar verkligen!
Denna växt fick bli en provmodell och det för att den började tappa blad helt plötsligt. Nu är den jättefin och tappar inte blad längre.
Tråden håller i fyra veckor, sedan ska man ta en ny. Kostnad för fem snören är ca 26:-. Väldigt överkomligt.
Har man ett större kärl än det på bilden, behöver man inte fylla på vatten så ofta.
Bra va?
De har pratat om strålande solsken hela morgonen på nyheterna. Nellie och jag kollade hur det var med den saken och det är jämngrått på himlen.
De tjocka molnen skymmer solen väldigt effektivt.
Tråkigt för alla som ska ha studentfest idag.
Vi andra bryr oss inte så mycket, bara det inte regnar och är kallt.
Idag ska jag köra brainstorming med mig själv. Behöver idéer för att tjäna pengar. Inga mängder, utan bara lite så jag inte behöver plocka ut så mycket från min tjänstepension. Bra att planera inför den dagen då jag tänker bli pensionär.
Jösses, så tiden går.
