Nu är det fem år sedan

Annonser

En slaskig Januari 2019 och sista gången vi styrde ut från vår plats framför huset i skåne. Grått trist och precis allt vi ville flytta från. Huset tomt och städat. Jag var inte inne i det sedan alla möbler och kartonger var hämtade. Inte för att jag var ledsen att lämna huset utan mer att jag var klar med det och ville ha kvar minnet hur vi hade haft det. Arton år blev det och vi var nästan lite chockade över att vi bott där så länge.

Inte något vi var ledsna att lämna precis. Då blev det lite nostalgi idag eftersom vädret idag påminde en del om detta men vi hade +14 och det är mycket trevligare. Sedan vet vi ju att det snart är en sprakande vår här nere.

När vi sedan började bo in oss i vårat nya hus kändes det mycket hemma. Tänk att vi redan varit i Frankrike i hela fem år. Enda avbrottet var när vi körde upp till Sverige och förnyade passen. Samma höst som vår älskade Kuma somnade in och vår lille Lino flyttade in. Så nu kör vi vidare i minst fem år till tycker jag.

Bönderna demonstrerar fortfarande och är inte nöjda med det som regeringen lovat dem. Vi andra får hålla oss från vägarna och bara ta det lugnt. Värst är det runt storstäderna och massor av poliser är ute för att hålla ordning då det verkar ha eskalerat på en del platser med förstörelse mm.

Det är mycket oroligt ute i världen nu och jag undrar var det ska sluta.

Lite gråkyligt ute idag

Annonser

Gårdagens värme är långt borta och fleesen fick tjänstgöra igen. Jag var ute korta stunder och JR tog hand om trädet som han sågade ner igår. Stubben var ju rutten så den fick han upp rätt lätt.

Nu börjar det se riktigt fint ut igen. Det blev fina små kubbar av trädet. Under tiden JR höll på med detta, bytte jag lakan i sängen som jag brukar göra inför en ny vecka.

Demonstrationen av bönderna har fortsatt idag och det vete tusan när den ska vara över. Vår närmaste vinbonde har med all säkerhet deltagit då vi inte sett till honom som vi brukar göra. Han brukar alltid komma hem då det är lunch. Men nu har han varit mycket frånvarande. Men Madame J håller ställningarna och sköter om allt så det går nog bra ändå.

Vi håller oss hemma i byn för säkerhetens skull. Glömmer aldrig den gången vi var på väg upp till Sverige efter att ha semestrat här nere. Precis när vi skulle passera Lyon blev det tvärstopp och det blev fort köer. Vi rörde oss i snigelfart genom staden och det gick inte att ta sig ut någonstans. Jag bredde smörgåsar efter att vi sniglat oss i flera timmar. Tror vi satt fast i staden i drygt sex timmar, sedan började polisen se till att en del utfarter öppnades. Vi kom ut och in i ett bostadsområde som mest liknade mellanöstern med män i kaftaner som satt på trottoarerna och rökte vattenpipa och glodde hotfullt på vår svenskregistrerade husbil. Jag tryckte snabbt på knappen som låste alla dörrar och tog fram vår största hund till framrutan. Tillslut hade vi slingrat oss ut och bort från Lyon. Efter ett tag nådde vi fram till ställplatsen och då var klockan 21.30. Det var kolmörkt och både vi och hundarna var hungriga och i behov av att gå på toaletten. Så därför sänder jag en tanke till de som hamnat i dessa protester denna helg.

Nu har jag en app i mobilen som varnar för stopp och annat viktigt som händer i Frankrike. Därför fick vi tidigt en varning om att inte ge sig ut på vägarna denna helg. Det hade vi inte den gången i Lyon.

En ny vecka tar sin början och snart slut på Januari månad.