Vi gjorde stopp efter vägen nästan hela tiden, då det fanns så mycket intressant att titta på.Stridsvagnar stod uppställda lite varstans, både amerikanska och tyska. De har sparat väldigt många minnesmärken, vilket gör att man verkligen kan få en inblick hur det såg ut efter kusten under andra världskriget.Tyvärr finns det klottrare som inte kan hålla fingrarna borta från t.ex. bunkrarna som finns på många ställen utmed stränderna.

Det blev en lång och innehållsrik dag och på eftermiddagen anlände vi till Honfleur. Precis när vi passerade stadsgränsen såg vi skylten med husbilen som tömdes. Den pekade till höger, på andra sidan floden. Vi kunde även skymta flera husbilar, så vi svängde ned dit. Det måste ha varit nästan 400  husbilar som stod uppställda. Ja, vi gick runt och räknade dem senare och tappade räkningen vid 400, tyvärr hittade vi ingen svensk eller ens från norden. Många franska, holländska och tyska fanns det.

Det var varmt och vi hade dörren till bodelen öppen med galler för, så hundarna kunde titta ut. Då det var en grusplan så var det inte så skönt för hundarna att ligga ute. Men trots att det var så många människor på samma plats, var det otroligt lugnt och tyst. Vi kände oss väldigt trygga och bestämde att där skulle vi stanna för natten. Man kunde lösa en biljett till ett lågt pris, för att stå där.

Efter en fin promenad med hundarna och middag, som bestod av grillat kött, mådde vi bra.Denna utsikt hade vi från husbilen, och en liten bro ledde över floden så man kunde gå in i staden för att handla det man behövde. Vilket vi gjorde morgonen därpå.

Fortsättning följer…..

Då var vi på rull igen som man säger på husbilsspråk. Mot Calais och kusten, då vi ville se havet och alla de fina semesterställena. Vi valde en kustväg som var smal och krokig, vilket gjorde att vi inte kunde köra så fort. Så vackert det var och vi åkte genom många fina småbyar och samhällen. Det gäller att inte ha för stor husbil märkte vi då vägen gick rakt genom dessa samhällen och ibland rakt in i centrum.

Vi började se skyltar som sade att detta var den väg soldaterna tog när de befriade Frankrike från tyskarna under andra världskriget. Den väg de tagit på väg mot Paris. Vi stannade vid några av de otaliga krigsmonument som fanns, och kände som att vi återupplevde en del av andra världskriget. Flera stridsvagnar av olika slag stod på torg och i utkanten av samhällena. Så vi bestämde oss för att följa dessa skyltar, som gjorde resan mer spännande.

I flera av samhällena kunde vi se hubilar stående och vi antog att de var parkerade för dagen. Men vid ett tillfälle såg vi en skylt med en husbil som tömdes, och där på andra sidan av en flod flera hundra husbilar. Då började vi ana att det kanske var ställplatser och bestämde att vi skulle åka till en sådan plats för natten. Men först måste vi handla och det var inte svårt att hitta en plats att stå på. När vägen passerade nere vid havet stanndae vi och åt lunch. Hundarna fick sig en fin promenad nere vid vattnet, vilket de uppskattade. I Frankrike är hundar välkomna nästan var som helst och det var många som gick vid stranden med sina hundar. Påsar fanns att ta vid nedgången till starnden, så det var bara att greppa några sådana.

I Trouville-sur-mer finns ett casino och där i rondellen mötte vi en svensk husbil. Tror de var lika förvånade som vi, när vi såg en svensk flagga på den mötande husbilen.Vi hade ett underbart väder och njöt av utsikten under hela dagen. Eftersom vi gjorde flera stopp tog det hela dagen att ta oss söderut. Alla söta byar och minnesmärken gjorde att vi körde väldigt sakta. Flera av stränderna vi körde förbi klingade bekant från historieböckerna, och vi kunde läsa på skyltar att här hade skottarna stigit i land, och på andra att australiensarna.

Fortsättning följer….

Jag måste rätta mig själv då jag i ett tidigare inlägg skrev att vi åkte genom Belgien. Tyvärr gick jag lite före i händelserna, då vi först anlände till Holland innan vi susade genom Belgien.

Som jag skrev igår, stannade vi vid marinan utanför Amsterdam. Vädret var helt underbart och vi stannade i två dagar. Så länge höll vårt batteri, då vi inte bytt till ledlampor ännu. Vatten fanns att fylla på så vi kunde duscha var dag, vilket är nödvändigt för att åtminstone jag ska känna mig fräsch. Vi hade kunnat stanna någon dag till, men vitsen med att ha husbil är att kunna åka runt och se många platser enligt min mening. Hjulen ska inte bli fyrkantiga.

Vi promenerade runt och tittade på båtarna som låg förtöjda och alla människor som höll på att ordna med ditt och datt. Eftersom det var en gästhamn så kom och åkte båtar hela tiden, vinsurfare fanns det också fler av. Omgivna utforskade vi också och det var mest gröna kullar som omgav oss, vilket hundarna uppskattade i hög grad. Skönt att kunna sitta och läsa i skuggan och planera för kommande färd i lugn och ro. jag passade också på att städa ur husbilen, med vår lilla dammsugare som går på batteri.

Hur vi än letade hittade vi ingen ställplats eller camping efter kusten i Belgien, så vi bestämde att åka dit så kanske någon skylt kunde visa på en sådan.

Morgonen den tredje dagen duggregnade det, så det var absolut tid att fara vidare. Det tog inte lång tid att ta sig in i Belgien eftersom vi ju ändå var rätt nära gränsen. Som jag skrev tidigare hittade vi inte ens en camping efter kusten. Så vi åkte hela dagen med några få stopp, för rastning av hundarna och lunch.

Som kartan visar här under så är inet avstånden så stora i Holland. Marinan låg ungefär vid m:et på namnet Amsterdam.

Fortsättning följer….

Vi satt alltså och tittade in i en hög stor grön häck, med en massa mygg som surrade i öronen och kliande myggbett. Det kändes så trångt och instängt, trots att campingen var flerstjärnig och hade en massa olika fasiliteter ville vi vidare. Då vi har allt i husbilen så behöver vi inte fina duschar mm. Efter att husbilen blivit urstädad och mat inhandlats började vi vår fortsatta resa.

Färden gick vidare utmed kusten och ut på de konstgjorda öarna. Vädret var varmt och solen sken så det var skönt att sitta i bilen med ac:n på. Lunchen intogs med havet som utsikt och ganska hårda vindar då vi var ute på den stora vall som byggts för att stoppa havet. Själva landmassan ligger under havsnivå så skulle denna barriär inte finnas vore allt översköljt av vattnet. Det kändes lite konstigt att vara där.

Strax utanför Amsterdam svängde vi av och tog oss ut till en marina som skulle ha en billig camping. Efter en hel del trixande hittade vi dit. Vi märkte att det var semestertider då många turistbussar och bilar skulle in till staden. Men vi kom fram och blev glada då det var fina platser att stå på. En annan husbil stod där och två husvagnar. Så att hitta en plats var inte svårt. Betalade gjorde vi i marinan och sedan tog vi med hundarna på lite promenad. Underbart med det öppna landskapet och stora gröna vallar att gå på. Här tänkte vi stanna ett par dagar för att ta igen oss. Både vi och hundarna behövde slappa i skuggan.

När man har hundar med sig, är det skönt att hitta någon plats där man kan gå långa sträckor med dem. Vädret var ju äntligen på vår sida och vi ville ta vara på det. Då vi ringde hem och talade om var vi befann oss, blev våra anhöriga mycket förvånade eftersom de ju trodde att vi var i Danmark. De hade sett på tv, hur det regnade och hade tyckt så synd om oss.

När vi vaknade upp på ställplatsen i Esbjerg regnade det som vanligt. Ett fint duggregn som gjorde oss genomvåta. Det var bara att åka vidare efter frukosten. Bättre att sitta torra i en bil och se lite av landet än att glo på en annan husbilssida. Efter att vi tankat bilen vände vi fören mot söder och strax var vi i Tyskland.

Regnet blev bara värre och på radion kunde vi höra att ett riktigt oväder var på väg från England. Det åskade och blixtrade av bara den. I Bremen blev det lite trixit då det är en mycket stor stad. Jag försökte lotsa oss genom stadens utkanter, med hjälp av kartan. Vi hamnade i hamnområdet med en massa olika broar och viadukter. Här gällde det att hålla tungan rätt i munnen så vi inte hamnade nere på någon kaj.

Då det var flerfiliga vägar och trafiken var snabb och tät. Det tog ett tag med ett par felkörningar innan vi var utanför staden och kunde pusta ut. Vi ville köra utmed kusten så att vi kunde se havet, så vi hamnade mitt i ovädret. Ingen idé att stanna mitt i det, så vi körde på. Plötsligt var vi i Belgien.

Jag försökte hitta någonstans att stanna över natten, men hittade inte en enda camping efter den väg vi åkte. Våra intryck från det landet var att det kändes som att vi var i någon öststat. Grått och slitet överallt. Vädret gjorde väl inte det hela bättre, trots att det slutade att regna. Eftersom Belgien inte är så stort gick det rätt snabbt att passera. Inte en enda svensk husbil så långt vi kunde se på hela vägen.

Jag hittade en camping på andra sidan gränsen i Holland. Då hade vi nog kört ca 40 mil och var både trötta och hungriga, så det var dags att stanna. Hundarna behövde rastas och få mat. Vi blev anvisade en plats vid en stor häck. Jaha, då ska vi titta in i detta gröna då. Solen kom fram och det blev riktigt varmt, visserligen var det skönt. Men regnet hade gjort att det var stora sjöar överallt och myggen hade kalas. Luften var fuktig och kläderna klibbade på oss. Markisen vevades ut och vi fick lite skugga så vi satte oss och tittade i våra kartor. Denna camping var inget för oss kände vi, så nästa dag skulle vi till något trevligare ställe.

Fortsättning följer….

Där satt vi på ännu en camping och regnet vräkte ned. Eftersom det var gräs runtom blev hundarna dyngvåta och alla hundhandukar jag hade med gick åt. Det luktade våt hund i hela husbilen och fönstren immade igen. Jag gjorde snabbt i ordning sängen och dammsög hjälpligt. Vi hade haft med oss en del sand från stranden dagen innan. När frukosten var avklarad tog vi fram kartorna igen och satte på tv:n, för att möjligtvis se kommande dagars väder. Men inte då. Så jag började surfa runt i mobilen och hittade en vädersajt. Detta var innan ipod och android mobilerna.

Vädret i Danmark var inte upplyftande, bara regn överallt. Eftersom vi hade haft en halvdan semester året innan, då det gällde vädret ville vi åtminstone ha uppehåll. Så med en suck bestämde vi oss för att åka söderut, med andra ord måste vi lämna Danmark. Hur långt söderut bestämde vi inte just då, utan vi tänkte åka tills det slutade regna. Såhär efteråt kan jag tycka att det var en galen plan, men vi hade bestämt oss för hyfsat väder.

När vi närmade oss Esbjerg där vi behövde tanka lättade vädret upp, så vi åkte in på en camping som faktiskt hade ställplatser för husbilar. Solen tittade fram och vi parkerade oss ute. Det var stenigt så vi bredde ut liggunderlag till hundarna och tog fram grillen. Jag hängde ut alla våta handdukar och vi njöt av kvällen. Men gissa vad? Senare på kvällen började det droppa igen så vi gick och lade oss till smattret på husbilstaket. Hittade en bild på ställplatsen, som idag tycks ha fått gräs. Trevligt. Ådalens camping i Esbjerg.

Vi bröt alltså upp och styrde färden vidare mot Jylland. Det var tråkigt väder ända tills vi kom till Stora Bält bron. Då blev det gluggar i molntäcket och humöret steg. Jag satt och tittade på kartan för att hitta någonstans att åka.

För länge sedan var jag en vecka på Römö som är en liten ö på Jyllands västkust. Det finns broförbindelse så det kunde passa oss bra tyckte vi. Alltså bestämde vi oss för att åka dit och om vädret var fint så tänkte vi stanna ett par nätter. Jag kunde tyvärr inte hitta någon ställplats för husbilar på ön, men vi var lite hungriga och tänkte att det kunde vi leta efter senare. Römö har en enorm strand som man kan köra ned på med bil och det var nästan kö förbi sanddynorna.

Solen hade kommit fram ordentligt och nu kändes det som att semestern verkligen hade börjat. Det är öppet landskap på stranden så det gällde att ställa sig så husbilen tog vinden och vi kunde sitta i lä. Vi drog i handbromsen och band hundarna utanför. Två stolar och ett litet bord, så kunde vi äta en bit mat. Eftersom solen värmde vevade vi ned markisen för att hundarna kunde få lite skugga. Det var härligt att se alla människor som flög drake, och vindsurfade långt borta. En del bara gick utmed stranden och ett fåtal badade.

Vi tillbringade hela dagen där på stranden och gjorde korta avbrott för promenader på stranden. Det var många hundar så vi kände oss i gott sällskap.

Fortsättning följer…..

Snart kommer semestertid och en del av er håller antagligen på att planera sommarens begivenheter. Kanske tänker vi tillbaka på föregående år och vad vi gjort då? Jag har en semester kvar i mitt huvud, som jag ofta tänker på och som vi pratar om än idag. Eftersom vi har tre stora hundar i vår familj, har vi köpt en husbil så de kan följa med på våra semestrar. Vi har skaffat hundpass så vi kan röra oss över i stort sätt hela Europa. Min man och jag har ett förflutet som både charterturister och bilturister. När vi pratade om det hade vi i många år haft husvagn, vilket ju i och för sig är trevligt, men lite bökigt att åka med då man är ute i Europa. Vi började läsa i tidningar och internet om husbilar och de resor som ägarna av dessa gjort och gör. Sen började vi drömma om att också kunna vara så fria. Att snabbt komma iväg och den frihet man har med en sådan lockade oss. Vi var också innerligt trötta på campingplatser, då de var likadana var vi än var. Att sitta och stirra in i någon annans förtält var inte vår melodi. Nej, vi ville upptäcka saker och då skulle våra hundar vara med. Vi köpte en hel del böcker som visade var det fanns ställplatser för husbilar, vi hade ju allt vi behövde i husbilen så campingplatser behövde vi inte.

Sommaren 2008 närmade sig och vi ville gärna ut på vift, men inte så långt bort eftersom pojken gått ur gymnasiet och börjat sitt första arbete. Att vara i närheten ifall vi måste ta oss hem igen snabbt, kändes viktigt. Någon gps hade vi inte men vem som helst kan väl läsa en karta och i värsta fall kunde vi ju ändå ta in på en campingplats. Vi skulle inte köra så långt, så vi bestämde oss för att första natten stanna på Fyn. Någon ställplats fanns det inte, men en billig camping. När vi kom fram hade det blivit lite molnigt, så vi skyndade oss att rasta hundarna ordentligt. Det var mycket vackert och man kunde gå på en stor hed nere vid vattnet. Därefter tog vi fram grillen och grillade det medhavda köttet. Eftersom det var ganska varmt ändå satt vi ute tills det blev mörkt. Hundarna var trötta efter alla nya lukter och intryck, så vi satte oss i husbilen så de kunde sova. Fick in lite danska kanaler på tv:n och sedan lade vi oss också.

På morgonen vaknade vi till ett lätt duggande på husbilstaket. Jaha, här kunde vi inte bli kvar. Vi åt en snabbfrukost, rastade hundarna och vände på stolarna för att köra vidare mot Jylland och solen.

Fortsättning följer på denna minnesvärda semester……..