Äntligen snart klar

Annonser

Boken jag håller på att läsa är inget jag rekommenderar att läsa innan man ska sova. ”Himmlers härskarplan”, heter den och jag trodde att den skulle handla om de arkeologiska utgrävningar han sanktionerade. Det gjorde den i början och det var då Hitler annekterade och invaderade länder i Europa. Forskare skickades omkring för att hitta bevis att germanerna var ursprunget i historien. De var även i Sverige och samlade in bevis från runor och andra inristningar.

När det började gå sämre för nazisterna och efter slaget i Stalingrad, kallades många av forskarna in till armen och då började man istället forska på judarna på allvar. Mätt skallar hade man redan gjort tidigare och även katalogiserat karaktärsdrag hos olika människor som zigenare,tartarer, judar och andra folkslag. Nu började forskandet på judar i stor skala. Nyanlända judar som kom till Auschwitz sorterades ut och skickades till Neuwitz, som låg söder om Strassburg. Där utförde forskarna hemska försök på dem. De utsatte dem för senapsgas, för att försöka komma på hur man skulle bota soldater som blivit utsatta för det. Man skar testiklarna av en del män, utan bedövning för att forska hur man skulle kunna renodla sperma så endast ariska människor skulle födas. Man lade judar i iskallt vatten för att lära sig hur man skulle göra för att få upp kroppstemperaturen igen. Det hemskaste jag läst om var de tolv kvinnor som skulle skållas levande, då man ville forska på deras skelett. När amerikanarna kom till koncentrationslägret hittade man kroppar i svavelsyra där skinnet fortfarande satt på skelettet.

Ingen kan säga att detta inte förkom, då en av forskarna, Witz, gömde många dokument i en övergiven gruva i bayern. Han hoppades kanske att kunna fortsätta sedan kriget var över. Ingen vet då han först gömde sig i en koja bland bergen och endast kom ned till en bonde för att få mat. Tillslut orkade han inte stanna där själv utan bad att få stanna på bondgården, vilket han fick. När nyheten om att Tyskland kapitulerat, bad han om en pistol och gick ut i skogen och sköt sig. Säkert medveten om att han med all säkerhet skulle få stå till svars för sina handlingar. Allt var sanktionerat av Himmler och hans medhjälpare. Bonden berättade om dokumenten då de allierade kom till byn och då uppdagades allt fasansfullt som skett. Åklagarna i Nuernbergrättegången hade ett fruktansvärt arbete när de läste genom alla papper.

Boken jag läser är hemsk, men viktig och jag har lärt mig ännu mer om vilka fasor som utspelade sig under andra världskriget. Dessa experiment skedde utöver den utrotning de höll på med.

Lille prinsen

Annonser

Har ni läst boken ”Lille Prinsen” ? Jag har nyss läst några rader i boken som är mellan Lille prinsen och räven:

”Det är därför att du skött om rosen så länge som den har så stort värde för dig.”

”Det är därför att jag skött om rosen så länge…”,sade Lille prinsen

”Människorna har glömt bort den enkla sanningen”, sade räven.”Men du får inte glömma den. Om du tämjt något, fäst dig vid något, är du ansvarig för det för all framtid. Du har ansvar för din ros….”.

”Jag har ansvar för min ros….”, upprepade Lille prinsen för att inpränta det.

Det är bokens dag idag

Annonser

Jag tycker att det är bra att man inrättat en dag för boken. Under hela min uppväxt har böcker varit ett viktigt inslag och något som verkligen berikat. När jag någon gång var sjuk, fick jag alltid en bok att läsa. Då var det inte så farligt att vara sjuk och dagarna blev inte så långa. Jag följde med mina föräldrar till biblioteket en gång i veckan och lånade böcker. Det var spännande och jag fick alltid låna sex stycken varje gång. Eftersom jag lärde mig läsa som femåring, läste jag ett litet stycke varje kväll innan det var dags att sova. När jag blev äldre var böckerna mitt sällskap regniga dagar och på kvällarna då jag inte fick vara ute. Med två tv-kanaler var utbudet inte så stort för barn och då var böckerna ett bra sällskap.

När vi skulle åka på semester så bunkrade vi upp med ett gäng böcker att ta med. Så boken var ett viktigt inslag i mitt liv redan från början. Idag älskar jag att öppna en ny bok och känner en spänning att få ta del av innehållet. Att få ta del av någon annans liv och leva med, långt bort från mitt gena liv som kanske inte varit så roligt alla gånger. Boken har varit en vän för mig vid ensamma stunder.

Idag är det många barn och ungdomar som aldrig öppnat en bok och jag tycker alltid synd om dem. Tänk, så mycket de missar. Så mycket klokskap och kunskap de inte får ta del av. Bara att få läsa om andra som kanske tänker och tycker som jag, har gjort att jag känt mig stark och att jag inte är ensam.

Jag vill verkligen lyfta fram böckerna och få andra att läsa mer.