Dagen D

Annonser

Solen visade sig ordentligt denna dag. Vi hade golven att göra rent och sedan en säng att bädda till H. Jag är ju inte så förtjust i ljudet på vår snabeldrake så jag satte mig ute på kistan när Mr J drog igång eländet. Hundarna gjorde mig sällskap. Vår sydfranska vinkade från sitt hus och ropade bonjour och cá vá. Nu är väl apostroferna helt åt skogen men ni förstår säkert att det betyder ”Hur står det till”, eller hur?

Kuma var borta vid staketet och hejade också. Det innebär att han ställde sig och stirrade på tanten så hon inte skulle komma traskande. Grannar ska hållas på avstånd tycker han.

Turbo luktade på rosorna och njöt av att få vara ute.

Det börjar redan komma knoppar på oleandern och det ska bli spännande när den börjar slå ut. Grannen tvärs över gatan har en stor rackare som har blommat hela tiden fram tills för ett par veckor sedan.

Idag ser vi bergen klart och tydligt. Tycker om berg men vill gärna ha dem en bit bort.

Det blev så varmt i solen att jag var tvungen att ställa mig i skuggan en stund. Sedan var det dags för mig att torka golven och duscha. Vi är i stort sett klara och H sitter i utrikeshallen på Kastrup, men nu är planet försenat och vi befarar att detta kommer bli en lång kvälls färd mot natt. Nåväl Mackan är preparerad med mat och dryck så vi ska nog klara oss. Nu fick vi mail från flygbolaget och tydligen ska det vara framme i rätt tid ändå. Dags att ge hundarna mat.

Ha en fin fjärde advent.

 

Från sol till molnigt

Annonser

Vädret växlar och rösträkningen är klar. Men som jag trodde står alla partiledarna och stampar i var sitt hörn och tjurar. Känns onekligen som sandlåda just nu. Lite otroligt när nu Sveriges befolkning tog sitt ansvar och röstade. 84% är ju en väldigt bra uppslutning. Undrar om det är något annat land som har så hög deltagarprocent?

Här körde vi storstädning förra veckan så nu har vi bara tagit det lugnt. Hundarna verkar lite hösttrötta och vill inte vara ute lika länge om dagarna, vilket vi är tacksamma för då det blir lite kyligt när solen försvinner ovanför molnen. Tror jag har en släng av förkylning och hoppas det ger med sig fort. Annars går livet sin gilla gång här i byn. Inga sensationer i sikte.

Sverige förbereder sig för höstrusk och vinter. Vi bidar vår tid och kanske händer det saker snart. Jag har alltid tyckt att det varit jobbigt att vänta, men fått lära mig att göra det. Man väntar otroligt mycket under ett liv.

När man är liten väntar man på att få börja skolan. Väl där väntar man på att få sommarlov och att sluta grundskolan.

Sedan väntar man på att få ta studenten och få besked om man kommit in på vidareutbildning. Den väntan är jobbig.

Väl efter avslutad utbildning, söker man arbete och väntar på besked att man får komma på intervju. Det kan vara en nervpirrande väntan.

Efter alla dessa väntetider fortsätter livet på samma sätt. Väntan på löneutbetalningen, semestern osv… i en outsinlig räcka.

Många gånger kan man inte påverka väntetiden, utan är helt beroende av andra människor eller andra omständigheter om man blir sjuk. Därför går jag inte och väntar nu utan lever mest i nuet. Då känns det inte som att jag väntar på besked eller annat. Det blir en trevlig överraskning när dagen D plötsligt infinner sig.

Tänd ljus, kura skymning och dra en pläd omkring er. Din dagen D kommer när du minst anar det.