Vi har haft en härlig vårdag i södra Sverige. Nu blommar det för fullt av vintergäck och snödroppar. Jag har till och med sett knoppar av krokus.
Gässen hade stormöte vid en av dammarna ute på landet.
Det lät som om de diskuterade vart de skulle flyga härnäst.
En fälthare skuttade över grusvägen och Kuma blev helt salig. Den var stor som en tax och försvann snabbt över fälten.
Nu är det roligt att vara ute i naturen.
Idag har vi verkligen tränat våra ben. Vädret har gjort att både jag och hundarna fått fart på fötterna. Det regnar på tvären och alla som bor i skåne vet vad jag menar. Första rundan med Unkas var väl någotsånär och vi levererade en våt metro och post till pappa, som sov. Han var helt ovetande om att två väldigt våta individer stormade in och snodde en karamell och en pepparkaka. Tror inte han misstyckte, utan var glad att vi levererat post och tidning. En service vi två brukar tillhandahålla pappa. Det kostar inte mer än en karamell och pepparkaka varje gång.
När jag sedan lämnat av Unkas hemma. Nytorkad med varma handdukar förstås. Var det lillemans tur. En jätteglad inte ont anande Kuma skuttade ut ur garaget för att tvärstanna och först titta på gatan och sedan på mig. Hans ögon såg ut att säga:”Är det detta du har att bjuda på i väderväg idag?”. Jag greppade kopplet, satte på mig handskarna och började raskt traska iväg. Första delen av promenaden var väl okej, enligt Kuma. Men när vi gick sträckan utmed landsvägen, ville han öka takten. Jag nästan småsprang bredvid honom. Eftersom det regnade på tvären såg jag inte ett smack genom glasögonen. Vi stannade i allén, för att jag skulle torka av mina glasögon. Pappret som låg i fickan var som en våt klump. Jag struntade i att använda det.
Efter halva sträckan började det läcka in i byxorna. Vid ett tillfälle tittade jag åt sidan och fick se en häger kliva omkring i en av dammarna som bildats ute på åkern. Tror att det var det mest positiva under mina promenader med hundarna idag. När Kuma och jag var hemma, skalade jag av mig alla kläder utom bh:n. Strumporna kunde jag vrida ur och regnjackan fick åka in i torkskåpet då den börjat läcka in i ärmarna.
Tur man kan skala av sig allt, torka hundarna med varma handdukar och klä på sig torra kläder. Vi gjorde det! Men det var inte många stopp på vägen idag. Nästan två timmar ute i regnet idag, så nu slipper jag väl gå ut mer? Tur jag sparat kaffe i termoskannan sedan lunch. Det värmde gott när jag kom in.
Varför har vår regering agerat först nu? Det kan vara försent. Hade man lyssnat till oss människor och kunnat ge svar på våra frågor, så hade de haft allas stöd i ryggen. Nu känns det som att de handlar i panik, vilket inte gagnar vare sig flyktingarna eller oss andra. För det är så att om man öppnar en sluss så forsar vattnet till en början lite försiktigt, sedan snabbare och snabbare. Det fortsätter att forsa i hög hastighet trots att alla reservoarer är fulla. Om man inte reglerar det innan detta händer, blir det nästan omöjligt att få stopp på vattnet. Då måste resurser sättas in och en stor barriär sättas upp och alla kranar stängas för en lång framtid.
Idag har det kommit väldigt många flyktingar till Sverige och allt utan någon som helst planering. Jag har i många år förundrats över att politikerna aldrig satt sig ned och gjort upp ordentliga riktlinjer för hur mottagningen av flyktingar och migranter ska gå till. Journalisterna har skrivit många artiklar och gjort tv-program som berättar hur det suttit människor på mottagningshem i flera år, andra med bra utbildning har aldrig fått en chans att använda den, trots att det råder brist på deras yrkesgrupp. Barn och ungdomar som kommer hit har aldrig tillgodogjort sig någon undervisning.
Ingenting har gjorts, utan det bara pratas och pratas. Jag och många andra är förbannade, less och ger snart upp. Vi har sett kaoset närma sig och nu är vi här. Jag anser att svensk flyktingpolitik är inkonsekvent. Skicka inte bort de som redan etablerat sig här och driver affärsrörelser sedan flera år. De bidrar ju med massor och det är ju det alla hoppas på. Undersök istället de som aldrig bidragit med något och varför det blivit så. Se över vilka som ska ha bidrag och vilka som inte borde ha det. Om man aldrig arbetat i Sverige ska man väl inte uppbära någon pension? Visst ska de ha hjälp men den borde komma från socialen. Ja, det finns mycket att anmärka på som gjort att främlingsfientligheten växt i Sverige. Tack vare politiker som inte klarar sitt jobb.
Jag ska inte påstå att jag har haft det hektiskt idag eller stressat runt, men det känns som jag haft en storm som dragit genom huvudet. Det blåser knappt utomhus så det är ingenting utomstående sak som fått mig att känna såhär. Nej, det är detta att sitta mellan två parter som påverkar mig. Jag har pratat med tre olika personer om alltihop, de två det gäller och en annan oberoende som jag inte vill dra in i härvan. Vi två ska stå vid sidan av och inte beblanda oss mer med någon av de andra. Men det var nästan så att jag trillat dit och dragit en till med mig. Vem vet vad som kunnat hända oss då?
Inte för att det hela är så allvarligt efter vad jag förstått, men antagligen vet jag inte allt heller. Jag vill inte veta mer för det räcker så bra som det är. Nu går vi vidare och lämnar en sjuk människa därhän. Jag väljer tystnad precis som den ena parten i det hela också gör.
Men än har inte stormen lagt sig i mitt huvud och det tar väl ett tag innan den gör det. Skulle kanske syssla med fotografering istället? Verkar vara mycket lugnare och mer rofyllt.
Eller guppa runt i en damm, som dessa sothönor? Men den gröna sörjan verkar inte direkt inbjudande. Till råga på allt verkar sothönan vara helt ensam där nu. Tidigare i somras var det en hona, hane och fyra små ungar. Det var roligt att se hur de växte för varje vecka. Men nu vet jag inte vart de har tagit vägen. Hoppas de bara gömmer sig i vassen de gånger jag går förbi.
Att man inte ska ge sig till att städa i tropisk värme, även om det är molnigt ute. Allt som man hinkar i sig kommer ut som äcklig svett nästa på en gång. Nu har jag bytt tröja två gånger och det enda jag gjort är att torka av med våt trasa överallt, samt planterat om en växt och fyllt på jord i två krukor. Känner att jag har vätskebrist och har öppnat en öl för säkerhets skull. Vattnet jag druckit sitter i den tröja som ligger i tvätten. Ändå har jag torkning av golven kvar och därför har jag plockat fram en ny tröja som ligger beredd.
Men jag tackar gudarna att det inte är strålande sol utan molnigt. Sedan syns ju dammet bättre när solen skiner. Ett råd är att inte städa då utan gå ut i solen eller sätt er åtminstone utomhus, så ni slipper se dammet. Gå in först då det blir skymning och ni slipper se dammet. I lampsken syns det inte lika bra om det är lite damm här och där.
