Nu är det ett helt år till nästa jul och det är som att ha ett stort vitt ark framför sig. När man sitter där och ska fylla arket med ord, så är det svårt att börja och handen stannar i luften. Man vill ju skriva något bra och inte en massa svammel som inte betyder något. Början på något är alltid svår och det tar en stund innan man får flyt på pennan. Men när man väl börjat så fylls pappret och visst blir det bludder ibland, men det struntar man i. Ingen är perfekt och det är så det ska vara. Så ibland blänker det till och då kommer det något lysande på pappret. Vissa dagar tittar man på pappret och är totalt tom i huvudet. Det finns inget att skriva och man misströstar. För att få lite idéer börjar man läsa det som man skrivit tidigare och det är ju riktigt bra. Berättelsen förändras ibland och ibland är det till det bättre, medans vissa dagar är urdåliga. Då kan det hända att man stryker vissa meningar eftersom man helst skulle vilja ha det oskrivet. Men de finns ändå kvar eftersom de skrevs ned en gång.

Jag önskar att mitt papper och era papper ska fyllas med bra ord och att ingen ska ångra orden. Men det vet vi inte idag. Men var inte rädd att ändra i berättelsen om den inte blir bra. Ser man att den inte går åt rätt håll är det bara att sätta punkt och börja på ett nytt kapitel. En berättelse kan ha hur många kapitel som helst. Berättelsen om ditt år och ditt liv är den viktigaste du någonsin skriver. Det är bara du själv som kan skriva den, så tänk dig för innan du sätter ned pennan. Hur vill du att den ska börja? Var slutet på förra årets berättelse dålig? Du har chansen att börja på en ny berättelse nu och starta ett nytt kapitel i ditt liv.