Tomt och tyst

Annonser

Efter att snöovädret dragit och en klass 2 varning utfärdats, är det ödsligt i byn. En bil har jag sett åka förbi och den skulle säkert inte någon lång bit. Mannen ska ge sig ut senare och hämta våra föräldrar till födelsedagsmiddagen. Kanske inte det bästa väder att bjuda hem dem. Men vi brukar laga något gott och sitta en stund och umgås när de fyller år. De kommer inte ut så ofta just på vintern eftersom halkan är jobbig när man blivit lite till åren. Jag tror att det är viktigt för välbefinnandet att få umgås någon timme då och då. Som man säger: ett skratt förlänger livet och det vill vi ge dem.

Hundarna älskar när det kommer besökare och njuter av att det är mycket folk hemma. Först blir de uppspelta för att sedan bara gå runt för att bli klappade. Det finns alltid någon hand som är ledig, vilket de snabbt spanar in. Läkarna har ju kommit på att när man klappar en hund eller katt utlöses det endorfiner som gör att man mår bra. Något som gör att man håller humöret uppe och inte blir deprimerad. I skåne finns det kurser för att utbilda vårdhundar och jag tror att det snart kommer att finnas sådana på nästan alla vårdboenden. Det tycker jag är positivt och tänk så underbart att få ha ett djur i sin närhet även om man inte orkar ta hand om det fullt ut.

Vi måste ta hand om våra äldre på ett bättre sätt än vi hittills gjort.

Spännande dag för mig

Annonser

Sitter och tittar på hur de lyfter bort moduler från dagiset här bredvid. Färre barn har gjort att dessa inte behövs längre och nu ska de bort. Tidigare ökade mängden barn i byn så de var tvungna att hyra flera modulenheter så att alla skulle få plats. I vår lilla by har vi ändå fyra stycken dagis eller som det antagligen heter förskolor. Idag är det ju inte bara en förvaring av barn när föräldrarna arbetar, utan mer en förberedelse inför skolan. Förhoppningsvis är barnen mer förberedda på hur skolan är och kan en hel del innan de börjar. När jag var liten hade jag flera klasskamrater som inte kunde läsa och skriva när de började i första klass. Detta tillhör säkert undantagen idag.

Om en halvtimme kommer journalisten för att intervjua mig och det ska bli både spännande och roligt. Lite pirrig är man ju. Vet inte hur många gånger jag gått genom denna intervju i huvudet, men det är ingen idè eftersom jag inte vet vilka frågor jag kommer att få. Men jag hoppas att få fram det jag vill i artikeln. Håll tummarna. Inlägg kommer när de varit här.