Där fick jag feber också

Annonser

Idag var dagen då jag äntligen skulle klippa i rabatten vid uppfarten. Så efter frukost gick vi ut, JR hade ju trädäcket att snickra på. Tvätten var inte riktigt klar i maskinen så jag drog på mig handskarna och greppade saxen. Det var varmt och nästan outhärdligt då det inte var mycket till vind heller.

Hängde upp tvätten och satte mig i skuggan en stund. Tänkte inte klippa hela rabatten idag men är man en oxe så kör man på. Här skulle allt ogräs jämnas med marken. När jag var klar så traskade jag bort för att hämta soptunnan. Ja, jag var helt slut efter det. Fortfarande inte en enda vindpust att tala om. +28 ska man nog inte stå med ryggen mot solen särdeles länge har jag hört.

Det finns de som är smartare än jag och ikväll får jag sota för min envishet. Jag har feber och solfrossa. Här tjatar jag på JR att hålla sig i skuggan och dricka mycket vatten och vad gör jag själv? Jo, står i gassande sol och larvar i rabatten.

Att jag sedan har svidande ögon är också mitt eget fel. Det är ju ypperligt att ha solglasögon liggande i husbilen. De gör massor av nytta där. Kuma har sovit i skuggan hela dagen och varken rört ögonlock eller lekamen. Kontentan är att mina hundar är smartare än jag. Till och med JR slutade spika när han kände att det började bli för jobbigt. Men en stor del av trädäcket är på plats.

Kuma dristade sig att gå över det idag och snart kan han sova där i skuggan. Men eftersom vi inte har bråttom så blir det endast fyra rader per dag ungefär. Så cirka tre dagar till är det nog. Denna vecka ska vi inte köra någonstans utan stanna hemma!!! Allt frivilligt och det kan ju tyda på att vi trivs här på vår udde. Men nu har allt nästan återgått till det som var innan lockdown.

Jag har börjat se bilar som tyder på att turister från norra Frankrike tagit sig hit. Snart kommer även andra från Europa ner hit. Hörde på radion att de förbereder för turister på stränderna närmast oss i Vias och Portiragnes. Värmen har i alla fall kommit med besked.

Efter iskalla hundpromenader

Annonser

Måste jag absolut pigga upp mig med fler minnen. Jag har flyttat runt en hel del i vårt avlånga land, sedan jag gav mig av från föräldrahemmet. Vid en tidpunkt bodde jag i Göteborg och efter en första omtumlande tid, fann jag mig väldigt bra tillrätta där. Trodde faktiskt att jag skulle bo där resten av mitt liv. Men så blev det inte.

Jag började lära känna olika människor och en del var infödda göteborgare, vilket innebar att de hade vissa uttryck som jag inte alls kände igen. En händelse jag skrattat åt många gånger är den jag ska berätta nu. Jag skulle besöka en kompis och när jag ringde på dörren hör jag en röst som ropar att det är öppet och bara att kliva på. Vilket jag gör och ropar tillbaka att det är jag som kommit. ”Hej, du kan ställa skorna i svalen!” får jag till svar. Gissa om jag stod som ett frågetecken. Där jag kommer från är svalen skåpet under kylen eller kylen. ”Menar du verkligen det?”, frågar jag. Min kompis bekräftar att jag ska ställa skorna i svalen. Jag ruskar på huvudet åt denna konstiga människa och går in i köket, öppnar kylen och ställer in skorna där, bland mjölk och andra matvaror.

Fler människor kommer och det är bestämt att vi ska äta middag ihop, så efter lite prat och ett glas vin, börjar min kompis att förbereda det hela. Plötsligt hör vi ett gapflabb från köket och alla rusar in dit. Hon står med ett par skor i handen, mina skor, och kylskåpsdörren är öppen. ”Vems skor är detta?”, frågar hon. ”Mina, du sade ju att jag skulle ställa dem i svalen”, svarade jag. Alla börjar skratta och jag står som ett frågetecken. När de lugnat ned sig, förklarar de att i Göteborg är svalen detsamma som tamburen eller hallen. Fy, vad dum jag kände mig just då. Idag tycker jag att det är en rolig historia.  Tur att det inte var vinter och hon sagt att jag skulle lägga jackan i svalen. Kan se hur jag knölar in jackan i kylen, undertiden jag funderar om hon är riktigt klok. Ha ha…..