Nytt År 2019

Annonser

Vi hade önskat att kunna fira in det nya året mer normalt, men när någon lyckades göra hundarna övernervösa dagen innan nyårsafton med en banger eller bomb på trappan, gick det inte. Turbo som klarade förra året galant var som ett asplöv då det small till ute vid 17.00 tiden. Precis när de skulle få sin mat och hon kissade ner köksgolvet. Så det till att ta moppen och våttorka klinkern innan de kunde äta. När vi sedan ätit den goda fläskfilégratängen Mr J lagat, skulle vi sätta oss i soffan och invänta tolvslaget. Då var klockan drygt 20.30 på kvällen. Jag hade släckt ner alla rum mot gatan och stängt till dörrarna, så kom det en smäll igen och Turbo kissade ner golvet mot vardagsrummet. Efter upptorkning och moppning stängde vi dörrarna till vardagsrummet som vetter mot trädgården, satte upp ljudet på tv:n till en väldigt hög volym.

Vi fick upp Turbo i soffan mellan oss och strök henne över bröstet i lugna tag. Unkas och Kuma var nervösa men de är ju mycket äldre så hörseln är inte lika skarp och de klarade sig bättre. Vid tolvslaget hällde Mr J upp champagnen och det sade naturligtvis plopp när korken släppte. Turbo flög upp och något skålande just då var inte att tänka på för oss. Vi gjorde om proceduren och helvetet brakade loss i byn. Lugna ord och händer som lugnade tösen fick henne att trots hyperventilering ligga still mellan oss. Efter tre kvart skålade vi för 2019 och Turbo andades lugnare och Mr J tog ut hundarna för rastning i trädgården. Sedan lade hon sig mellan oss och somnade  och vi kunde skruva ner ljudet på tv:n till en mer behaglig nivå. Vid två var vi urtrötta och champagnen urdrucken. Hundarna skulle få en sista rastning innan nattedags. Mr J gick ut med dem i trädgården och då var det någon idiot som smällde en smällare, varvid hundarna rusade mot dörren och ville in fort som ögat.

Det ringde i öronen efter att ha haft ljudet på så högt hela kvällen och vi var helt slut när vi lade oss. Jag säger bara:” inte ett nyår till på detta sätt”. Om vi inte hade sålt våra bössor så hade jag gett mig ut med hagelbössan, så arg var jag.

Nytt år

Annonser

Dimman låg tät över byn igår och ett fint duggregn föll på oss när vi gick bort till farmor. Det var skönt att ha de nya skorna och kändes stadigt. Tyvärr, roade sig någon på den gatan med att skjuta smällare i stort sett hela kvällen. De ungar som sköt var inte arton år, för hade de varit det så var de dvärgar allihop. Vi gick hem vid nio och hade tur att det var lugnt precis då.

Sedan satt vi som i koma, då den sista kladdkakan var lite för bra. Högt ljud på tv:n och efter några skall från Unkas var hundarna lugna. Kuma lade sig bakom soffan, då han har svårt för ljuset från fyrverkerierna. Vi är glada för att ha en hög häck som gör att ljuden dämpas och ljuset inte syns så bra. Champagnen vi drack vid tolvslaget gjorde att koman släppte. Vi skålade och hoppas att detta år ska bli roligare än det som var.

En granne har förkärlek för att slå på stort när det gäller fyrverkerier och till hans fördel ska sägas att de väntade till tolvslaget. Men då var det som andra världskriget på andra sidan gatan. Vi har inga fönster i vardagsrummet åt det hållet så det kändes inte alltför jobbigt. De drog på allt vid tolv och efter tio minuter var det tyst igen.

Vi tog en ordentlig sovmorgon idag och ska inte göra speciellt många knop resten av dagen heller. Hundarna sover och vi slappar. Ser en del som är ute och går. Vi brukar möta flera motionärer var januari. Nyårslöften kallar vi dem. När vädret är tråkigt och blött eller kallt försvinner de snabbt. I slutet av februari är de flesta borta och de enda vi träffar på är andra hundägare. Vi som ger ett livslångt löfte till våra hundar när vi skaffar dem.

Ibland kan man undra

Annonser

Jag undrar ofta vilka det är som hittar på dessa reklamfilmer som visas i tv. Tror de att människor är korkade eller tycker att de är bra. Den senaste reklamsnutten som jag reagerat på är där en kvinna går omkring i en affär och skriker Liam som en tok. Jag har inte en aning om vilken affär det gäller. Samtidigt ser man olika varor med pris som hon lyfter ned i sin korg, dessa varor lägger jag inte märke till eftersom jag bara blir irriterad på hennes hojtande. När jag såg reklamen första gången var jag endast intresserad av vem denne Liam var och vad han höll hus. Det visade sig vara kvinnans man som stod och höll på med några verktyg. Troligtvis skulle detta vara roligt vilket jag inte riktigt förstår.

Det ska väl vara meningen att man som tittare ska komma ihåg både varor och affär, vilket jag åtminstone inte gör. Den enda tanke som flyger runt i mitt huvud är att hade jag varit denne man, så hade jag begärt skilsmässa direkt. Vilken satmara till fru som går runt och skriker i affären.

Så ett tips till reklammakarna från mig är att i nästa reklamfilm, visa denne man som nyskild gå och leta efter en burk vita bönor och ett paket bacon. Ungkarlsmat som är rätt torftig, men han måste vara lyckligare trots det då han slipper denna skrikande kvinna.

En annan sak som jag tackar för är att tv4 ska sluta att höja ljudet under reklamavsnitten. Så skönt att slippa ha denna kvinna skrikande i sitt vardagsrum om kvällarna. Samt även annan löjlig reklam som man bara retar sig på. Nu kan åtminstone jag ignorera reklamen och dricka mitt kaffe i lugn och ro.