Idag var det dags för mig att ta mig till den rosa trailern och JR lovade att köra mig till Salle l’instanse där mammobilen skulle stå parkerad. Men vi tog det lugnt då den skulle stå där hela dagen. Därför gjorde vi alla de vanliga sysslorna innan det var dags att köra iväg.

Jag har inte fotat något och det var väl lika bra eftersom himlen visade upp 100 nyanser av grått idag och luftfuktigheten gjorde oss matta. Så det blir en återblick och jag har funderat lite på vilket år som jag ska landa i. Men så kom jag på att i princip blunda och scrolla fram och se var jag hamnar.

Det blev oktober 2015 och från en promenad då jag gick med Nellie till vänster och Kuma till höger. Nog kändes det att hösten gjort sitt intåg, men jag säger som JR ofta säger: så länge det inte regnar är det okej.

Jag har aldrig gjort mammografi förut och kan inte förklara varför det aldrig blivit av. Har hört att det gör så ont och det ska jag berätta om här i bloggen om hur min upplevelse var. JR släppte av mig och sedan förberedde han sig på att vänta i Mackan med hundarna. Jag gick fram mot bordet de ställt nedanför trappan upp till trailern. Många damer satt utanför och väntade. En dam kom till min hjälp och visade att jag skulle skriva mitt namn och komma ihåg mitt nummer. Sedan skulle jag fylla i en blankett och ta en plastmapp. Det fanns inte så många stolar men jag fick en av damen och det var skönt. Behövde inte sitta på en mur för det hade aldrig fungerat för mig.

Första snön kom i november 2015 och naturligtvis smälte allt bort nästan direkt. Jag behöver säkert inte berätta att det inte var ett väder jag älskade. Tack gode gud för vårat torkskåp som vi hade i garaget, Satte igång det innan det var dags att gå med hundarna och de var så nöjda med att bli torkade med varma badlakan. Efter två vändor först med Nellie och Kuma och sedan Unkas, var det bara för mig att skala av mig alla våta kläder och hänga in i torkskåpet.

Fina Unkas på vår kökssoffa 2015 i december. Kan nästan garantera att JR höll på att laga mat och han höll superkoll så att det skulle bli någon liten smakbit. Det är så JR lagar maten.

Åter till dagens begivelse. Jag satt på denna plaststol i drygt två timmar och det var ingen hit kan jag berätta. Jag fick ont i ryggen och sedan började min nacke att värka. Inget bra väder att sitta ute i idag. Pratade lite med damerna som satt bredvid mig och de hade så roligt åt Turbo och Lino som satt och tittade på mig. Efter ett tag blev de trötta och lade sig ner. Äntligen var det min tur och jag hade nummer 88 så det var flera som satt kvar ute och väntade. En läkarsekreterare var första instans och hon skrev in mig och jag är lite stolt över att ha klarat av alla formaliteter på franska. Fick vänta en stund och sedan var det dags för undersökning. Först en sköterska som riktigt klämde på brösten och kryssade i normal på min lapp. Sedan var det dags för scanningen och ja det gjorde ont. Nu var jag ju rätt stel efter all väntan men genomförde alltihop och bet ihop. Ska väl medge att det inte var det ondaste jag varit med om så jag ska inte gnälla.

Nu är det gjort och om två år är det dags för nästa sade läkarsekreteraren. Så jag har tid på mig att glömma det onda.

Ett år gick och det blev nästa år vilket inte var det allra roligaste i mitt liv men varför se tillbaka på sådant som brutna ben? I morgon/dag är det tisdag och då ska vi få hit hantverkare som ska montera