Vilken dag!! Jag började ju denna morgon med att försöka få tag i handläggaren för äldreboenden i vår kommun. Fick inget svar alls från vare sig henne eller hennes chef. Vid halv två var det dags att ta in det tunga artilleriet och mannen åtog sig att ringa. Gissa vad? Han fick tag i människan direkt! Med andra ord har hon slagit bort mitt samtal hela dagen då jag uppgett det i hennes svarare. När hon såg mitt nummer klick och svararen kom in direkt. Mannens nummer kände hon inte till och då gick det bra att svara. Eftersom han varit vd i många år, kan han få till en mycket auktoritär röst och jag vet att folk blir skrämda av den. Han varken höjer rösten eller skäller, utan bestämmer att såhär ska det vara.
På fem minuter har pappa fått rummet här i byn och jag kunde börja planera flytten. Men jag tycker handläggarens sätt är under all kritik. Var borta och tittade på rummet och pratade med föreståndaren som även hon bor i byn. Pappa blev ju glad och väntar ivrigt på att få komma hit. Men vi har ett problem och det är att han tappat bort lappen med mitt telefonnummer och jag har inte numret till själva avdelningen där han är. Försökte få honom att kalla på en personal så att jag fick prata med den. Men han fick svar att de inte hade tid. Då försökte jag få pappa att ta reda på gatuadressen så jag kunde leta på Eniro. Kammade noll även där. Allt låter kanske som att det gick lätt att få pappa göra alla dessa saker, men eftersom han hör så dåligt fick jag förklara en miljon gånger och höll på att bli galen på köpet. Inte lätt med äldre, äldre pensionärer.
Jag är så trött i huvudet nu att jag låter allt vara tills i morgon. Pappa får komma hit, och vi har bestämt att det blir onsdag nästa vecka. Jag ska se till att hans säng blir bäddad och hänga upp gardiner i fönstren. Vi flyttar lite saker i helgen och sedan får vi hyra ett släp och ta dit resten. Han har bott i ett väldigt kalt rum tills nu, så han är glad för det lilla och kommer inte klaga att allt inte är på plats direkt. Med tavlor på väggarna och några mattor på golvet blir det rätt ombonat ändå.
Nu får vi våra föräldrar på samma boende och det var ju så deras tillvaro i byn började. De bodde med sina makar på samma våningsplan i huset vid byns början. Nu kommer de att bo i samma hus men i olika ändar av korridoren.
