Funderade hela dagen igår på att skriva ett inlägg om näthatet, efter att ha sett på Uppdrag granskning. Men idag ramlade jag på nedanstående you tube klipp och kände att det räcker med att titta på dessa kvinnors uppläsning. Vissa får håret att resa sig på mitt huvud. Mannen och jag pratade om detta näthat i morse och han sade, att det var väl bara att inte bry sig om vad dessa konstiga människor skriver för kommentarer. Visserligen kan man det, men vad gör man om det är direkta hot? Inte så lätt att glömma och inte tänka mer på. När man inte vet om den som skriver verkligen menar att göra det han skriver eller om det bara är rena rama nonsens, så är det inte så lätt att strunta i det. Jag vet hur det känns att vara rädd att gå utomhus, då man inte vet om någon förföljer en eller ska attackera. Man smyger efter husfasaderna och gör sig så osynlig man bara kan. I mitt fall visste jag att någon hjälp från polisen skulle jag aldrig få då den som stalkade mig var nära anhörig till en polis. Så det enda jag kunde göra var att flytta till en stad fler mil därifrån. Trots det fortsatte jag att smyga fram på gatorna under lång tid efteråt. Rädslan blir en ständigt följande skugga.

Ändå var detta innan alla sociala medier startade i Sverige. Tror att många fler än just dessa kvinnor varit och är utsatta för detta hat. Kanske ännu värre hot än den text vi kan se nedan. Det är inte bara kvinnor som blir utsatta och detta måste vi alla sätta stopp för nu.

Så blev det ett inlägg ändå om detta näthat och det var skönt att få skriva av sig.