Yrke – demonstrant

Annonser

Malmö 5/11-2015. Kerstin går till stadshuset och ser alla människor som befinner sig där. Då ser hon ett bekant ansikte eller snarare ett ansikte som tillhör en väninnas barns.

Men är det inte Magnus ? Jovisst är det det. Hon frågar vad han gör där. Magnus undrar vem hon är och hon förklarar att det är Kerstin, tidigare skolkamrat med hans mamma Agneta. Han säger sig sympatisera med de romer som just blivit bortmotade från Sorgenfri. Kerstin frågar hur hans mamma mår och om hon fortfarande bor i Limhamn och Magnus bekräftar att det gör hon och arbetar som advokat. Bor han hemma fortfarande? Nej, mamma köpte en bostadsrätt på Möllan till honom. Vad arbetar Magnus med då? Nja, ingenting utan han studerar olika saker, mest politiskt just nu. Flickvännen jobbar lite då och då, men mamma skjuter till pengar så de kan betala hyran. Det var ju snällt av mamma.

Kerstin undrar varför han har så mycket kläder på sig. Då förklarar Magnus att det är för nätterna är så kalla nu. De vill ju stanna hos romerna så därför måste man hålla sig varm. Då minns Kerstin att hon faktiskt sett Magnus ansikte i tidningen på morgonen. Han var en av dem som polisen tog till häktet då de var för våldsamma. Jo, det stämde nog medger han. Men då var han inne i värmen på natten och behövde ju egentligen inte alla kläder. Varför lämnade han inte en del av dem till de romer som satt utanför stadshuset? Det kan inte Magnus svara på, men antyder att då skulle han nog inte få tillbaka dem.

Kunde inte Magnus låta några av romerna få komma hem till honom och sova på natten, undrar Kerstin. Nja, det fungerar nog inte, anser han. Konstig inställning. Men kan inte han och de andra aktivisterna fixa någon lokal där romerna kan sova och bo i? Magnus tycker att det är viktigare att de stannar där de är för att demonstrera. Det är kommunens skyldighet att ta hand om romerna.

Kerstin säger sig inte förstå hans argument. Magnus undrar vad hon gör där, om det är av nyfikenhet hon kommit dit? Nejdå, Kerstin har lämnat lite varma kläder som hon hämtat uppe på vinden och även delat ut varm buljong till romerna.

Sedan går hon iväg med en skakning på huvudet. Hon anser inte att man ska göra ett jippo över andra människors misär.

Intressant yrke

Annonser

Ibland funderar jag på att det hade varit roligt att vara privatdetektiv. Men jag undrar om man verkligen kan leva på det? Om man får klienter med mycket pengar så klarar man väl sig rätt bra kanske. Det gäller att man tycker om att lösa gåtor och hitta vägar för att vaska fram sanningar eller stulet gods. Allra bäst är väl att slippa konfronteras med den man spionerat på eller försöka få tillbaka det stulna. Man lämnar över de bevis man fått till klienten och sedan är det upp till mottagaren att göra polisanmälan eller konfrontera den misstänkte. Tålamod behöver man säkert också ha, då det kan ta tid att få fram uppgifter och information. Detta var bara tankar som ramlade över mig idag och inget som jag funderar på att sadla om till.

Undrar egentligen hur många tankar som far genom huvudet varje dag? För ibland känns det som huvudet håller på att explodera. Därför är jag så glad att ha yogan, då man tömmer huvudet på alla tankar. Efteråt känns det som att jag har en tom duk, där nya tankar kan få plats. Precis som när en konstnär sätter upp en duk, som ska fyllas med ett nytt motiv. Det är bättre än att behöva måla över gårdagens tavla, vilket jag gjorde innan jag började. Det blev bara en enda röra av tankar och tillslut började jag må dåligt av det.

Nu ska jag ta ledigt resten av kvällen och börjar med att ge hundarna mat.

Augusti 2014 021

Sedan tanka ned lite nya foton från kameran.