Idag hoppade jag över både yogan och meditationen då jag hade annat som behövdes göras.
Jag har varit hos badrumsfrisören. Det betyder att jag som vanligt toppat mitt hår själv. Det verkar kanske snålt, men efter att ha tillbringat många timmar i frisörsstolar och gått därifrån med helt fel frisyr eller kortare hår än jag tänkt mig. Har jag börjat klippa håret själv. Nu är jag nöjd varje gång och skulle jag inte vara det kan jag alltid fixa till det efter någon dag.
Jag vet hur jag vill ha mitt hår och vad jag trivs med.
Det kan mycket väl vara så att jag har svårt att förklara för frisören hur jag vill ha mitt hår. De får en bild i huvudet efter min förklaring och jag har en helt annan.

Så efter att ha dragit i längderna flera dagar nu så har jag klippt bort allt friss. Har en längd jag vill ha på det och kan få blank fin frisyr.

Oj, nu gick elen när jag skrev detta. Händer ofta i vår by nuförtiden. Men ett par sekunder och den gick igång igen. Bara att gå runt och ställa klockor och sätta igång allt igen då.

Inte bra att titta på program som t ex hustoppen innan man ska sova. Man får så många tankar om hur man skulle kunna göra i huset. De flest skulle bli väldigt dyra också.
Så nu gäller det att skala ned tankarna till mer realistiska och genomförbara. Annars har vi byggt om huset och det har vi inte råd med.

Men det är roligt att se alla dessa konstiga hus och man finner alltid någon grej som man skulle vilja ha.
Fast det viktigaste är nog att leva i ett personligt hus och inte i någon utställningslokal. Det ska synas att människor bor i det och även djur.

Nu ska det bli skönt att koppla av och släppa alla tankar på jobbet. Vi ska bara slappa och titta på tv en stund efter maten och innan sista rastningen med hundarna.
Har precis sett djursjukhuset och alla fina djur som behöver vård. Men jag blir arg då en kvinna kommer in med en liten valp. Hon har sin dotter med som berättar att när hon var ute med den så började den halta. Min misstanke är att tösen burit valpen som sprattlat och ville ned. Där hamnade hon på asfalten och fick en spricka i benet. Det får man inte när man bara går.
Barn ska inte gå ut med hundar eftersom de inte klarar av det. Jag blir arg på mamman som inte begriper bättre. Det är en sak att leka med valpen hemma och en helt annan sak att vara ute och promenera med den.
De borde nog inte ens ha en hund efetrsom de inte verkar förstå sig på djur.

Nu släpper jag det och kopplar av. Ett djupt andetag och tänka på något annat.

Jag borde egentligen inte titta på program som spårlöst, men kan inte låta bli. När personen som letar sina rötter hittar föräldrar och syskon bölar jag som en tok.
Det är sorgligt och roligt på en och samma gång. Jag undrar bara om det visar sig att ens biologiska föräldrar var missbrukare eller inte vill kännas vid barnet. Vad känner man då? Ibland är det kanske bättre att ha drömmen kvar än att få veta sanningen.
Det är svårt att ta beslut om hur man ska göra i en sådan fråga.
Nu har jag snyftat klart för idag.