JR skrattade lite när jag berättade vad min mamma kallade storhandlingen, men han anammade idén om att göra en rejäl handling och idag slog han på stort för nu har vi nog middagar i nästan två veckor. Såhär i coronatider känns det som en väldigt bra strategi. Därför fick Mackan en kort sväng idag och jag pysslade med saker här hemma. Bäddning, dukning för brunch och sedan var det dags att ge lite mat till småknuttarna som vi kallar alla småfåglar som tycker att vår restaurang är bra. Idag bjöds det på talgboll och baguette i finfördelade bitar. De har ju inte så stora näbbar våra gäster.
När serveringen var klar blickade jag ut mot vårat vinfält och nu är det inte många blad kvar på vinrankorna. Den som följer bloggen ser att på en vecka har det hänt lite därute. Om man tittar noga ser man även en traktor vid det nybyggda huset och den for genom fältet senare idag. Klippning av buskarna gissar jag på men kunde inte se någon skillnad efteråt. Fast ett vältränat vinkunnaröga kanske ser det.
Det blev rätt fullt i både kyl, frys och dragskåp när JR lastat ur dagens inköp. Ser riktigt trevligt ut och jag fick apelsiner och clementiner till ny morgonjuice. Kan berätta att ischiasen hållit sig inom rimliga gränser idag och jag har kunnat röra mig hyfsat. Igår innan vi skulle sova var det riktigt djävligt om jag får säga det. En paracetamoltablett hjälpte mig att somna in och när jag så vaknade i morse lite bävande för hur värken skulle vara, blev jag glatt överraskad att den inte var så hemsk. Jag är rätt duktig på att tåla värk och har en hög tröskel så idag har jag varit glad.
Lakanen sattes i tvättmaskinen och hänger och doftar gott i dressingroom. Ett perfekt rum att låta tvätten torka i såhär på hösten/vintern, då det är enligt mig otroligt varmt därinne. Så att JR har sin privata toalett i rummet innanför är perfekt då han är frusen såhär års.
Men annars har jag tagit det väldigt lugnt idag för att inte överanstränga denna sabla nerv som spökar ibland. Tror det hela har blivit värre sedan jag bröt benet. Jag haltar en del men då jag tränar yoga varje dag så har jag inte särskilt ont i ryggen, som sagt så har jag en hög smärttröskel. Mitt mål är att vänster ben och ankel ska bli starkare. Det går sakta men en dag ska jag även kunna cykla har jag bestämt. Jag ska cykla till Super-U på Gamla Bettan alldeles själv. Rätt plan väg dit så jag har stora förhoppningar. Kanske får JR cykla bredvid på sin tesla.
Efter ett par dagar med regn och gråväder blir det lite rufsigt och tufsigt ute i trädgården men det är ju höst. Idag har det varit +18 i skuggan och vi tar tillvara på dessa dagar då det ju är viktigt med d-vitamin enligt forskarna. I eftermiddags ropade JR till mig att komma och titta i köksfönstret. Där på himlen kunde vi se hundratusentals fåglar flyga söderut. Ja, vintern är väl på gång också. Men ännu så väntar åtminstone vi ett tag med att utropa det här nere.