För 23 år sedan rusade jag direkt från jobbet och hem för att byta till min vinröda bröllopsklänning. Sedan körde vi i ilfart till rådhuset i Trelleborg och en timme senare hade jag bytt efternamn för första gången i mitt liv.
Vi brukar ge varandra något litet denna dag och jag fick ju den stora krysantembuketten av JR och han fick en klocka av mig. Men idag köpte vi den allra finaste present vi någonsin gett till varandra och Lino fick vara med på den presenten.

För att kunna skaffa denna present var vi tvungna att köra till Agde. Vi hade avtalat en tid för ett möte där.
Det blåste en del idag så det var faktiskt skönt att vara ute och åka. Inget skönt väder att vara ute i tycker jag trots att solen faktiskt visade sig.
Där borta på andra sidan finns ett hus som vi ska till. Det är verkligen fint här i Agde men fy tusan vad de bygger om och vi var tvungna att köra runt en bra stund innan vi hamnade på rätt gata nere vid vattnet,
Äntligen framme och vi är så stolta över att Lino klarade av att vara ensam i husbilen under tiden vi gick till mötet med hans lillebror. Vi såg vår nya hund för första gången och det var en underbar stund, JR satt med honom i famnen länge och så var det avgjort där var Jack en 3 veckor gammal ursöt golden retriver valp. Jaja alla valpar är söta men en del får man en viss känsla för och JR visste direkt att det var honom vi skulle ha. Nu blir det till att vänta på att Jack inte behöver sin mamma lika mycket längre. Det var namnet vi gav honom och även det kändes rätt.
Jag hade en bubblande glad känsla i magen när vi startade färden hem. En ledsamhetsklump som jag haft i magen släppte en del och nu är jag glad för Linos skull.
Lino har förändrats en del sedan Turbo somnade in. Han verkar mer vuxen och ja annorlunda på något sätt. Svårt att riktigt beskriva hur, mer än att han verkar så sorgsen hela tiden och är glad endast korta stunder. Han tyr sig ännu mera till oss nu än tidigare och vi öser kärlek över honom.
Underbar solnedgång ikväll och nu har vi något fint att se fram emot.