Tidningen aftonbladet ska resa runt i Sverige för att försöka komma på varför det gått utför för socialdemokraterna. Allt beror på att partiet har fått en klick människor som vaktar sina positioner. Läser man Bodströms bok får man en rätt bra bild hur det går till i partitoppen. Alla som inte danats i ungdomsföreningen är automatiskt uteslutna. Att ha varit medlem i tio år räknas inte och man har ingen chans att få tillträde till någon högre position. Den som kan partistadgarna och retoriken har en given plats.
Därför hoppar unga lovande medlemmar av och söker sig till näringslivet istället. De släpps inte fram och deras idèer ratas automatiskt eftersom klicken inte vill se sig omsprungna. Det är inte enbart positionerna de är rädda om, utan även alla förmåner som ingår i ledningsjobbet. Även att man har chans att få ett toppjobb efter politiken. Har man sakta men säkert klättrat upp i hiearkin och sluppit jobbet som t ex sjukvårdsbiträde, vill man inte gå tillbaka till det jobbet, med urdålig lön. Tänk, vad mysigt att kunna ha en övernattningslägenhet i huvudstaden och ändå sin bostad på hemorten. Kunna ta del av allt som en storstad har att erbjuda när man så har lust.
Så kontentan är att man inte är villig att släppa in någon som kanske är duktigare och kan visa sig vara mer värdefull för partiet. Vad socialdemokraterna borde göra är att utnyttja valen till att få fram nytt folk. Kryssa fram nya människor istället för att låta det gamla gardet sitta i orubbat bo. Men när medlemmarna inte vill ha förnyelse blir detta resultatet. Unga människor söker sig till de partier som välkomnar nya idèer och människor. Där utbildning inte ses som en black om foten. De röstar därefter också vilket gör att miljöpartiet växer snart om socialdemokraterna. Kvar är de pensionärer som alltid röstat på sossarna och de blir bara färre och färre med tiden.
