Jag brukar fantisera

Annonser

JR brukar säga att jag verkligen har livlig fantasi och då är det oftast endast mina drömmar han får ta del av. Det jag brukar fantisera om i vaket tillstånd skriver jag ibland ned eller så låter jag det stanna i huvudet. För det är nämligen så att jag kan se figurer på golvplattornas mönster eller på väggar, gardiner, mattor ja på det mesta. Det är ansikten, djur, blommor och egentligen vad som helst. Jag tycker så mycket om att försöka se figurer i det som omger mig. Så idag när jag gjort klart för frukost och satt mig ned för att vänta på JR som jag lyfte blicken och….

Är det inte en liten grön alien som står ovanpå tomaterna? Helt klart är det det och han tittar på mig. Undrar om han är vänligt sinnad eller kommer han att försöka döda mig inatt? Ni har väl sett filmen Transformers? Jag älskar dessa bilar som blir robotar men så finns det ju naturligtvis elaka bil/robotar också och de har sådana här små elaka saker med sig som nästlar sig in överallt. Tur jag har min riddare JR som precis nu dödade den gröna alien. Nu kan jag sova gott inatt.

Börjar bli riktigt grönt här på vår frukostveranda. Men såhär års är det lite kyligt att sitta här. Det får vänta tills våren då. Men jag går gärna ut här en stund varje dag och njuter av utsikten bort mot bergen och ner till floden Orb. Jag kan inte se den hemifrån men det går en väg dit som börjar på andra sidan den stora leden som går förbi byn. Om jag tittar åt andra hållet går gatan upp mot torget och jag kan se att den stora blomman på aloeveran är borta nu. JR berättade att de verkar ha tagit bort hela växten och jag förstår varför. Den var enorm och tog stor plats på tomten. Ödetomten bredvid har fått ägare och de verkar förbereda ett bygge av något där. Ska bli roligt att se vad det blir tillslut.

Så glad att citronträdet som är mer en buske blivit så fin. Vi har bestämt att ha det som en buske och inte göra det till ett träd. Nu återstår bara att vänta på små gula citroner. Tyvärr tror jag inte min avokado klarat sig så jag får försöka med en ny kärna till våren. Majsen verkar bli bra så något har jag lyckats med.

Ikväll äter vi köttfärspaj och den är så god.

Nu dröjer det

Annonser

Tittade i almanackan när nästa storhelg inträffar, och det är många veckor kvar till påsk. Då har vi förhoppningsvis hängt undan vinterjackorna och allt har börjat slå ut i naturen. Vi har sluppit regn i några dagar och slipper halka omkring i leran. Men med plusgrader kommer nederbörden som regn hos oss. Läste en blogg från södra Frankrike där de haft +18 på nyårsdagen. Känns väldigt mycket som något jag uppskattar. Men det är säkert lika mörkt om kvällarna där såhär års.

I morgon kväll kan ni titta upp mot himlen mellan 18.00 och 22.00. Då passerar kometen Lovjoy jorden på 70 000 miljoner kilometers avstånd. Utan månens sken kan man säkert se den med blotta ögat. Titta mot söder och Orions stjärnbild, då finns den där lite till höger med ett grönt sken omkring sig. Nästa gång den passerar lika nära är om ca 1000 år och då är det andra som får se den. Vi som lever här nu finns förhoppningsvis på någon trevlig plats tillsammans med de vi tycker om.

Jag brukar alltid titta upp på himlen då jag rastar hundarna innan sängdags. Ibland ser jag något som far fram i snabb fart långt borta. Säkert en satellit. Kanske en som kan zooma in dig och ser precis vad du gör. Någon gång har jag vinkat för att visa att jag också ser den och vet vad de håller på med. Men visst hade det varit roligare om det varit en rymdfarkost från någon annan planet. En vänligt sinnad då naturligtvis. Några rymdvarelser som säger till varandra: ”titta det står en liten tant och vinkar i en trädgård.” De kanske undrar om jag vet om att de flyger däruppe och vinkar tillbaka, fast jag inte ser det.

Mannen säger att jag har en väldigt livlig fantasi, vilket jag bara ser som en tillgång. Fast ibland kanske den skenar lite väl fort. Som den natten jag vaknade och tyckte mig höra att någon höll på att ta sig in i huset. Jag blev helt kall och lyssnade intensivt efter något ljud. Men ja besinnade mig såpass att jag lät bli att väcka mannen, då jag insåg att med tre hundar i huset hade det blivit ett herrans liv om någon klampat in. Våra hundar sov tungt och jag kom fram till att det måste varit en dröm som fått mig att tro alltihop. Fast jag steg upp och gick ett varv för att vara riktigt säker. Man vet ju aldrig.