En kall morgon som ändå bjöd på sol, mötte vi idag på morgonrundan. Idag är det lika lugnt som vanligt i byn och det hoppas jag får fortsätta. Det är sällan man hör sirener och när man hör dem så reagerar alla. Vad har hänt nu och är det ambulans eller brandbilar som hörs? Någon polissiren är ännu ovanligare. I Göteborg hördes de flera gånger om dagen och ingen reagerade. Man blev avtrubbad och funderade inte över vad som kunde ha hänt.

Jag passerade en fyrvägskorsning varje dag, när jag åkte till och från jobbet. Ofta blev man stående vid trafikljusen och det märktes att många var irriterade över det. Alla hade bråttom till jobbet eller hem. En dag när jag anlänt till mitt jobb, fick jag höra på radion att en man som visat ett finger åt en annan bilist, blivit knivhuggen. Det hände i just den korsning jag brukade passera. Den som knivhögg var knarkpåverkad och hade blivit vansinnig över att någon visat ett finger åt honom. Efter denna händelse var jag rädd varje gång jag kom till korsningen.

I vår by har vi ett trafikljus för gångtrafikanter och det blir rött då någon vill över gatan. Tror knappast det utmynnar i någon särskild irritation då det någon gång lyser rött. Här finns en trygghet som man aldrig har i en stor stad. Visst finns det missbrukare här också, men polisen vet exakt vilka de är och händer det något så är det i dessa kretsar. Vi andra i byn råkar sällan ut för deras aggressioner. Detta lugn som finns hoppas jag skall bestå. Att vi kan få vara trygga i byn.