Ibland växlar livet på bara ett par minuter och det har jag upplevt idag. I nuläget vill jag inte skriva om det då det är så påtagligt. Men jag kommer att skriva om det senare då saker och ting är på rätt köl igen. Men en sak kan jag säga att man ska aldrig lita på människor. Även om du hållit dem under armarna då de haft det svårt och gråtit hos dig, är det inte säkert att de inte hugger dig i ryggen.

Därför litar jag mer på djur. De visar direkt vad de känner och spelar inte spel bakom din rygg. Allt detta har endast hänt mig indirekt, men jag berörs av det ändå. Jag blir arg och vill hugga direkt, men besannar mig och väntar på det som min mamma sade: synden straffar sig självt. Ett annat bra uttryck är: den som gräver en annans grav ramlar själv däri. Det blir nära till hat och återgäldning, men så lågt tänker jag inte sänka mig. Jag litar på att andra ordnar det. Nej, jag har inte lejt någon att göra någon annan illa.

Jag vet att det som styr våra liv ordnar allt. Jag är troende på makter starkare än vi någonsin kan ana. Vi är mer än vår fysiska kropp. En neurolog har övertygat mig om detta. Vad du gör andra drabbar dig själv. Det du sänder ut får du igen. Meningar som flera gånger bevisat att vara sant. Nu ska jag hålla en som drabbats av slag i ryggen av en vän under armarna. Det blir min uppgift ikväll.