Vi var kanske lite spända på vad träffen hos Le Maire skulle innebära. Men att gå i duggregn uppför i tjugo minuter får en att slappna av. Vi var tvungna att pusta ut på trappan till kommunhuset innan vi gick in.
Vi var minst sagt varma och jag bytte faktiskt tunika precis innan vi skulle gå då en knapp i den jag hade på mig flög iväg när jag böjde mig ned. Apropå det så måste jag leta efter den idag när det är ljust.
Vi gick uppför en stentrappa då ljud av människor som pratade kom därifrån. Vi var inte först men bland de första som anlände. Tydligen är det så att akademiska kvartar är en regel här. De som anlände sist kom ca klockan åtta.
Jag blev inte riktigt klok på vem mannen med halsduken var, men han var trevlig och verkade vara en av de anställda i kommunen.Läste i häftet vi fick att han är teknisk chef. Bakom i kostym står vår Le Maire och han var väldigt trevlig han också. Han måste vara rätt populär då han haft sitt ämbete sedan 2014.
Vi var som sagt inte först men bland de första och jag traskade runt och hälsade på alla. Tänkte att det inte blir så jobbigt när fler anländer och lättare att hälsa när de kommer. Där hade jag rätt.
Här är ett porträttgalleri på tidigare gubbar som innehaft ämbetet och det enda färgfotot är på vår nuvarande Le Maire Alain Duro. Huvudet till höger vet jag inte vems det är, kanske en blivande Le Maire?
Fransmän är stolta över sin historia och inte som svenskar blyga att visa upp prominenta personer.
När de flesta anlänt till detta mingel ställde sig kommunens personal på ena sidan och var och en presenterade sig och berättade vad de sysslar med. Sedan berättade Le Maire lite om byn och dess historia. Där var tyvärr min franska skral och jag är glad att vi fick en goodiebag med ett häfte som heter Le guide du Thézanais. Där står en del historia om byn och även nyttigheter om myndigheter och annat smått och gott man kan behöva veta. Den ska jag läsa med hjälp av lexikon. Har endast skummat genom den idag.
Le Maire berättade också om kommande projekt och det lokala informationsbladet som kommer med jämna mellanrum och där man kan läsa om kommande händelser och fester mm. Efter presentationen var det dags för mingel och min rygg och mitt ben sade att nu var det dags för mig att hitta en stol. Mr J hämtade lite dricka och han fick whisky men madame skulle ha vin var det tydligen bestämt. Gott var det i alla fall. De anställda gick omkring med brickor med allehanda saker. Gott det också. Mairens fru kom och pratade med oss och berättade att vi var de enda bofasta vikingarna i byn.
Både Le Maire och hans fru visste vart vårt hus ligger. Det på spetsen kallar de det. Spetsen av y:et förtydligade de för oss. Efter två timmar tackade vi för oss och vi var inte de första som gick heller. Sade hejdå till Le Maire och vinkade till de andra.
Lämnade det upplysta kommunhuset och vandrade hemåt. Skönt att vi hade nedförsbacke då vi var rätt trötta i både ben och huvud. När vi kom hem till två glada hundar packade jag upp goodiebagen. Förutom häftet som jag skrev om tidigare fick vi en karta över byn. Väldigt bra för oss att ha. En busstidtabell där alla busshållplatser fanns med. En parkeringsskiva som kan vara bra att ha.
En fin penna med telefonnummer till maireriet och adressen. Vi tog var sin whisky, åt en sallad och sedan såg vi ”Katedralen vid havet”, en serie som vi känner till efter att ha läst boken. Behöver jag säga att vi har sovit som stockar. Det behövdes för idag händer det saker utomhus.
Montering av grinden. Bilder kommer i morgon på hur det blev.