Från stilltje till blåst

Annonser

Vaknade idag till vinden som ven kring husknuten. Gråa moln far fram över himlen som stora krigsskepp. Att ännu en självmordsbombare dödat 80 personer i Kabul, gör inte mitt sinne lättare. Man undrar om det någonsin ska bli ett slut på denna idioti?

Var tvungen att sitta och andas lugnt en stund. Det är mycket som gör att jag blir upprörd just nu. Husbilen som inte klarade besiktningen, utan måste in till verkstan och byta en grej som jag inte ens vet var den sitter. Något som sällan går sönder har tydligen gjort det på Mackan. Sedan alla lysen på både Mackan och Jeepen som passat på att gå sönder. Men det är saker som går att reparera, även om det tar lite tid.

Jag är ju väldigt engagerad i djur och deras välfärd. Därför blir jag både upprörd och ledsen över hundslakten i Kina och Korea. Så fruktansvärt att plåga djur till döds och ett djur som är människans bästa vän. En trogen kamrat, som bara vill dig väl och i gengäld vill ha kärlek och omvårdnad. Jag skriver på alla protestlistor som finns och hoppas att att en dag ska det bli stopp för allt djurplågeri.

Visst finns det solskenshistorier, och en är om mannen som övertalar hunduppfödarna att få köpa alla hundar som skulle slaktas. Han har räddat över 400 hundar idag. En annan är de som bor i Thailand och åker runt med mat till alla herrelösa hundar. De frivilliga veterinärerna som utför kastrering på både hundar och katter runt om i världen, samt vaccinerar dem mot diverse sjukdomar. Då känner jag att jag inte är ensam, utan att vi är många som kämpar mot ondska och tortyr. Tack för att ni finns och ger hopp.

Det händer en hel del

Annonser

I dagarna fick vi veta att Juholt blir ambassadör på Island ! Stackars islänningar som får en människa som aldrig rört sig i diplomatiska kretsar. Jag kommer bara att vänta på första klavertrampet. Någon på Twitter frågade vilket cv han hade visat upp för att få det jobbet. Det kan man verkligen undra. Men det är väl precis som vanligt att politikerna håller varandra om ryggen och delar ut högt kvalificerade jobb till folk som aldrig fått dem om de sökt på normalt sätt.

Nu är även Anders Borg ute i blåsväder och det efter att ha åkt på mutresor för att döda djur i våra skogar. Jag trodde faktiskt att det kostade mer än 2500:- att hänga med på jaktresorna. Frågan är vad Borg skulle ge i gengäld för denna modesta summa? Förresten tycker jag att man borde stoppa dessa jaktresor. Ska det vara ett nöje att åka ut och döda djur? För alla jägare vill ju påstå att det är för att idka viltvård. Struntprat!!!

En annan som verkligen håller på att göra sig impopulär är ju Trumpen. Nu är han osams med Mexikos president och den amerikanska pressen. Bra jobbat på en vecka. De som trodde att han skulle hejdas av republikanerna har fått se att de verkar låta honom hållas. Hans fru verkar inte alls glad över att maken blivit president och han verkar strunta i henne. Undrar vad som kommer att hända nästa vecka?

Äntligen har tidningarna börjat skriva om kvinnomisshandel och det är bra. Ju mer den uppmärksammas desto bättre. Skriv mer är min uppmaning. Låt alla kvinnor som utsätts få upprättelse och visa att de betyder något. Sedan tycker jag att våra politiker bör se över lagstiftningen och instifta strängare straff. Men till alla kvinnor:

Nära panik för en stund sedan

Annonser

Efter mitt yogapass och meditation, nyduschad och klädd, skulle jag ta kaffekannan och mobilen till kontoret. Mobilen låg int där jag brukar lägga den och ett intensivt letande började. Jag hittade den inte och plötsligt kände jag mig oerhört islolerad. Ingen panik men den låg under ytan och så kände jag mig så tom. Vi har ju tagit bort den fasta telefonen eftersom vi aldrig ringer på den och bara använt den i nödfall som t ex nu då mobilen var borta. Det enda jag kunde göra var att starta datan, maila till mannen och fråga om han fått med sig min mobil. Saken är den att vi har precis likadana mobiler och det är ju lätt att få med sig fel. Jag kunde ju lagt min på fel plats och han trott att det var hans. Efter att ha skickat mailet satte jag mig ned och tog några djupa andetag.

Då såg jag hur jag gick ut med hundarna för sista nattrastningen i trädgården, iklädd badrock. Vi hade ju badat bubbelpool innan och jag tog på mig den för att skyla mig. Jag brukar inte gå ut i badrock och såg hur jag stoppade mobilen i ena fickan när jag öppnade dörren för att gå in. Sedan tog jag av mig den och hängde den i badrummet, borstade tänderna och gick till sängs.

Det blev en aha upplevelse och jag gick genast in i badrummet och stack handen i badrocksfickan. Då kände jag en välbekant sak i händerna, mobilen och jag blev nästan lite lycklig. Nu var ju allt som vanligt igen och dagen skulle inte innebära en isolering från omvärlden. Så beroende har man alltså blivit av mobilen. Den är med mig var jag än går om dagarna och det känns så viktigt att bli nådd. Innan mobilens inträde i mitt liv, var jag ofta ute med hunden i flera timmar utan att bekymra mig om jag blev nådd eller inte. Då resonerade jag som så att var det någon som ville mig något så fick de ringa igen.

Idag tänker jag inte så och även om ingen ringer när jag är ute med hundarna, så vill jag veta att om det händer kan jag svara. Men det är en säkerhet också. Jag köpte min första mobil när jag bodde i Göteborg. Då ville jag ha den med mig eftersom jag kände mig osäker på kvällarna, då jag var ute med min hund. Där hade jag nytta av den, eftersom jag blev vittne till olika händelser som misshandel och kunde ringa polisen direkt. Med alla funktioner som finns i min smartphone, känner jag mig ännu säkrare. Vilket många föräldrar måste känna när deras barn befinner sig ute.

Visst är det lustigt hur beroende vi blivit av mobilen. Jag har ringt mannen och talat om att den är hittad.