Resan hem till Thèzán

Annonser

Måste skingra mina tankar och vad är bättre än att berätta om hemresan från Aeroport de Provence? Jag hoppade fram till framsätet och knappade in hemadressen på Lennart.

Det är en vid sväng man gör för att komma på rätt sida av etangen och det klarade vi galant. Bergen är rätt spektakulära ovanför denna förstad till Marseille.

Det är mest bara affärer och industrier som man kör förbi här nere.

Här har vi rundat hela klabbet och kör på rätt sida. Om någon inte visste det så är en etang ett slags insjö eller vik från medelhavet. På en sådan halvö som då bildas har man placerat flygplatsen. Skulle flygplanet inte klara av att lyfta så dimper det ner i vattnet. Men de flesta som flyger härifrån eller ner hit har väl badkläder med sig.

Eftersom man i Frankrike oftast skyltar till de större städer som ligger i slutet av vägen, så gäller det att veta åt vilket håll närmaste storstad ligger. Dit man ska alltså. Så här väljer vi att köra rakt fram mot Barcelona. Vår by ligger så att säga utmed denna väg. Ja, mer eller mindre nära då.

Inte så mycket trafik än så länge. Men nu var det husbilar och personbilar från Italien som körde mot Barcelona. Nog de som inte vill åka skidor då.

Där borta är det berg som heter:

En nationalpark som har många olika aktiviteter för den som tycker om friluftsliv. Bra att ta barn med så de får se annat än dataspel och mobilen. Tror inte det är någon bra täckning där och då kan de lära sig att umgås.

Här skulle jag fota lite julbelysning men Mr J körde för fort efter att vi stått i en kö en stund. Någon hade valt att köra in i en annan bil och bärgaren jobbade allt vad han kunde för att få bort bilarna. Men de hann inte sopa upp allt glassplitter och det var riktigt skräpigt.

Här vid stora Rhone står det flera husbilar. Ser ju riktigt trevligt ut och något vi kan tänka oss göra vid ett annat tillfälle. Om vi bara hittar ner dit förstås. Den ligger i alla fall i Nimes. Tror att det kan vara roligt att titta på alla pråmar och båtar som far förbi på floden. Antagligen fler på våren och sommaren än det är nu i december.

Så var det detta med att köra fort när någon ska fota. Man passerar ju Camargue och där kan man få se svarta tjurar. Jag såg dem och Mr J trampade gasen i botten så de försvann långt bakom oss i fjärran. Nåväl de hamnar nog på ett foto hos mig en annan gång. Inte heller slottet kunde jag fånga på kort. Får bli andra slott i framtiden då vi kör på mindre vägar.Kanske är det farten som gör att jag inte gillar dessa betalvägar speciellt mycket. Jag föredrar de mindre landsvägarna.

Äntligen kör vi in i vår hemmaregion. Occitane som det heter nuförtiden.

Vi närmade oss Montpellier och trafiken tätnar betydligt. Jag kan berätta att här finns ett Ikea som man inte kommer åt om man åker i husbil. Finns inte en enda parkering man kan stå på. Så därför köper vi över internet och beställer livrasion= hemkörning. Fungerar superbra.

Jodå vi är på rätt väg fortfarande och nu kommer det mer för oss kända städer. Vi ska ju inte vare sig till Barcelona eller Toulouse, men Montpellier är rätt nära.

Nu börjar det kännas bra. Rätt departement och snart är vi hemma.

Vi vinkar hejdå till vårat resesällskap. Roligt att träffas killar, men vi ska vidare en bit.

Nu kör vi av betalvägen och solen vill lägga sig och sova. Men Mr J vill göra två flugor på smällen och styr Mackan till Darty. Nu ska lilla jag få en ny mobil. Jag har surrat om det ett tag och tittat på olika modeller på internet. Nu vill han väl få slut på snacket och går resolut in och köper mig en Samsung Galaxy A40. precis den jag fastnat för.

Magen kurrar och innan vi svänger av mot hemmet, stannar vi vid McDonalds. Det är ju ändå lördag och visst ska man äta ute på restaurang då. Hundarna uppskattar pommes så de blir glada. Vi får ju en tjusig solnedgång också så vad kan man mer begära.

Tittar man noga så ser man månen och polstjärnan. Äntligen kommer vi hem och en lång dags färd är över. Nu ska Mackan få vila lite. Bara en del korta turer och hundarna var glada. Men de letade efter H och var lite konfunderade att han inte var i huset.

Vi är nog rätt mycket soffpotatisar. 🙂

 

Resan idag

Annonser

Vi steg upp tidigt, ja inte med tuppen men en härfågel skränade. Snabb bäddning och lite pressad apelsinjuice till frukost. Smörgåsar och en kanna kaffe tog vi med oss. Hundarna blev stirriga och ville inte göra morgontoalett. Tänk, om vi inte får följa med? Hur jag än försökte förklara så ville de inte förstå.

Här kan man åka till många olika platser och vad skulle vi nu välja? Frågan är väl vart vi skulle köra någonstans?

Nu har vi sorterat bort lite och har färre platser att välja mellan. Det ska alltså bli en tur mot öster idag.

Väldigt mycket åt öster till Provencale verkar det som minsann. Men hur långt och var där?

Någon som känner igen denna vy? De lustiga bergen vid Marseilles utkanter och nu blir spänningen olidlig.

Dit ska vi för att reka. Flygplatsen utanför Marseille. H kommer nämligen landa där sent den 21:a december och då gäller det att veta vart vi ska parkera vår husbil.

Dit ner ska vi och såhär efteråt kan jag berätta att det blev bättre än bäst. Inga problem att komma ner till Terminal 2 och med hjälp av en vakt kunde vi köra in på paketinlämningen och ställa oss. Där stod vi gratis i en halvtimme och Mr J var in på terminalen och rekade. Det blir inga problem med hämtningen.

Så heter flygplatsen och vi skulle inte till helicopterplatsen.

Hejdå, Montpellier nu måste vi köra hemåt. Tre timmar tog det då vi inte kör som blådårar och även tog paus för kaffe, smörgås och hundrastning. Är nog hemma vid 18.00 lagom till hundarnas middag.

Känns väldigt exotiskt för en nordbo att skyltarna visar mot Barcelona. Sanningen är den att vi har ca 15 mil dit från vår by. Så till Spanska gränsen är det ungefär 10 mil och det kan bli en tur dit under julhelgen när H är här nere. Så ta med passet!

Körde över floden Rhone vid Arles som vi tyckte var en rätt muggig stad. Väldigt mycket klotter eller graffiti skulle kanske någon benämna det. Såg ingen flamingo heller vid Camargue men de är nog nere i Afrika eller Spanien såhär års. Men flera vita hästar betade ute i markerna.

Det blev inte några fler foton då mörkret föll och små regndroppar föll på bilen. En lampa köpte vi på Castorama på vägen hem. Nu sover hundarna trötta och mätta. Vi ska bara koppla av ikväll.

Och slaget vanns av….

Annonser

Idag trodde jag att jag skulle få måla. Mr J var så duktig och köpte penslar och färg på morgonen. Jag mitt nöt trodde att det skulle gå bra att skriva ut några skyltar på skrivaren. Vi fick nämligen ett gott råd från mannen som ska byta vår toalettstol. Det verkar vara ligor som åker omkring och kollar in husbilar som står utanför hus. De antar att det är semesterfirare och har massor av fina saker som de kan stjäla.

Men sätter man upp skyltar på franska där det står att man inte är där på semester, utan är boende på heltid, så förstår ligorna att bilen är tom på saker. Vilket ju vår Mackan är då vi endast använder den som fortskaffningsmedel när vi handlar. Jag har fått hjälp med en översättning som är proffsig. De svenskar som bor härnere är väldigt hjälpsamma. Visst hade jag kunnat knåpa ihop en skylt, men då hade det märkts att jag inte behärskar språket så bra.

Så därför kånkade jag ut skrivaren till bordet och skrev texten i words på datorn. Hittade en bra storlek och teckensnitt som jag var nöjd med. Sparade ned dokumentet och nu började mitt krig med skrivaren. Ni vet den som vi släpat med oss under hela resan och haft en del strul med. Men vi har alltid vunnit och lyckats få ut och scanna alla dokument vi behövt. Jag har hållit på hela dagen och envis som jag är ville jag bara inte ge upp.

Men idag orkade jag inte mer och skrivaren vann. Mr J skyndade sig att ta undan den innan jag hann sätta foten i den. Jag gav upp och tog fram tuschpennor och skrev tre skyltar för hand. Tur att jag har en hyfsad handstil. Nåväl Mr J blev nöjd och nu sitter de på fönsterna i Mackan.

Så nu är jag en innevånare här och alltså en habitant tant.

Vi har undrat lite om vår öppna spis fungerar. Idag började Turbo hoppa runt den och det visade sig att en liten fågel ramlat ner i skorstenen. Det var säkert en unge. När Mr J öppnade glaset flög den och som tur var hittade den ut genom vårat öppna fönster. Nu behöver vi inte undra om vi har öppet genom skorstenen. Mr J funderade om vi skulle provelda och jag sade nä, det är +30 nu så elda får han faktiskt vänta med.

Under tiden som jag hållit på med att brottas med skrivaren, har Mr J tejpat runt hela golvet i mat /vardagsrummet. Så i morgon ska jag måla så det så.

Under tiden ska jag fundera på om jag ska köpa en ny skrivare på Super-U och skrota den vi har. Eller om jag ska ge den en ny chans när vi får våra saker och manualen.