Etikettarkiv: stad

Klara besked

Publicerat av
Svara
Annonser

Idag löstes frågan om boende för flyktingar som bussats upp till Sundsvall. De har vägrat att kliva av bussen då de ville bo nära en storstad och inte ute på landet. Inte första gången detta händer och journalisterna nappar direkt på händelsen. Första gången jag läste om något sådant blev jag arg på de otacksamma flyktingarna. De väller in över landets gränser och här försöker migrationsverket skaka fram bostäder allt vad som går. Morgan Johansson går ut med att alla kommuner måste ta sitt ansvar. De flesta verkar ju verkligen ta uppmaningen på allvar.

När det hände att flyktingar vägrade stanna på anvisad plats denna gång, började jag fundera på varför de reagerade så starkt. Hade de inte blivit förvarnade om hur Sverige hanterar den situation som nu uppstått? Det verkar onekligen så att de förväntat sig att få stanna i Malmö,Göteborg eller Stockholm. Jag förstår ju att detta är en omöjlighet idag.

Jag läste idag om att det delades ut flygblad i Grekland om hur situationen är i Sverige. Sant eller osant låter jag vara till någon annan att säga då jag inte läst flygbladen. Men det jag kom på att man kunde göra är att trycka flygblad där information om vad det är som gäller när man kommit till Sverige och ansökt om asyl. Att man inte kan räkna med att hamna i någon stor stad under den första tiden. Hur lång handläggningstiden beräknas vara för asylärenden. När det kan bli aktuellt att få flytta och att detta första boende är ett övergångsboende. Att man inte behöver riskera att hamna ute i obygden om man nu inte vill det.

Helt enkelt ge klara besked som är sanning och talar om vad flyktingarna kan förvänta sig. Ska det vara så svårt?

Längtan

Publicerat av
Svara
Annonser

Jag bodde i ett litet samhälle när jag var liten och flytten till storstaden var inget jag egentligen ville. Men min pappa blev förflyttad av statens järnvägar som det hette då och vi var tvungna till det. Något av min trygghet försvann då. Jag ville inte ha nya kamrater, men efter ett tag fick jag det. Kamrater som också kommit från andra städer och byar runt om i Sverige. Sedan kom nya kamrater och de gamla försvann. Det fanns alltid en otrygghet i att bo i en stad och såhär på äldre dagar, kan jag se att den första flytten gjorde mig rotlös. Mina föräldrar kände nog likadant då de också flyttade flera gånger innan de hamnade i denna lilla by.

Jag har bott i nästan alla landsändar i Sverige och det har berikat mitt liv. Tror jag har mer förståelse varför människor handlar som de gör, beroende på var de bor. Men det jag avundas andra är att jag aldrig haft ett barndomshem där jag vuxit upp och där mina föräldrar bott, trots att jag flyttat hemifrån.

Att ha en hembygd där rötterna finns, har jag aldrig haft. Idag när jag bor i en liten by känner jag att något av det har kommit tillbaka och jag har en trygghet, som jag saknat tidigare. Visst har mina föräldrar gett mig trygghet, men deras olika hem har aldrig varit där jag vuxit upp. Därför har jag aldrig varit på återbesök i samhället eller staden vi flyttade till. De flyttade därifrån och jag har inget kvar där efter det. Det känns lite tråkigt och jag hade gärna haft något kvar.

Därför kan jag förstå dem som flyr sina hemländer på grund av olika orsaker. Barnen måste lämna allt välbekant och alla sina vänner och släktingar som kanske bor kvar. Att ryckas upp från sina rötter, gör att man tappar sin grundsäkerhet. Är det så att de man känt eller är släkt med också flyttar till andra länder, finns inget att komma tillbaka till.

Man bär alltid den sorgen med sig, trots att allt kanske blivit till det bättre på det nya stället.

Funderingar

Publicerat av
Svara
Annonser

Vet inte om det har med åldern att göra eller något annat som får mig att fundera vad alla de jag en gång kände, gör idag. Hur har deras liv gestaltat sig sedan jag gick vidare med mitt? Jag ser dem fortfarande i den ålder de var i då när jag vände ryggen till och av olika anledningar förpassade dem till mitt förflutna. Därför blir jag ofta lite häpen över då någon av dem dyker upp i t.ex facebook.

Några har jag återknutit kontakten med då det helt enkelt bara blev så att våra vägar gick åt olika håll. En del släktingar och några skolkamrater har jag åter kontakt med. Men så finns de som jag inte vill eller har lust att ha kontakt med längre. Men jag kan ändå fundera på hur deras liv har gestaltat sig efter mig. Har de som gjort mig illa också fått uppleva liknande smällar? Har de åldrats med värdighet och lärt sig ett och annat? Svaret på dessa funderingar kommer jag troligtvis aldrig att få, då jag väljer att inte försöka ta kontakt igen.

För det är så i livet att en del människor bara får ta plats i ens liv under en viss period. När allt är sagt eller såren så djupa, finns inget mer att hämta. Jag har bott på många ställen i mitt liv och då har jag lämnat kvar vänner som funnits och arbetskamrater. Byter man som jag har gjort bostadsort och arbetsplats, tappar man kontakter och upprättar nya. Det är bara naturligt att det blir så.

Men ibland funderar åtminstone jag på hur alla har det idag. Fick Eva han med stort H, som hon svärmade för? Bor de kvar i samma stad? Kanske har många flyttat till nya platser och bytt partner, sedan vi hade kontakt. Jag hoppas att alla de som var mina riktiga vänner fått det bra och levt det liv de ville ha.

 

Landskrona är en fin stad

Publicerat av
Svara
Annonser

Jag har alltid tyckt att Landskrona verkar vara en så lagom stor stad med ett fint centrum. Mycket träd och parker. Därför är det så tråkigt att läsa om alla bråk och vandaliseringar som sker. Vad är det som gör att någon vill förstöra en hel stads rykte? Visst, är det hög arbetslöshet jämfört med andra städer, men det borde inte vara en orsak. Som att folk blir idioter för att de saknar arbete. Det är för enkelt att skylla på brist på sysselsättning. Jag tror snarare att det har med uppfostran att göra. Att lära någon att vara rädd om andras saker och hur mycket det kostar för alla om man förstör.

Men tyvärr får ungdomar inte lära sig detta hemifrån. När inte föräldrarna är rädda om saker de använder i sina jobb, ser barnen detta och gör likadant på sina arbetsplatser, som är skolan. Min nära kontakt med företagare i branscher där man har både fordon och verktyg, har gjort att jag förstår varifrån denna avsaknad av att värdesätta andras ägodelar kommer från. När man har fest hemma och struntar i att jobbmobilen stjäls eller ställer ett arbetsfordon så att det lätt blir inbrott, blir plötsligt sjuk och måste hem, men struntar i att ta med sig dyra verktyg man lånat från en arbetskamrat. Inte bryr sig att det kan bli stulet och att arbetskamraten blir enormt upprörd. Detta är ingen arbetslös människa som är uppgiven och känner sig utanför, utan en som inte fått lära sig att vara aktsam om andras ägodelar.

Läste i tidningen att skolor blivit nedklottrade i vår lilla by. Detta är pojkstreck, men kostsamma sådana. Pengar som tas ur skolans kassa och kunde ha använts till något annat. Nu blir skolans elever lidande för att föräldrar inte lärt sina barn att andra får lida för deras tilltag. Som en sådan enkel sak att man ska kasta skräp i papperskorgar, inte i andras trädgårdar eller på gångbanor. Att alla som drabbas av deras nedskräpning blir lidande utan att ens ha gjort någonting för att bli måltavlor.

Däri ligger orsaken till att en hel stad blir utpekad som fruktansvärd att bo i. Några få ouppfostrade förstör för det stora flertalet.

Ny månad idag

Publicerat av
2
Annonser

En ny månad har inletts idag och ingenting är förändrat, våldet fortsätter som tidigare. En ny dödsskjutning har inträffat i Malmö och polisstationen i Fosie sprängd. När ska det sluta och varför händer detta? Jag har blivit rädd att åka in till Malmö och är orolig för att mannen tillbringar sina arbetsdagar där. Detta sista som hände är tydligen gängrelaterat och trots att fler poliser finns i staden just nu så kan de inte ringa in problemen. Detta är människor som inte är rädda för någonting verkar det som. Fruktansvärt för alla som bor i stan och tråkigt att en stad har blivit en stridsplats för olika grupper.

Våldet ökar hela tiden och snart törs inte folk gå ut på gatorna. Även om inte alla är måltavlor för dessa gäng, så kan man hamna i situationer där det finns risk att man dödas. Beatrice Ask ska hålla presskonferens idag och man undrar vad det ska leda till. Utredningar hjälper inte i nuläget utan det är handling som behövs. Det är dags att få fram dessa våldsamma människor i dagsljuset och sätta dem i förvar. Om det inte blir en förändring så är jag rädd att vissa tar rättvisan i egna händer och ger sig ut på jakt.