Det är en del krux med att duscha och tvätta håret, nu när foten är skadad. Vi har ju två duschkabiner, varav den ena är en ångbastu. Tyvärr så slutade den att fungera innan sommaren och vi bestämde att det var dags att köpa en ny till hösten. Jag bastar ju sällan men mannen älskar att göra det under hösten och vintern, så en ny ska det bli. Eftersom jag skadade foten fick de planerna skjutas på framtiden.

Jag sitter på en pall i kabinen och det fungerar rätt bra trots allt. Men känns lite osäkert och innebär en del krångel. Håret tvättar jag två gånger i veckan och den ena gången är på onsdagar. Eftersom det känns lite skakigt att sitta på en pall i duschen så vill jag inte göra det när jag är ensam hemma. Därför blir det innan läggdags och då får jag lägga mig med vått hår. Efter ett tag har det börjat uppstå en Stig-Helmer tofs mitt på huvudet, då jag ibland måste sova på rygg. Jag har långt hår, men trots det har det blivit så.

När jag blev av med gipset, bestämde jag mig för att försöka tvätta håret på onsdag morgon. Det är innebär att jag sitter på en stol utanför duschkabinen och lutar mig över kanten som är knähög. Höger arm lägger jag på pallen som står i duschen och med böjt huvud utför jag tvätten. Det rinner vatten på höger ben och det är ok eftersom det är mitt friska ben.

Lustigt att det känns som en seger varje gång jag lyckats tvätta håret och även duschat. Det hade jag aldrig trott innan jag skadade mig. Min beundran för alla med ett handikapp har växt och hur de klarar sin vardag. Tror också att min förståelse också blivit större. De utför stordåd varje dag, när de övervinner alla hinder de stöter på.