Etikettarkiv: unkas

Lustigt att man är sådan

Publicerat av
Svara
Annonser

Jag har kommit på mig själv med att ha inrättat olika rutiner under dagen. Det kan hända att jag blir irriterad om någon av mina självpåtagna rutiner blir ruckade och jag måste göra annat istället. Är alla som jag eller är detta ett sjukligt beteende? Det vete tusan, men jag känner att det är ett friskhetstecken att jag kommit på mig själv. Därför ska jag ändra på en rutin varje dag och försöka se positivt på sådant som gör att jag måste ändra på något.

Varje morgon har jag en kelstund med Unkas och den kan jag nog inte ändra på. Han är väldigt noga med sina rutiner och för en omplaceringshund innebär det trygghet att ha rutiner. Så det som gäller hundarna tänker jag inte ändra på om det inte är nödfall och något jag absolut måste göra. Det är saker som gäller mig själv jag ska förändra. Jag brukar yoga och meditera efter min kelstund på morgonen och har mått så dåligt när jag inte kunnat göra det. Nu har jag faktiskt inte gjort det denna vecka då jag varit förkyld och täppt i näsan. Yoga är mycket andning genom näsan och att inte kunna andas genom den ordentligt gör bara att man blir irriterad. Det är inte heller så trevligt att börja nysa när man sitter och mediterar, vilket gör att man måste upp och snyta sig innan man kan börja om igen. Att bli störd av det under sin meditation gör att jag får huvudvärk istället. Men jag känner att jag mår bra av att hålla upp under min förkylning och har inte dåligt samvete för det.

Detta är en rutin jag kommer att rucka på lite då och då eftersom jag lika gärna kan utföra yoga och meditation någon gång under dagen istället. Det måste inte vara på morgonen och inte heller varje dag. Ett första steg att göra dagarna annorlunda hela tiden.

En annan sak jag alltid gör är när jag startar datan varje dag. Jag går in på vissa sidor i en viss ordning. Detta ska jag också ändra på. Just detta att jag inte måste läsa x före y, utan kan gå in på en sida jag inte brukar gå in på. Upptäcka nya saker att läsa och inte vara så enkelspårig i mitt internetanvändande. Det finns massor jag missar, bara för att jag känner ett tvång att läsa samma sidor i en viss ordning varje dag. Bloggar som kanske skulle ge mig en hel del istället och även nya uppslag till min egen.

 

Mötesdag idag för mig

Publicerat av
Svara
Annonser

Om en halvtimme ska jag bege mig till möte nr 2 som är kl.14.00. Detta är en viktig del i mitt nya arbete och jag hoppas det går bra. Så snälla håll tummarna.

Hundarna har fått sin rastning och lite lunch så nu klarar de sig en stund. Unkas tar jag med mig då han blir så olycklig om han inte får åka bil. Nellie hatar att åka vanlig bil och mår bäst av att få sova hemma. Husbilen älskar hon att åka i, men det kan bero på att hon kan röra sig mer i den.

Hoppas jag kan ge en rapport om hur mötet avlöpte och vad jag ska gå vidare med.

Långfredag = sovmorgon eller?

Publicerat av
Svara
Annonser

Hade tänkt oss att ha en riktig sovmorgon idag, men det blev inte riktigt så. Jag vaknade någon gång tidigt av en välkänd duns. Egentligen var det inte dunsen som gjorde att jag vaknade på riktigt, utan av att Unkas trängde sig ned mellan Nellie och mig. Jag fördes tillbaka till då jag flyttade till storstaden och började i min nya skola. Där hade de en lek som kallades trängning. Skolan var en gammal stenkoloss med pelare i fasaden. Där ställde sig barnen i rad och så skulle man tränga ut de som stod före. Det gällde att komma etta mot pelaren och hålla sig kvar där hela rasten. Man hade stor fördel av att ha vassa armbågar, som man kunde köra in i sidan på den som stod före.

Precis det gjorde Unkas i morse. Han trängde sig ned och körde sina armbågar i sidan på mig. När han hittat en skön ställning gav han upp en djup suck och somnade. Jag makade ned täcket så det skulle lindra trycket från hans armbåge, lade armen under Nellie och hittade en ställning som var hyfsat skön. Ni som åkt buss eller tåg långt vet att det går att sova lite obekvämt ett tag. Man hittar en ställning som känns acceptabel och somnar in.

Jag vaknade halv nio, ledbruten och med en 50 kilos hund över halva min kropp. Att vända sig var inte att tänka på, utan det enda jag kunde göra var att försöka lirka mig bort från Unkas. Min arm under Nellie hade också somnat, så jag kunde inte använde den som stöd. Jag lyckades tillslut och hamnade på ca 50 cm av sängen alldeles klarvaken. Unkas flyttade med och erövrade centimeter för centimeter när jag flyttade på mig. Efter ca en halvtimme kände jag att det inte var någon idè att somna om utan bara att försöka väcka mannen och börja dagen.

Trots att jag var i en minst sagt trängd situation, så var det ändå rätt mysigt att ha bägge hundarna nära och vi kelade med dem en stund. Det fanns plats nere i fotändan, men de vill ligga nära och hade jag lagt mig där så hade jag frusit för något täcke hade jag inte fått med mig. Nu funderar jag på att kanske ha ett extratäcke i närheten, om jag skulle bli utan. Vi kom upp ovanligt tidigt för att vara oss och det blir en lång fredag.

Helvetes måndagen är snart över

Publicerat av
2
Annonser

Jag saknar denna fina hund något enormt och med lite mer sömn än två timmar, så känns det kanske uthärdligt i morgon. Nellie och Unkas har letat efter Ronja vid olika tillfällen. Vi har ju våra vanor och så även hundarna. De såg ju att vi tog med oss Ronja och kom hem utan henne, men de har väl inte riktigt fattat det ändå. Trötta har de varit eftersom de ju var med under natten.

Den som kommer med påståenden som att ”det är ju bara en hund”, har jag lust att slå på käften. Alla hundar jag haft har varit olika personligheter och lämnat tassavtryck i mitt hjärta. Detta är min sjätte hund under mitt liv som går vidare över regnbågsbron. Nackdelen med att ha hund och något jag är mycket medveten om. Men allt det fina jag fått under den tid jag haft dem, uppväger denna smärta. jag vet att de inte lever lika länge som oss. Jag tänker aldrig leva utan hund och just nu är det svåra att endast ha två hundar. När man har tre så är det alltid någon som pockar på uppmärksamhet och det är säkert ännu intensivare med fler hundar i familjen.

Det vi måste lära oss nu är att bli en tvåhundarsfamilj. Unkas och Nellie är så tajta att vi inte anser att det är rätt att ta in någon ny just nu. Vi börjar också bli lite till åren och det är enklare att gå med varsin i koppel än med två stycken. Vilket enhundsägare inte har begripit ett dugg. De anser att man ska ha samma pli på två som en. Inte riktigt så lätt. I alla fall inte med de raser vi valt.

Nu blir det tidig sänggång och förhoppning att morgondagen blir lite lättare.