Dagens hundrastningar var rätt jobbiga. Unkas ville hit och dit hela tiden, vilket resulterade i att jag blev smått illamående av att snurra runt. Till slut sade jag till och efter det skötte han sig exemplariskt och vår promenad blev riktigt trevlig. Sedan var det Kumas och Nellies tur. Efter en stund ville Kuma bara gå hem igen. Jag fick dra med mig honom, då han inte ville röra sig en meter åt det håll jag ville gå. Han gav med sig och när han förstod vilken väg vi skulle gå, fick han som eld i baken och drog som en galning. Han skulle hem så fort det gick. Vet inte vad som flög i honom? När vi hade fem minuter kvar hem blev han plötsligt lugn och glad igen. Då var det inte alls så bråttom hem.

Var det något ljud eller lukt som fick Kuma att vara så enveten? Jag har ingen aning, men min rygg tyckte inte om denna promenad. Nu har jag vilat ryggen och den känns inte som att den ska gå av längre.

Tidigare idag var jag på en ytterst tråkig föreläsning. Jag har inte tålamod att ödsla tid på något ointressant. Ett litet fragment av det hela gav mig något och det hade jag kunnat vara utan. Men min uppfostran gjorde att jag inte kunde med att resa mig upp och gå tidigare. Därför var jag ganska trött i huvudet när jag åkte hem. Ska kolla upp mer noggrant i framtiden om jag ska på något sådant.