En ganska provocerande rubrik tycker jag, men ta Maria Montazami som exempel och då kanske ni förstår vart jag vill komma. Vi har ett stort överseende med människor som är lite klumpiga, säger lite dumma saker på fel ställe och verkar snälla samtidigt. Det gör inget att de säger klumpigheter som kan vara sårande om andra säger det. Vi skrattar och viftar bort det. Så många kvinnor i synnerhet spelar dumma för då kan dom uttrycka sig nästan hur som helst.
Men visst är dom smarta? Vi andra kommer aldrig undan med det. Säger vi något som kan såra någon så får vi minst tio arga människor på oss. Så borde vi blondera oss allihop och le lite dumt efter att vi sagt något plumpt? Ibland så undrar man om det kanske är en bra idé. För medge att det vore skönt att komma undan med nästan vad som helst.
Men visst kan en rödhårig, brunett eller svarthårig komma undan med en hel del med. Det beror på personligheten och hur man säger saker. Glöm inte leendet i slutet av meningen. Inte ett fniss för då anser folk bara att du verkligen är dum. Ett leende stryker över hela meningen och folk tror inte att du är elak.