Som hundägare får man utstå en hel del. Vet inte hur många gånger jag fått slängt i ansiktet:” plocka upp efter dig”!, innan hunden ens är klar. Går man som jag med två hundar ibland, tar det en stund att samla ihop dem,titta så att ingen kommer som kan distrahera hundarna, så att de rycker iväg. Man har nämligen inte så bra balans när man står nedböjd för att plocka upp hundbajs.
I morse blev vi på hoppade av två grälsjuka gamlingar som satt utanför sin ytterdörr, vid marklägenheten. Det är ingen hit att möta någon hund, när man har tre nödiga hundar, varav en tik som är i höglöpet. Därför vek vi av från cykelbanan och tänkte gå en liten bit på gång vägen förbi marklägenheterna. Eftersom vi vet att gamlingarna som bor i dessa är ytterst noga med att hundägare plockar upp och hyresvärden satt upp ett anslag om att man inte får rasta hundar på området, tog vi in kopplen så att de inte skulle frestas att göra något.
Precis när jag passerat gamlingarna, utbrister den ena att man inte får rasta hundar där. Jag invänder att det inte är förbjudet att gå där och undrar om de sett att någon av hundarna gjort något. Sedan utbrister de i det ena efter det andra. Avundsjukan sprutar ur ögonen på dem. Visst har vi ett fint hus,en fin husbil och fina bilar, men vi har också fått jobba för att få detta.
Att vi sedan har tre stora hundar är väl för mycket för en del.
Men nu är jag innerligt trött på all skit som slängs på oss hundägare och ingen ska inbilla mig att alla gamla människor är snälla. Har man inte varit det tidigare i sitt lov, blir man inte snäll automatiskt för att man blir gammal.
Fan, ta alla elaka gubbar och gummor och hundhatare.
Jag skyller detta inlägg på värmen, men vad skyller gamlingarna på? Grälsjuka kanske.