Så vackert väder vi haft idag men ack så kyligt. Jag sätter ut talgbollar till småfåglarna och så får de överblivet bröd från morgonen. Den restaurangen har blivit populär och jag måste vifta bort de svarta fåglarna med jämna mellanrum då de skrämmer bort både duvor och småfåglar.
Det är snö på topparna i centralmassivet och jag lästa att snöslungorna kör för fullt där borta.
Molnen har seglat runt oss i två dagar nu men här har vi inte ens haft frost på nätterna.
Här en bild mot grannbyn och bergen som tronar upp bakom. Snö på toppen.
Dessa bilder är bakom vår by och JR var så snäll och tog dem åt mig. Här en ridklubb.
Vinfälten ligger som grå vågor och väntar på våren.
Där bakom Murviel börjar bergen och snön ligger på topparna.
Vintern är nära men ändå så långt borta. Vilket vi är glada över.
Vackert så det nästan gör ont i en. Det är aldrig långt mellan byarna här och alla ser så fina ut. Men till skillnad från svenska byar så är dessa väldigt levande och sprudlar av liv. För övrigt har vi kastat ut ännu en boll från vår trädgård. Ut på gatan och problemet är inte vårat längre.
Snart är vi där 2021 och Sveriges regering verkar spotta folket i ansiktet med det de sysslar med nu. Ut och handla men du och jag ska inte göra det.
Vi hade fått tips om att en ny Jardin öppnat i en by en bit bort. Kunde vara roligt att åka dit och titta tyckte vi. Därför bordade vi Mackan och styrde ut från gateway framför huset.
Vädret såg ju lovande ut och något åt det hållet skulle vi åka. Nu höll vi på att åka åt fel håll för JR tänkte svänga åt fel håll. Men där var jag snabb och korrigerade. Det var fler bilar på vägen idag då skolorna startar och de sista semesterfirarna börjat arbeta.
Här har vi hamnat på rätt väg och nu är vi riktigt ute på landet bland fälten och vinrankorna. Vi skulle inte ända fram till bergen men ett stycke mot dem.
Bebyggelse finns faktiskt och det är inte särskilt långt mellan byarna. Denna väg körde vi när vi skulle till en ”riktig” bergsby och titta på ett hus. Ett byhus som hade en lite trädgård, men endast utsikt från ett fönster. Bil utanför var inte att tänka på då det låg inne i en gränd, men man hade lätt kunnat skaka hand med grannen från fönstret å andra våningen. Inte direkt stampat jordgolv i vardagsrummet men stengolv med all den charm som följer med det. Samt väggar av sten där jag svårligen kunde se att man skulle kunna sätta upp en enda tavla.
Det som fick oss att slutligen säga Nej tack, var trappan upp till andra och tredje våningen. Det var en spiraltrappa av sten med ett räcke som svajade betänkligt på flera ställen då det inte satt riktigt fast. Inget för hundarna eller mig. Sedan låg byn uppe på en platå i bergen och vägen dit var så att säga serpentinaktig.
Ok, en bisak. Jag skulle ju berätta om dagens tur. Långt före bergsbyn stannade vi vid denna nya Jardin och tyvärr hittade vi varken tuggben eller någon växt som vi ville köpa.
Men allt var ju inte förgäves för vägen dit var inte bara vinfält utan även alléer och någon by.
Vi styrde ut mot ringleden runt Beziers och till vår vanliga Jardin, som just idag hade inventering och alltså stängt. Ja men det var ju trevligt för dem då och nu började magen kurra lite och vi skulle ju köpa tuggben. Bredvid vår veterinär finns en djuraffär och dit körde vi för att köpa tuggbenen. De hade vår sort och nu var vi nöjda. Ingen storhandling precis men ändå.
Vi svängde in på en restaurang som ligger på väg hem. En där de har takeaway vilket vi föredrar. Vi har inte varit här sedan augusti förra året då vi körde H till flygplatsen i Marseille. Vi blev mätta och nu var vi pigga på lite mer shopping.
Vi kunde ju inte komma hem med endast tuggpinnar så en sväng in till vår Jardin i byn blev det. Ett av våra gräs tog ju slut och det ser så oerhört tomt ut, men nu är det inte riktigt säsong att köpa växter. Men denna såg fin ut och fick följa med hem. JR har redan planterat den och lite tomt blev det ju här så nu fnular vi på att köpa något att ställa här. Sedan såg vi något annat som vi tänkt att köpa länge.
Ny plats för natten, lite mer fläkt och skön skugga. Unkas nyfiken på grannarna och Kuma bara njuter i gräset. Torsdag eftermiddag och en öl skulle sitta fint nu. Här är riktigt lugnt och skönt. Bra för kropp och själ. Svalorna flyger högt i skyn och ett flygplan hörs i fjärran.
Man landar i tanken och mår så bra.
Sommar i Sverige och vi står på ett ställe som säkert var en kohage för länge sedan. Nu har man gjort ställplatser för de som vill koppla av.
Jag älskar byar och det lugn som råder i dem. Livet i storstäderna lockar inte alls. Börjar kanske bli gammal? Så är det nog. Bara att acceptera livets gång och njuta av varje dag så mycket det går.
Alltför ofta kommer det bilar genom byn i hög fart. Det är trettio kilometer som gäller vissa tidpunkter, vilket är normalt då det rör sig många barn och äldre på vägen då. Men en del verkar ha fruktansvärt bråttom och struntar i skyltarna. Ibland har polisen fartkontroll och då stoppas flera fartsyndare. Jag tycker det är lite tråkigt då jag själv njuter av att åka genom små byar och städer. Då vill jag se mig omkring och åka sakta för att hinna uppfatta allt. Ibland upptäcker jag en rolig affär där vi stannar och går in.
Har man väldigt bråttom någonstans så finns ju alternativet att köra de stora europavägarna och slippa sakta ned farten i någon by. Det finns alltså alternativ och då tycker jag att man ska välja det som passar just för den stunden. Vi som bor i byarna uppskattar bilister som saktar ned och tar hänsyn till gående och cyklister. Vi kanske lever lite mer laidback än de som bor i städerna. Dessa skyltar med fartgränser sitter uppe av en anledning och de bör respekteras.
