Fääärdig ……

Annonser

Huset är sanerat till hälften kan man säga. Jag har klarat av att våttorka alla ytor på en och en halv timme. Utan rast dessutom. Lite stolt är jag att ha gjort det för första gången sedan olyckan. Nu är det mannens jobb som är kvar, nämligen dammsugningen. Han slutar tidigare idag och gör det när han kommer hem. Vi kanske ska ha denna arbetsordning i fortsättningen istället för att ägna halva lördagen åt städning? Tål att tänka på.

Nu blir det en värktablett och vila resten av dagen. Jag ska förstås ta ut hundarna i trädgården och bädda sängen som vanligt. Men först vila. Ringa pappa och stämma av hämtningen i morgon.

I år snålar vi på pyntet inomhus, då det bara är vi och hundarna som ska vara här. Kuma blir nog glad att slippa det då han tycker att det är obehagligt med förändringar. En påse i garaget och han backar. Tvättmaskinen som går och det är hemskt med det som rör sig därinne. Tydligen ser han bilderna på tv:n också för han reagerar på människor och djur som rör sig på rutan. Det är äligt tycker han och lägger sig på täcket vid bordet på andra sidan från apparaten. Så i år blir hans jul bra.

Sedan är frågan om nyår och alla dessa smällare. Någon smällde av något i går kväll och jag blir lika arg var gång. Det är väl kärringen i klädaffären som säljer smällare som vanligt. Om bara någon kunde dra in hennes tillstånd. Det hör inte till att sälja fyrverkerier i en klädaffär, men det är väl för mycket pengar för att hon ska sluta.

Heder till alla affärer som inte säljer fyrverkerier.

Det är kö 

Annonser

Vi åt varm kycklingsallad till middag igår och jag orkar aldrig äta upp allt. Därför blir det kyckling över som hundarna får till torrfodret nästa dag. Eftersom de äter med luktsinnet brukar jag värma kycklingen någon minut. De älskar kyckling, men efteråt brukar de vilja ha vatten. Då ser det ut såhär. Unkas är snabbast och Kuma får köa. De är så artiga mot varandra. Ingen tränger sig förbi den andra. 

Årets kortaste dag

Annonser

Dagen var så kort att den inte ens hann börja och det säger jag som bor så långt söderut, en mil kvar till Sveriges sydligaste udde nämligen. De har det värre längre norrut och de flesta självmorden begås i den delen av landet. Kan kanske bero på att mörkret gör människan deprimerad. När jag bodde i Luleå skyndade jag mig ut på lunchen för att få en gnutta dagsljus. Just denna dag var det endast någon timme.

Min mamma var född på denna dag och då hette den också menlösa barns dag. Det betydde inte att barnen som föddes då var menlösa utan det var en dag för barn som levde i fattigdom. Lite annat språkbruk förr i tiden. Man kan ju tro att de som är födda idag skulle tycka om vintern och snön, men min mamma tyckte väldigt illa om vintern överhuvudtaget. Hon genomled den och försökte tänka positivt, då hon var en väldigt positiv människa. Just idag saknar jag henne oerhört mycket. Både hon och jag trodde att det var hon som skulle bli sist kvar av mina föräldrar. Men det blev inte så. Eftersom jag tror på reinkarnation sedan barnsben, vet jag att vi kommer att ses igen. Hennes väsen omger mig varje dag, då menar jag den hon var och den kärlek vi kände till varandra. Det är min tröst denna mörka dag.

Men jag sitter inte och är deprimerad hela tiden. Nej, optimismen från både min pappa och mamma har jag ärvt och därför blir varje dag underbar. Det säger jag trots allt som hänt detta år. De flesta dagarna är faktiskt väldigt bra. Övervägande delen av året har varit bra och nästa kommer att bli ännu bättre.

Idag har jag ägnat en stor del till min bok och att redigera en del foton. Passar bra när mörkret är så kompakt.

Kör försiktigt i jul

Annonser

Redan nu läser jag om olyckor som sker på våra vägar, trots att de härnere är helt isfria krockar bilar. Mannen var på väg hem igår från Malmö och blev omkörd av minst fyra-fem ambulanser, räddningsbilar och brandbilar. En stor krock hade inträffat på yttre ringleden och idag läste jag att två hundar dött och människor var svårt skadade. När man läser svårt skadade betyder det att de troligtvis får men för livet.

Jag läste även om två travhästar som rymt och orsakade en krock. Hästarna dog av kollisionen. Det är kolmörkt ute på vägarna härnere efter klockan fyra på eftermiddagen och blir inte ljust förrens vid nio tiden. Julen närmar sig, folk är stressade men det är viktigare att komma hem till de som väntar och vad spelar det för roll om det tar en halvtimme mer än vanligt?

Har ett tips till de som sitter ensamma på julafton och har en dator. Gå in på Facebook och Ica:s hemsida. Då kan ni fira jul med Loa Falkman, som chattar med er och säkert sjunger några fina julsånger. Önskar att det funnits då jag alltid satt ensam på julen. Det fanns inte ens Facebook och tillgång till dator fick jag först på sena nittiotalet. Men då var den ett stort sällskap under många ensamma kvällar.

Visst skulle jag kunna bjuda hem människor att fira jul och nyår, men jag är för introvert och tråkig för det. För mig är det inte alls jobbigt att vara ensam och nu med alla sociala medier har jag en valmöjlighet som känns bra. Därför går dagarna fort för mig. Jag skriver på min berättelse och plötsligt ska hundarna ha lite uppmärksamhet. Lunch vid datorn och sedan skriva igen. Jag har inte tid att ha tråkigt. Jag är nämligen en skrivande person.

 

Julvecka

Annonser

Vi försöker att inte stressa nu. Det blir ju en annorlunda julafton, jämfört med tidigare år. Lite julmat och samvaro med våra föräldrar, sedan blir det vi och hundarna. Inga långa kvällar mer. De orkar inte det. 

Därför kopplar vi av på kvällen och hundarna har lååånga sovmorgnar. Endast mannen som skyndar hit och dit efter jobbet.