Fredag och veckan är till ända

Annonser

Nu har vi kommit till mitten av Februari så snart börjar första vårmånaden. Som jag skrivit i tidigare inlägg har skolorna februarilov nu och alla barn erbjuds vistelse i snön och det utan undantag. Har man inte råd att betala så subventionerar staten kostnaden så att alla får uppleva ett lov med skidor och snö. Tänk om staten gjorde det till alla barn i Sverige?

Himlen på förmiddagen idag så rätt hotfull ut men det blev inget regn här. Men det var riktigt fachinerande att titta på dessa moln. Jag körde lite kläder i tvättmaskinen och JR bytte hjul på skottkärran. Vi hade fått punktering och eftersom det är plasthjul så går det inte att laga. Nu fanns det endast en aning större hjul på Weldon och JR var osäker på om det kunde fungera. Men till vår glädje så gör det det och nu har vi en fungerande skottkärra igen.

Eftersom jag av någon anledning hade ont i min höger arm idag valde jag att låta busken vila precis som armen. Men jag greppade Duster och sög upp en del smuts från golven. Den är så lätt och jag kan köra den med vänster hand så det fungerar bra.

Hundarna har som vanligt varit ute hela dagen och sover som grisar nu på kvällen. Men så skönt det var att få vakna utan klocka i morse och vi känner oss riktigt harmoniska igen. Att sedan inte vår läkare har hört av sig betyder antagligen på att proverna var bra vilket känns lugnande.

Det har varit riktigt skönt att vara ute trots att solen inte tittat fram så ofta men ibland har den gjort det så JR vevade upp parasollet. Känns så mysigt när vi har det uppe, som att vi har ett extra rum då. Vårat vardagsrum ute kan man säga. Vi sitter ju ofta här när vädret tillåter.

Här formas ofta planer på nya projekt och som jag skrivit tidigare så brådskar inget just nu. Vi tar saker när vi har lust och orkar. Så gjorde vi även i vårat gamla hus och det fungerade bra och det blev så fint tyckte vi och sedan köparna som tog över det huset. De var rent ut sagt överförtjusta. Så vi fick ett bra pris måste jag säga, det högsta försäljningspriset i byn. Så vi känner oss rätt säkra på att när vi gör något i huset så höjer vi värdet varje gång.

Tänkte avsluta med en av mina teckningar som inspirerats av de gamla vykort som min franska väninna förärade mig. Det är från början en affisch som är reklam för en cykel. Jag ska säga att det ger mig mycket nöje att teckna av dessa vykort och tyvärr får ni se fler så småningom.

Saharasand på min ära

Annonser

Inte så mycket men ett fint lager har lagt sig på taket på Mackan och på bordet ute. Så vi har hållit oss inomhus mesta delen av dagen med dörren öppen så hundarna kunnat gå ut när de ville. Men först var det ju min provtagning vi körde till. Lilla systern bad så mycket om ursäkt för att ha slarvat bort mina blodprover och jag är bara glad att det inte var urinprovet hon slarvade bort. Nu kostade allt gratis och det var ju ännu bättre.

Vädret idag var inte något att hurra för då vi hade sand från Sahara som svepte in. Ibland såg himlen beige ut och det droppade sakta uppifrån. Så JR tyckte att han kunde göra veckoinköpen idag istället för i morgon. Hundarna och jag var mest inomhus och väntade. Alltså inga foton utan det blir en återblick från år 2016.

Januari 2016 var rätt kylig. Jag frös nog en hel del minns jag. Det har aldrig varit en höjdarmånad tycker jag. Julen över och nu bara en grå kall arbetsmånad utan någonting som kan lätta upp livet.

I februari tittade snödroppar fram och det var relativt snöfritt. Något som jag uppskattade för mina promenader med hundarna kändes mycket säkrare.

Mars hade JR börjat förbereda sig inför att pensionera sig och jag var nästan framme vid mitt ögonblick. Jag körde ju jobba light sedan 2014 och översättning är väldigt fritt. Men JR arbetade utanför hemmet och han var rejält less nu.

April och våren var på väg hoppades vi. Men den månaden är lurig och nog hade vi både fina dagar och dagar då snöflingorna dalade ner. Halka och barmark om vartannat. Precis som det är i denna månad.

Min månad Maj bjuder ofta på fina soliga dagar och såhär års brukade vi kunna vistas ute i trädgården. Inte så vått utan torrt och fint i gräset. Min allergi frodas såhär års men jag bryr mig inte för jag älskar våren och det finns medicin.

Låt mig få presentera min älskade SuvEllen som jag kuskade runt i på skånes vägar. En rolig bil som var mycket manuell om så säger. JR tog bort baksätet och så hade jag en perfekt plats till hundarna som ju var två. I juni var det dags för besiktning och JR tvättade henne och då var hon som en drottning.

Juli innebar semester och den tillbringade vi här nere vid Medelhavet. Vi körde som vanligt via Moseldalen med ett två dagars stopp där. Sedan ner till kusten och Detta är Leucate vid Perpignan som bjöd på en del blåst. Sedan stod vi vid Gruissan och vi rörde oss vid de olika ställplatserna vid kusten. Det var då vi bestämde oss för att det var här nere vi skulle bosätta oss. Men exakt var visste vi inte allt. Vi körde upp till Puivert som ligger en bra bit upp mot pyreneerna och insåg att det inte var vår grej. Vi sökte inte ens upp huset som JR letat upp. Detta är ett ställe för de som tycker om snö och skidåkning. Inte det vi har tänkt syssla med då snö inte är vad vi längtar efter.

Augusti och jag bröt mina ben i foten och krossade fotknölarna. Det blev flera månader men stillasittande och hundarna fick vistas ute i trädgården om dagarna. Jag kunde inte ta mig ut och fick inte stödja på foten alls under flera månader. Pappa hamnade på sjukhuset och sedan på ett visstidsboende. Så där satt vi båda två i rullstol. ”Farmor” hamnade på äldreboende och JR hade flytten med hennes saker att ordna. Det var en rent ut sagt djäklig månad.

Slutet av september och jag blev äntligen av med gipset. Men fick fortfarande inte stödja på foten. Men jag hade fina vänner som tröstade mig när jag kände att det var jobbigt. För det var jobbigt och jag höll på att trappa ned på morfinet också. Avtändning från knarket och det var en omställning. Men det gick bra och sedan var det alvedon som hjälpte mig att lindra min värk.

Jag längtade efter att få gå ut och gå igen men hur skulle det gå? Oktober bjöd på så många fina soliga dagar 2016 och så jag längtade. Men nu hoppade jag åtminstone runt på kryckor vilket gjorde att jag var snabbare och behövde inte ha den tunga järnhästen som jag hatade. Under dessa månader av overksamhet byggde jag på mig onödiga kilon som fortfarande jagar mig. Jag som brukade traska runt minst en mil om dagen med hundarna. Hm.

Så kom november och jag tog mina första stapplande steg ute. Vi köpte filtskor som jag lätt kunde få på mig då vänster fot var enormt uppsvullen. Men det blev endast en vecka som jag kunde gå runt kvarteret innan snön kom och jag inte kunde gå ut mer. Jag tycker verkligen inte om snö efter detta år.

JR köpte Madame detta år och så fin hon var. Han har tidigare kört Landrover och som de flesta bilkännare vet så innebär det med x antal besök på bilverkstaden. Lite jobbigt för mig att komma upp i henne men hon var en automatväxlad så jag kunde köra henne. Min SuvEllen är ju en manuellväxlad vilket medförde svårigheter för mig då mitt vänstra ben och fot inte klarade av att köra henne. Så vi valde att sälja henne. Det gjorde ont i hjärtat men man måste vara realistisk.

Men vi hade en väldigt fin semester och sommar innan jag halkade på det våta gräset. Så det var en fin början på året och så glömmer vi slutet tycker jag.