Ett grått täcke hade lagt sig över oss idag och luftfuktigheten är fortfarande mycket hög. Ibland känns det varmt och ibland känns det lite kyligt. Tittade i förra årets almanacka och då hade vi sol den 27:e augusti och även runt plus trettio grader varmt. Hade föredragit om det hade varit det idag också. Men varför gnälla.

Men Lino var lika glad idag som på detta foto taget för ett år sedan. Förresten så är han glad för det mesta och det smittar av sig på oss andra. Han är en riktig glädjespridare vår lilla kille.

JR var till sin frisör och blev klippt så nu ser han inte så rufsig ut mer. Samtidigt bokade han en tid för rengöring av framljusen på Mackan. Så på fredag får han kliva upp med tuppen som vi inte har och bege sig till bilverkstan. Jag tänker inte följa det exemplet utan ska slumra vidare om jag får för hundarna.

Tyvärr kom det lite droppar vid halv sju ikväll så det blev inget utesittande. Vi åt våra tapas inomhus och lyssnade på nyheterna på radion samtidigt, Kändes lite konstigt att sitta vid matbordet istället för under parasollet ute på trädäcket. Men tyvärr är vi nog framme vid den tiden nu även om det säkert blir fina soliga dagar framöver.

Resan idag går till: Saint-Jean-de-Luz

Staden ligger i departementet Pyrenees-Atlantiques i sydvästra Frankrike. Den franska delen av Baskien. Det går kollektivtrafik till t.ex Pamplona i spanska Baskien. Eftersom det ligger vid Atlanten har staden en gammal vacker hamn och en kilometer lång strand. Här fiskar man kummel och bakat läckra macarons. Staden är känd för sina rödvita hus och små torg.

Mellan maj-okt varierar vattentemperaturen mellan +16 och +22 C. Det rekommenderas att man åker dit på hösten vid september-oktober då vädret är milt och behagligt. Det är härifrån espadrillerna kommer och pintxos = apertif. I matväg är det bläckfisk, lamm och musslor som bjuds och så naturligtvis Coq au vin. Man talar både baskiska och franska i denna stad och region.

Dagens visdomsord:”Efter trettio har kroppen en egen vilja.”