Suddig sol kan det smälla lika högt som en månförmörkelse? Eller suddig ska jag väl inte kalla det men inte heller tydlig och himlen var mer mjölkvit än azurblå. Sådär då har jag avhandlat dagens väder förutom temperaturen och den var till belåtenhet. Men någon månförmörkelse har vi inte märkt något av ikväll, så vi är lite besvikna. Utlovar man något vare sig det har med vädret att göra eller något annat så ska det löftet hållas. Fast det struntar tydligen vädergudarna. Ja, jag kallar dem vädergudar men JR skulle nog anmärka att det inte är några gudar utan något annat mer naturvetenskaplig. Så jag lämnar ämnet här.

Jag har funderat lite på varför många av mina bekanta åker på semester till Grekland och inte till Spanien. Kan det bero på alla skriverier om att spanjorerna är trötta på turister? Lite ligger nog bakom det men kanske folk är trötta på spansk mat och hellre vill äta moussaka?Lite roligt är det att läsa om solstolsrallyt på morgnarna och bråket mellan turisterna. Tänk, vilka problem en del har, när det finns människor runt om i världen som verkligen kan säga att de har problem när raketer hotar deras existens. Kanske annorlunda när det gäller solstolar i Grekland?

Ny gardin i köket. Det behövdes verkligen för den vita vi hade där är riktigt smutsig och ska tvättas och läggas undan tills vidare. JR fick justera höjden på gardinstången och jag behövde inte fålla denna gång. Jag hade nämligen köpt dessa gröna med bättre måttangivelser än alla gardiner jag köpte då vi flyttade in här. Visste ju inte vilka affärer jag skulle handla i och tunnt med folk som ville hjälpa. Nu vet jag precis vart jag ska vända mig och kan klappa mig på axeln för hur jag och även JR har hittat de affärer vi behövt.

Idag lyssnade vi klart på den bokserie om Betty som börjar på 1920-talet och slutar 1956. En härlig tidsstudie om hur livet varit för en från början 17-årig tös och tills hon är 32 år. Nu känner i alla fall jag en saknad och lite vilsen. Vad ska jag göra utan Betty? Ja, jag lever mig in i böckernas karaktärer och den värld de lever i. Men det är väl precis det författaren försöker göra, fånga läsaren/lyssnaren. Att vi lyssnar beror på att JR slappnar av ordentligt och ofta somnar, hur bra boken än är. Jag tröttnade på att höra hur boken dunsade mot golvet och att hundarna flög upp. Jag vill ju ofta läsa längre än JR och nu är vi så nöjda. Brukar berätta det han missar då han somnat. Detta fungerar bra för oss.

Dagens visdomsord:”Håller du fast det förflutna för hårt mot ditt bröst är dina armar inte fria att omfamna nuet.” Jan Glidewell